Stärkt straffrättsligt skydd för journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner

NewsVoice är en oberoende nättidning med nyheter, analyser, reportage, krönikor och debatter som startade 2011. Stöd vårt arbete genom att annonsera, donera eller sponsra.
publicerad 10 mars 2023
- NewsVoice redaktionen
Justitieminister Gunnar Strömmer

Regeringen har i dag fattat beslut om en lagråds­remiss med förslag som stärker det straff­rättsliga skyddet för journalister och vissa andra samhälls­nyttiga funktioner.

”Det är helt oacceptabelt att den som bedriver nyhets­förmedling eller utövar en annan samhälls­nyttig funktion utsätts för våld, hot eller trakas­serier. Det är ett angrepp inte bara mot den enskilde utan i förläng­ningen även mot det demo­kratiska samhället. Regeringen vill därför stärka det straff­rättsliga skyddet för dessa yrkes­grupper”, säger justitie­minister Gunnar Strömmer.

Lagrådsremiss: Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhälls­nyttiga funktioner

I lagrådsremissen föreslår regeringen att det ska införas en ny straff­skärpnings­grund. Den innebär att det vid bedöm­ningen av straff­värdet för ett brott ska ses som för­svårande att det begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkes­mässigt bedrivit nyhets­förmedling eller annan journalistik.

I lagråds­remissen föreslår regeringen också att utövare av vissa samhälls­nyttiga funktioner ska få mot­svarande förstärkta straff­rättsliga skydd som till exempel poliser har idag genom straff­bestäm­melserna om våld eller hot samt förgripelse mot tjänste­man. Det handlar om hälso- och sjukvårds­personal, social­tjänst­personal, räddnings­tjänst­personal och utbildnings­personal inom skol­väsendet och högskolan.

”Medarbetare i social­tjänsten ska kunna utföra sitt viktiga arbete utan att vara rädda för hot eller våld. Med den här skärp­ningen ger vi med­arbetarna bättre möjlig­heter att fokusera på sitt arbete med att stödja och skydda barn”, säger social­tjänst­minister Camilla Waltersson Grönvall.

”Utbildnings­personal inom skol­väsendet och hög­skolan ska inte behöva stå ut med hat och hot. De har kontakter med många människor och det är kontakter som de inte kan välja bort utan är centrala delar i yrket. Det innebär att hot och våld aldrig helt kan före­byggas genom arbets­miljö­mässiga åtgärder. Därför är det motiverat med ett stärkt straff­rättsligt skydd för denna grupp”, säger utbildnings­minister Mats Persson.

Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga och uppsåtliga brott mot tystnads­plikt ska skärpas. Sådana brott kan få allvarliga konse­kvenser för både enskilda personer och myndig­heters verksamhet. I lagråds­remissen föreslås att maximi­straffet för brott mot tystnads­plikt ska höjas och att det införs ett grovt brott mot tystnads­plikt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023.

Lagråds­remissen bygger på en överens­kommelse mellan Sverige­demokraterna, Moderaterna, Krist­demokraterna och Liberalerna.

Text: Caroline Opsahl, pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer och Olivia Nensén pressekreterare hos socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (pressmeddelande)


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq