ANALYS & DEBATT. Den vinstbaserade friskolereformen i Sverige har lett till social apartheid, samtidigt som den förväntade pedagogiska mångfalden uteblev till följd av uppköp av fristående skolor och koncentration av ägandet. Därför behövs en ny skolreform där skolvalet baseras på pedagogisk förnyelse och inte på vinst.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare | Studenter, grundskola. Foto: Neonbrand. Licens: Unsplash.com
Sverige har valt vinst – andra länder pedagogisk mångfald
Sverige är ensamt i världen om att låta skolor använda skattemedel i vinstdrivande syfte. Inte ens i USA, kapitalismens förlovade land, finns det några vinstdrivande företag som driver skolor. I Chile gick man åt andra hållet, tog bort vinster på skolans område. Chile tog 2016 bort möjligheten att driva skattefinansierade skolor i vinstsyfte, på grund av de negativa sociala konsekvenserna.
I de flesta länder är valfrihet inom skolområdet idéburen och baserad på pedagogiska alternativ och inte på vinst. I tex Danmark blomstrar friskolorna trots att det råder vinstförbud.
Sverige är inte bara ensamt när det gäller skattefinansierade skolor som drivs med vinstsyfte. Sverige är också det land där andelen vinstdrivande skolor i förhållande till andra friskolor är störst.
Andel av friskolorna som är vinstdrivande. Källa: Ett söndrat land, Arena idé,2018.
Vinstdrivande skolor har lett till social apartheid
Fram till slutet av 1990-talet var den svenska grundskolan en av de bästa i världen. Eleverna hade mycket goda resultat i de internationella jämförande studierna och det var små skillnader mellan elever och skolor. Särskilt väl lyckades den svenska skolan med de elever som hade svårigheter av olika slag.
Denna likvärdiga skola, där alla elever gavs goda förutsättningar att erövra kunskaper, har varit en huvudorsak till den positiva utveckling som samhälle och näringsliv har haft i Sverige.
Sedan införandet av det vinstbaserade friskolevalet har skolresultatet försämrats samtidigt som skillnaderna mellan elever och skolor baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund ökat mycket kraftigt.
Socioekonomiskt starka elever är överrepresenterade på vinstdrivande fristående grundskolor. Det visar beräkningar som OECD har gjort.
Delar man in landets skolor i tio socioekonomiska grupper från lägsta till högsta och tittar på var friskolorna finns framträder ett tydligt ojämlikhetsmönster: ju gynnsammare socioekonomisk elevsammansättning, desto större andel vinstdrivande och fristående skolor.
Tabellen ovan visar hur skolsegregationen har fått fäste i kommuner runt om i landet. Två parallella skolsystem har vuxit fram, där välutbildade med högre inkomster väljer bort skolor med barn till lågutbildade och familjer med lägre inkomster. Vinstdrivande friskolor är kraftigt överrepresenterade bland skolor med hög andel välutbildade och högavlönade föräldrar, medan kommunala skolor dominerar stort bland skolorna som har många elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och lägre inkomster. Genom att locka till sig elever med resursstarka föräldrar förvärrar vinstdrivna skolor alltså segregationen.
OECD varnade regeringen Bildt för vinstdrivande skolor redan 1992
I en rapport varnade OECD redan 1992 mycket kraftfullt den dåvarande borgerliga svenska regeringen från att genomföra skolreformer baserade på vinstintresse ( Review Of Education Policy in Sweden: Examiners Report and Questions, OECD 1992). OECD skickade rapporten till den dåvarande borgerliga regeringen under ledning av Carl Bildt, men den råkade försvinna och blev inte ens diarieförd.
Rapporten varnade då för det som kan ses som dagens negativa effekter av friskolereformen, inte minst när det gäller segregation och den bristande jämlikheten.
OECD inleder sin rapport med att framhålla den internationellt erkända svenska skolans framgångar och likvärdighet som ett föredöme. Det svenska utbildningssystemet präglas av principen om en likvärdig skola för alla och det kommer till uttryck genom att skolan är ett offentligt ansvar. Det har lett till goda resultat och OECD hänför Sveriges framgångar till den offentliga styrningen och den likvärdighetsprincip som varit det centrala för organisering, styrning och finansiering av det svenska skolsystemet.
OECD har ifrågasatt det bristfälliga utredningsarbetet som låg till grund för regeringens omfattande reformagenda för skolan.
OECD ansåg att regeringen borde gå mer försiktigt fram med tanke på avsaknaden av analyser om vilka konsekvenser skolvalsreformen kan få och ansåg att regeringen borde dra lärdom av internationella erfarenheter av skolval.
OECD hänvisar också till liknande reformer som genomförts i Australien och USA. Erfarenheterna därifrån tyder på att vinstbaserat skolval har lett till ojämlikhet och socioekonomisk segregation mellan skolor och att de exemplen borde mana till en viss försiktighet med att gå fram med system baserat på vinstbaserat skolval.
En ny valfrihetsprincip: pedagogisk mångfald i stället för vinst
Vinstjakten gör att kommunerna får mindre utrymme att sätta en särprägel på utbildningen och att erbjuda den pedagogiska mångfald som var tanken med friskolereformen.
Idén om vinst tillför inte så mycket när det gäller att utveckla pedagogiken. Det behövs därför en ny friskolereform som ger pedagogiska idéer ett större utrymme. Vinstprincipen räcker inte som drivkraft för ökad kvalitet och pedagogiskt nytänkande i längden.
När friskolereformen genomfördes i början av 90-talet var ett viktigt syfte att ge idéburna aktörer en chans att bidra till pedagogisk mångfald. Men Skolmarknaden domineras i dag av några få koncerner. De växer genom att köpa många små friskolor. Detta leder till uppköp och ökad koncentration av ägandet. Vinstdriften hotar därför den pedagogiska mångfalden. En stor del av det kapital som satsats i skolsektorn går idag till just uppköp och inte alls till pedagogisk förnyelse av skolverksamhet. Koncernerna sätter vinst före kvalitet och den pedagogiska förnyelsen uteblir därmed.
En ny skolreform krävs och en ny valfrihetsprincip behöver därför införas, där pedagogisk förnyelse och inte vinst står i förgrunden.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare
