I en nyligen publicerad artikel förklarar försvarsexperten Andrei Martyanov hur den ryska roboten Oreshnik, Hasselnötsträd på svenska, fungerar och varför dess sprängkraft motsvarar att taktiskt kärnvapen – trots att den inte är en atombomb.
För ungefär ett sekel sedan observerades det att när en blykula eller granat med hög hastighet träffar stålpansar, genererar den mycket mer värme än den borde. Fenomenet orsakas av elektronernas tröghet.
Bindningsenergin i en metalls kristallgitter är ungefär dubbelt så stor som den energi som frigörs vid en kemisk explosion av TNT. Vid första anblick borde därför en så kallad ”Coulombexplosion” – ett snabbt frigörande av denna energi – producera en explosion som är dubbelt så stor som TNT. Frigörandet av energin sker dock hundratals gånger snabbare än vid kemiska reaktioner, vilket koncentrerar den destruktiva kraften. En Coulombexplosion kan därför vara upp till 1 000 gånger kraftigare än ett konventionellt sprängämne.
Ett kg uran-235 kan vid en kärnexplosion frigöra energi motsvarande 20 miljoner ton TNT. I praktiken genomgår dock endast en bråkdel av U-235 atomklyvning innan detonationen, vilket resulterar i blott ungefär 1 kiloton (1 miljon kg TNT) sprängkraft för en 1 kg atommaterial.
Vid en Coulombexplosion frigörs 1 kg metall energin motsvarande 1 ton TNT.
Med tanke på smält- och kokpunkter för metaller i det periodiska systemet, framträder volfram som det ideala materialet för ett Coulombvapen. Volfram smälter vid 3422ºC och kokar vid 5555ºC. Om Oreshnika stridsspets utgörs av 1500 kg volfram kan den frigöra energi motsvarande 1,5 kiloton TNT – jämförbart med ett mindre taktiskt kärnvapen.
- Stridsspetstemperatur: 4000ºC
- Hastighet: Mach 10 (~2,5–3 km/s)
- Stridsspetsmassa: ~1,5 ton
Alla dör inom en kilometer
Hur farlig är då en Oreshnikrobot, för de som råkar bo eller vistas nära i närheten av ett NATO-förband eller en amerikansk militärinstallation på svenskt territorium?
- Beräkningar visar att de som befinner sig mindre än en kilometer från nedslagsplatsen dör.
- De som befinner sig mellan en och två kilometer bort kan överleva själva nedslaget, men riskerar att bli allvarligt skadade.
- För att överleva utan skador rekommenderas man att befinner sig minst 3-5 kilometer bort från själva nedslagsplatsen.
Referenser och relaterat
- Andrei Martyanov: Dmitry Orlov Came Up With A Hypothesis
- Science Direct: Coulomb Explosion – an overview
- ICAN: Hiroshima and Nagasaki bombings
- Uranbomben som detonerade över Hiroshima 1945 hade en sprängkraft motsvarande 15.000 ton TNT. Den raserade och brände 70% av alla byggnader och orsakade uppskattningsvis 140.000 dödsfall i slutet av 1945, samt cancer och kroniska sjukdomar bland de överlevande.
- Foto: Newsinfo.ru
