Jan Norberg är pensionerad konsult med en bakgrund inom svensk industri. Han är sedan några år bosatt i Portugal. Jan är en engagerad samhällsdebattör. 
OPINION. Med anledning av en bok som jag snart kommer ut med har jag verkligen grävt ned mig i varför samhällsutvecklingen så ostört kan gå vidare utan att folkflertalet reagerar mer än de faktiskt gör. I den bakgrunds-research jag gjort hittar man många intressanta delar, vilka om man lägger ihop dem, förklarar en hel del varför det ser ut som det gör i offentlig sektor. Okunskap är den generella förklaringen till varför det får fortsätta.
Text: Jan Norberg
SKR utger sig för att vara en arbetsgivarorganisation för Sveriges alla Kommuner och Landsting, eller Regioner som de numera kallar sig. Sug på beteckningen ”arbetsgivarorganisation” och fundera lite på innebörden av ordet i sig själv. Visst får du associationer att det är en organisation som eventuellt ingår i Svenskt Näringsliv, de så förhatliga ”arbetsgivarna”, eller utsugarna som du blivit uppfostrad att tänka.
Vem är de offentliganställdas arbetsgivare?
Självklart är det Du och jag i vår egenskap av skattebetalare, vi lägger våra röster vart 4:e år på olika politiker för att de skall representera oss i alla kommuner och regioner (tidigare landsting). Kommunal och Regionpolitiker har därför fått arbetsgivaransvaret i rent formell bemärkelse av oss som valt dem. Våra skatteinbetalningar är våra ”aktier”. Kommunernas och regionernas aktieägare är de vilka betalar kommunal skatt. Sköter sig inte kommunal och regionpolitiker i sina respektive styrelseroller så får de sparken vid nästa val, åtminstone borde de få sparken men vad händer om de gör som de brukar, dvs respektive parti tar bara istället in någon från avbytarbåset?
Varför behövs då en ”arbetsgivarorganisation” för Sveriges alla kommuner och regioner?
Om det är vi medborgare som med våra skatter är kommunernas och regionernas arbetsgivare så är det ju respektive kommun och regionpolitiker som har det av oss delegerade arbetsgivaransvaret, eller hur?
Så vilken roll spelar då SKR om de inte är en ”arbetsgivarorganisation”?
Valda politiker har arbetsgivaransvaret i formell bemärkelse
För att göra det lite enklare att pedagogiskt förklara så borde det därför i logikens namn också finnas en motsvarande ”arbetsgivarorganisation” för våra statliga myndigheters anställda. Det finns det också och den heter numera Arbetsgivarverket, f.d. Statens Arbetsgivarverk. I dess styrelse sitter enbart en lång rad statliga myndighetschefer. Som skattebetalare och medborgare har vi på samma sätt som för kommuner och regioner valt våra riksdagspolitiker att inneha yttersta arbetsgivaransvaret för alla statliga myndigheter.
Riksdagen har dock en överordnad roll i den politiska hierarkin och styr på väljarnas uppdrag de statliga myndigheterna med något som kallas regleringsbrev och en budget.
Kommuner och regioner har dock själva per definition en konstitutionell egen beskattningsrätt och kan själva höja och sänka skatter efter eget behag för sina respektive kommuner och regioner. Så långt är det ju på papperet en välorganiserad ordning inom ramen för vår grundlagsenliga demokrati. Men hur fungerar det i praktiken?
Alla vill abdikera från det personliga ansvaret
Det finns en lång rad orsaker till varför den konstitutionella demokratin inte alls fungerar i praktiken i Sverige, låt mig nämna några av dem. Den generellt sett låga utbildningsnivån i kommuner och landsting, fackens oinskränkta makt, värdegrundsdoktrinen, jantelagen, feminismen, NAP-syndromet (Nån Annans Problem), bekvämlighet, osv, osv. Men det stora och helt överskuggande spöket stavas nepotism och vänskapskorruption.
Idag finns inte en enda beslutsfattare inom kommuner, regioner och statliga myndigheter med ens minsta gnutta personlig integritet. Den sista var Inga-Britt Ahlenius f.d. chef vid Riksrevisionen, hon läxade upp sossen och dåvarande Finansministern Bosse Ringholm inför hela svenska folket. Hon var Sveriges sista ämbetskvinna att agera med den oväld som vår grundlag föreskriver våra offentliganställda.
Den socialistiska doktrinen har under många årtionden av socialdemokratiskt regeringsinnehav på många olika sätt utvecklat en ytterst sofistikerad vänskapskorruption vilken likt ett pyramidspel gör är alla skattebetalare till förlorare.
Alla 8 riksdagspartier har därför ingen anledning att ändra på tingens ordning, utan man spelar med i detta taskspeleri för att slippa ta det personliga ansvaret. Gör som du blir tillsagd och Du sitter säkert som det skulle ha uttryckts i någon trivial TV-såpa.
När näringslivet infiltrerar den offentliga sektorn – Så här tog Bonnier kommandot över SKL/SKR
Det är ju frestande för tex Bonnier att kunna bedriva sin lobbyverksamhet under falsk flagga och samtidigt tjäna grova pengar på denna vänskapskorruption. Det krävs ju ingen raketforskarexamen för att inse hur man skall gå tillväga.
SKL/SKR ägde tidigare tidningen Dagens Samhälle, ett husorgan för alla anställda inom kommuner och landsting, det socialist dominerade SKL/SKR kunde tidigare ta vägen via denna publikation för att styra och informera alla offentliganställda. På så sätt kunde den starkt vänsterlutande ”arbetsgivarorganisationen” SKL/SKR förmedla sina vänsteruppfattningar inom offentlig sektor, en uppenbar false flag operation.
Alla offentliganställda kunde vägen via Dagens Samhälle få detaljerade instruktioner för vad socialisterna ville skulle gälla i alla kommuner och landsting, vadå arbetsgivarorganisation?
Läs mer av Rebecca Weidmo: Sanningen om Dagens Samhälle
Jag kommer i min bok att i detalj beskriva hur det går till när starkt socialiststyrda SKL/SKR enkelt styr hur kommuner och landsting skall agera i frågor när man medvetet avser att bryta mot svensk lag.
Jag beskriver i boken också i detalj hur SKL/SKR hur enkelt som helst tar sig in till regeringen med krav på lagstiftningsändringar för att de skall få ännu större legitimerade möjligheter att bryta mot svensk lag.
Det jag har högst egna erfarenheter gäller då SKL/SKR, på samma sätt som LO, via sina politiska kontakter ”beställer” helt kriminella lagändringar. Att det var en alliansregering som satt vid rodret vid det tillfället hade ingen som helst betydelse. 8-klövern är samma goda kålsupare allihop.
Bonnier som är mycket smarta lobbyister kunde via sina politiska kontakter påverka dessa korrupta drönare så att SKL/SKR sålde sin tidning Dagens Samhälle till Bonnier. Omedelbart ändrade de nya ägarna sina ägardirektiv så den politiska agitationen drevs ytterligare till vänster. Dessutom fick nu Bonnier via sitt ägande av Dagens Samhälle ett gigantiskt kundregister till alla offentliganställda.
Med detta kundregister kunde Bonnier via sitt ägande av DI-gruppen marknadsföra alla sina kurser och utbildningar direkt till alla offentliganställda, och det vet vi ju alla att offentliganställda har stora budgetar för kurser och utbildningar. Fiffigt och extremt lönsamt men ack så kriminellt.
Bonnier agerar exakt som den tyska industrin gjorde när de lierade sig med Hitlers nazism på 30 och 40-talet.
Att infiltrera den politiska sfären för att optimera sina egna profiter sätter all politisk ideologi på undantag, och Bonnier gör det så pass sofistikerat att ingen utom en mycket begränsad krets känner till hur och varför detta kunnat ske. Hur många kände till nazistregimens nära samarbeten med den tyska industrin?
Hur mycket känner dagens Svensson till om Bonniers inflytande över Sveriges socialistregim?
Text: Jan Norberg
Referenser
- Dagens Samhälle: Att lyfta socialt utsatta bostadsområden – metoder och tillvägagångssätt
- Arbetsgivarverket.se: styrelse