Julian Assange ska bli fri efter överenskommelse med USA om att erkänna spioneri

“We need all eyes on his flight in case something goes wrong” – Stella Assange

publicerad 25 juni 2024
- Kristoffer Hell
Julian Assange den 21 okt 2019 i London efter ett förhör om utlämning till USA. Foto: Ruplty.com
Julian Assange

Fjorton år efter att Assange greps av polis i Storbritannien är Julian Assange, 52, nästan fri. Han släpptes den 24 juni och lämnade omgående landet i ett plan som ska gå till amerikanska Mariana Islands där han inför en domare ska erkänna. Därefter ska han flygas till sitt hemland Australien.

Artikeln är uppdaterad

Frisläppandet är villkorat och innebär att Assange erkänner sig skyldig till spioneri efter att är 2010 på webportalen wikileaks ha publicerat ett stort antal dokument läckta av den amerikanska soldaten Bradley Manning.

Startskottet för hetsjakten mot Assange var de anklagelser om våldtäkt framförda av en svensk tidigare socialdemokratisk pressekreterare, i dag diakon, vid namn Anna Ardin, 45, riktade mot honom efter en natt av frivillig sex sommaren 2010. Enligt Ardin bröt Assange mot lagen när han hade utlösning inne i henne efter att ha haft sönder en kondom.

Efter att svenska åklagare valde att agera på Ardins anklagelser lämnade Assange Sverige och hamnade, efter sju år som politisk flykting på Ecuadors ambassad i London (2012-2019), i det beryktade högsäkerhetsfängelset Belmarsh i Storbritannien, i väntan på beslut om utvisning till USA.

Enligt uppgift innebär överenskommelsen med USA att de fem år Assange tillbringade i Belmarshfängelset kvittas mot den dom för det spionage Assange nu erkänner sig skyldig till, med innebörden att han redan avtjänat straffet.

”We need all eyes on his flight in case something goes wrong” – Stella Assange

Julian Assanges genombrott i mediavärlden kom efter att Wikileaks 2010 publicerade en video som visar hur besättningen ombord på två amerikanska Apache-helikoptrar år 2007 skjuter ihjäl obeväpnade civila och Reutuers-fotografer i Baghdad under USA:s krig i Irak 2003-2011.

Videon: Collateral Damage

 

Referenser och relaterat


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq