Ett nät av höghastighetståg som går på brobanor kan självfinansieras genom den effektiva trafiken. Det ger Sverige ett blodomlopp som kan jämna ut olikheter i landet. Brobanor ger ingen barriär på marken, kräver ingen 40 meter bred banvall med växtlighet, och kan lättare dras in till stadscentra, skriver Hans Sternlycke.
Sättet vi förflyttar oss på bestämmer vilket samhälle vi formar och hur vi bor. Det bästa för miljön och vår hälsa är att promenera, men antalet människor vi kan nå är begränsat. Det klarar inte det befolkningsunderlag som ett mer komplicerat samhälle kräver.
Järnvägen var det teknikgenombrott som möjliggjorde framväxten av dagens industrisamhälle. Sedan kom bilen, och den ses som det moderna, som styr samhällsplaneringen än i dag, trots att järnvägen nu är i teknikfronten, och bilen inte längre kan bidra till ett bättre samhälle, utan tvärtemot ger många nackdelar, som tåget inte ger.
Bestämmande har SOU-utredningen Effektiva transporter och samhällsbyggande – en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg 2009, lett av Lena Erixon och senare GD på Trafikverket, varit. Där hävdas att vi ska flyga längre sträckor och att vi måste våga lägga ner järnväg och satsa på väg.
Symptomatiskt släpptes inte miljökonsekvensbeskrivningen förrän dagen innan remissvaren skulle lämnas in, men då hade ombyggnaden till bilsamhälle redan pågått länge, om än med återuppväckt järnvägsintresse åren före utredningen.
Bilen har fördel av att täcka ytor istället för linjer, men det har gjort att bebyggelsen har glesats ut, så det blir svårt att få lönsam kollektivtrafik. Nu har hastigheten blivit en konkurrensfördel för tåget. Det kan med bra järnväg hålla 120 kilometer i timmen i genomsnitt, även med stationsuppehåll. Med bil kan man komma åtta mil ut och med buss sex.
Det leder till glesbygd med dåliga möjligheter till arbetspendling och låg kommunal skattekraft, samtidigt som stadsbygden blir överexploaterad med sämre naturkontakt och lägre självförsörjning med mat. Hyrorna blir höga där samtidigt som husen står tomma på landsorten.
Markbristen stimulerar till höghusbyggen med ytterligare höjda byggkostnader på grund av att en ökad andel av byggvolymen går åt till hissar. För ett tvåvåningshus krävs ingen hiss.
Brobanor
Med ett nät av höghastighetsbanor som kan självfinansieras med lån genom den höga trafiken, som matar till förstärkta regionalbanor, får Sverige ett blodomlopp som kan jämna ut olikheter i landet.
Spår gjutna i betong är en förutsättning för hastigheter över 250 kilometer i timmen och för det krävs ett stabilt spårläge, som motstår tjälskjutningar och väder. Det får vi genom att bygga banan på en bro. Enligt Skanska kan en sådan byggas 30 procent billigare och flera gånger snabbare än en traditionell järnväg.
Brobanor ger ingen barriär på marken, kräver ingen 40 meter bred banvall utan växtlighet, och den kan lättare dras in till stadscentra. Ingen långdragen banplanering behövs, inga marklösen, utan bara ett servitut för bropelarna.
Enligt SJ orsakar ett tåg med svensk el utsläpp på 0,27 gram koldioxidekvivalenter per passagerarkilometer. Batteritillverkning ger höga utsläpp och gör att elbilen har 40-faldigt så höga utsläpp. Hälften av fossilbilens enligt AI. En elmotor har 95 procents energieffektivitet.
Får man elen via batteri, sänker det energieffektiviteten till 65 procent. Fordonsdäck ger högt partikelutsläpp och låter mer än motorn vid över 40 kilometer i timmen. Rullmotståndet är 15 gånger högre rullmotstånd än med stålhjul. Bägge: över 40 kilometer i timmen hörs bullret från däcken mer än från motorn. Båda ger otrivsamt boende och ohälsa. Halv stadsytan är bilyta, gator, skyddszoner och P-platser.
I framtida samhällsplanering kan bilen bara bli ett komplement. Ny bebyggelse bör ligga i stationssamhällen med pendelavstånd till regionhuvudorten, gångavstånd till stationen samt närodlat. Ingen annan kollektivtrafik än tåget behövs. Det är bra för hälsan. Nya samhällen kan byggas på ett ekologiskt hållbart sätt.
De nyaste höghastighetstågen klarar 400 kilometer i timmen och 350 i genomsnittsfart. Ett nät mellan Sveriges kvartsmiljonstäder, så som EU vill, kan självfinansieras på lån genom högt resande och konkurrera ut flyget.
De gamla banorna kan då, genom jämnare hastigheter, ha sexdubbla sin kapacitet. De rustas upp till minst 160 kilometer i timmen. Då kan hela Sverige leva.
Relaterat
- Sternlycke: artiklar
- Skanska: Skanskas rapport om höghastighetståg på brobanor
- brobanor
