Christian Pavón (
Som jurist, specialiserad inom upphovsrätt, noterar jag att en ny form av raffinerade fakturabedrägerier förekommer på nätet. Bedragarna antar att offret inte förstår vad det juridiska begreppet verkshöjd innebär.
Ett vanligt fakturabedrägeri är ett klassiskt bedrägeri där någon begär pengar för en vara eller tjänst som denne inte har levererat och hoppas att offret inte upptäcker bedrägeriet.
Bedragaren brukar oftast rikta in sig på lite större bolag, eftersom dessa ofta inte hinner granska småfakturor och därför betalar dem utan att förstå att de är bluffakturor.
Detta bedrägeri är dock riskabelt för gärningsmannen, eftersom det räcker med att en person upptäcker att företaget inte har beställt den aktuella varan eller tjänsten för att bedrägeriet ska misslyckas. Dessutom, om det upprepar sig flera gånger, kan bedragaren inte skylla på ett misstag eller en felfakturering, och bluffarna avslöjas därmed.
Dock har bedragarna förfinat sina metoder, och en av de största idag heter Copyright Agent, tätt följd av Copytrack. Den förstnämnda är lokaliserad i Danmark och den andra i Tyskland.
Bägge har samma modus operandi, vilket går ut på att man skickar en fejkfaktura för ett påstått upphovsrättsintrång, för verk som nästan aldrig är skyddade av upphovsrätten, och i hotfulla ordalag som låter juridiska. Sedan försöker man utpressa en person eller ett företag att betala en summa pengar för att inte bli stämd i domstol.
Anspråken är nästan alltid skrivna av en påstådd jurist, men undertecknade med endast ett förnamn och på senare tid utan någon personlig underskrift alls. Bara det bör få folk att dra öronen åt sig. En genuin juridisk aktör skulle aldrig agera så ljusskyggt och oseriöst.
Foton som ofta saknar verkshöjd
Dessa bedragare antar att offret inte vet vad det juridiska begreppet verkshöjd innebär. Verkshöjd är en juridisk term.
Lagtexten säger:
” Ett verk ska vara unikt för att uppnå verkshöjd, dvs. att verket ska vara resultatet av en intellektuell skapande verksamhet som har sådan individuell särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle kunna prestera exakt samma resultat.”
Det vill säga, det krävs originalitet och en viss kreativ nivå för att ett verk ska omfattas av upphovsrättsskydd. Till exempel är en bild på en byggnad inte tillräcklig för att ett verk ska uppnå tillräcklig verkshöjd och därmed omfattas av upphovsrättsskyddet.
Ofta är det just dessa foton som copyright-agenter och andra bedragare påstår vara skyddade av upphovsrätt, för att tjäna pengar åt sig själva och åt fotograferna som anlitat dem.
Att många människor är ovetande om detta är inte så konstigt, men att Tidningarnas Telegrambyrås VD, Per-Anders Broberg, är det är skrämmande.
I ett fall jag hade nyligen blev ett företag anklagat för att ha stulit en helt vanlig, icke-upphovsrättsskyddad bild från en byggarbetsplats. TTs VD Per-Anders Broberg bemötte min klients kritik så här: ’
”Vad gäller Copyright Agent har vi arbetat med dem i flera år. De har hög kompetens på området.”
Det får mig, ärligt talat, att bli rätt fundersam. Jag tror inte att Broberg agerar i ond tro och att han inser att Copyright Agent är ett skumt bolag, men en VD för TT borde veta bättre än att gå med på samarbeten med kriminella aktörer.
Av allt att döma verkar det som att Broberg är okunnig om vilka samarbetspartners TT omger sig med.
Som jurist rekommenderar jag att personer som får dessa brev från Copyright Agent lär sig grunderna i begreppet verkshöjd och anlitar en kunnig jurist om dessa utpressningar fortsätter.
Sedan sist men inte minst: Polisanmäl samtliga bedrägliga upphovsrättsanspråk.
Det vore tragiskt om äkta upphovsrättsanspråk blev tagna på mindre allvar på grund av dessa bedragare. Upphovsrätten och annan immaterialrätt är viktiga att efterleva, men det ska ske på genuin grund och bedömas av seriösa aktörer.
Text: Christian Pavón-jurist med egen firma, journalist vid tidningen Newsvoice.se
Relaterat
