Ryssland och nya avtal tänder ljuset på Kuba

Det är lätt att fastna i bilden av ett Kuba i mörker. Elavbrott, bränslebrist, ett samhälle som hackar fram dag för dag, men något har börjat röra på sig. De senaste veckorna har visat att krisen inte bara är ett slut, utan också början på en omställning. För mitt i pressen utifrån håller nya relationer på att ta form och i centrum står Ryssland.

Text: JE Lindblom

Det kanske mest konkreta är att oljan har börjat komma. När den första ryska leveransen på runt 100 000 ton anlände märktes effekten direkt. Strömavbrotten minskade. Vardagen blev lättare.

Det är kanske inte lösningen på allt, men det är något annat, ett bevis på att blockaden inte är total och ännu viktigare signalerar det att fler leveranser kan vara på väg. Ryssland har redan öppnat för ytterligare tankfartyg. Det här är inte en engångsinsats. Det börjar likna en struktur.

Mer än olja – början på ett djupare samarbete

Det som verkligen sticker ut är inte bara energin. Det är vad som kommer efter. Diskussioner pågår om att ryska företag ska få en större roll i Kubas industriella sektor. Inte bara leverera, utan faktiskt driva och utveckla produktion på plats och där förändras spelplanen.

För det här handlar inte längre om akut hjälp. Det handlar om integration. Om att bygga något mer långsiktigt inom industri, energi och ekonomi.

Realism – men med nya möjligheter

Ur ett realistiskt perspektiv finns beroendet kvar. Kuba byter inte spel, man byter partner, men det är ändå en skillnad. För i ett läge där Venezuela fallit bort och andra leveranser sviktar, innebär ryskt engagemang något konkret: stabilitet, åtminstone på kort till medellång sikt, och kanske ännu viktigare, det skapar förhandlingsutrymme.

För samtidigt som Ryssland kliver in, har även samtal med USA återupptagits. Det är lätt att missa, men det är faktiskt rätt stort. Kuba sitter plötsligt inte helt utan alternativ.

Multipolaritet i praktiken – inte bara ord

Det är här den större bilden blir intressant. Man kan kritisera BRICS för att vara splittrat och det stämmer ofta, men samtidigt ser vi något annat i praktiken:

• Ryssland levererar energi
• Flera länder, som Brasilien och Mexiko, ökar sitt stöd
• Dialoger öppnas på flera håll samtidigt

Det är inte en perfekt, samordnad struktur. Det är heller inte tom retorik. Det är ett nätverk som, när trycket ökar, faktiskt börjar röra på sig och kanske viktigast av allt, vad det betyder inne i Kuba. För när trycket lättar, även om det är lite, öppnas något annat, tiden. Tid att stabilisera. Tid att justera ekonomin. Tid att undvika att hela systemet kollapsar under sin egen tyngd.

Det betyder inte att problemen försvinner. Bristerna finns kvar. Emigrationen fortsätter. Missnöjet likaså, men skillnaden är avgörande, det finns andrum och med andrum finns också möjligheten att välja väg framåt, istället för att bara reagera på kris.

Så ja, Kuba är fortfarande pressat, men bilden av ett land helt utan alternativ stämmer inte längre. Istället ser vi något mer komplext, ett land som, mitt i en kris, börjar ompositionera sig, som knyter nya band och som skapar utrymme där det tidigare inte fanns något.

Det är inte en lösning. Det är ett skifte och ibland är det just där, i skiftet, som framtiden börjar ta form.

Text: JE Lindblom, Jan-Erik är insatt i BRICS, BRI och den multipolär världen. Han driver BRICS svenska Nyhetsbladet, Belarus Direkt och Ryska Posten på Substack

Källor

• New York Times: USA allows Russian oil tanker to reach Cuba, Despite blockade
• Reuters: Russian diplomat: Moscow will not abandon Cuba
• Reuters: Russia says will continue helping Cuba after first oil shipment arrives
• TeleSUR: Russia Aid to Cuba 2026: Vital Lifeline Defies Brutal US Energy Blockade
• PBS News: Sanctioned Russian tanker docks in Cuba after U.S. allows passage
• Al Jazeera: Russia says will continue helping Cuba after first oil shipment arrives