SCO-toppmötet: En ny global världsordning som inte styrs av USA/EU växer fram

I ett avgörande ögonblick för global politik presenterade Kinas president Xi Jinping Global Governance Initiative (GGI) vid Shanghai Cooperation Organisation Summit i Tianjin, ett djärvt steg mot en multipolär värld och en ny global styrning ledd av Kina, Ryssland, Indien och den afrikanska kontinenten, vilket signalerar slutet för den västerländska unipolära ordningen.

Text: T. Sassersson med research av ChatGPT
Read in English

GGI är både retoriskt och operativt: Xi presenterade en ideologisk argumentation mot en ”kolonial” euro-amerikansk tankegång, åtföljd av specifika insatser för institutionsbyggande (SCO-banken, teknik- och energisamarbete, finansiering) som syftar till att göra en alternativ arkitektur konkret.

Afrikas upphöjelse i retorik och projekt är verklig och kommer att förändra förhandlingsdynamiken, även om den initiala maktbalansen och institutionella utformningen sannolikt kommer att gynna de stora finansiärerna.

BRICS och SCO/GGI är kompletterande vägar mot multipolär styrning; tillsammans ökar de genomförbarheten för en alternativ internationell ordning. Att ersätta den komplexa juridiska, finansiella och säkerhetsmässiga arkitektur som byggts upp sedan 1945 kommer dock att bli en mångårig process med många oförutsägbara resultat.

Global Governance Initiative – Pelare

President Xi förklarade GGI som den fjärde hörnstenen i en serie globala ramverk, efter initiativen för global utveckling, global säkerhet och global civilisation.

Han skisserade fem vägledande principer:

1. Suverän jämlikhet: Alla nationer, oavsett storlek eller rikedom, förtjänar lika inflytande och lika fördelar i det globala styret.
2. Internationell rättsstat: Upprätthålla FN-stadgan och allmänt erkända normer, tillämpa lagar på ett rättvist sätt och avvisa dubbelmoral eller påtvingande av några få nationers ”husregler”..
3. Multilateralism: Främja inkluderande styrning genom samråd, motverka unilateralism och stärka FN:s centrala roll.
4. Människocentrerad strategi: Omstrukturera globala system så att alla nationers befolkningar aktivt deltar i och drar nytta av styrningsreformer.
5. Fokus på konkreta åtgärder: Leverera konkreta resultat genom samordnat, resursmobiliserat och systematiskt globalt samarbete.

Bortom den gamla världsordningen: Kina, Ryssland, Indien och Afrika på uppgång

Vid detta största SCO-toppmöte någonsin bjöd Xi Jinping in Ryssland och Indien att ansluta sig till en ny ledarskapsaxel tillsammans med Kina och afrikanska nationer, vilket signalerade en förskjutning bort från västerländsk hegemoni. Rysslands president Putin stödde Xis GGI-förslag och efterlyste ”äkta multilateralism” och en distinkt eurasiska säkerhetsmodell grundad i gemensam stabilitet.

Indiens premiärminister Narendra Modi, som besökte Kina för första gången på över sju år, betonade symboliskt samarbete framför rivalitet och att man skulle gå samman i strävan efter en multipolär värld.

Xi utlovade ytterligare finansiella resurser, inklusive inrättandet av en SCO-utvecklingsbank, stödpaket värda miljarder yuan, lån och initiativ såsom energiplattformar, tillgång till BeiDou-satelliter, AI-samarbetscentrum och till och med deltagande i Kinas månforskningsstation, som konkreta bevis på GGI:s pelare ”verkliga åtgärder”.

Den europeisk-amerikanska koloniala mentalitetens fall

Under hela sitt tal betonade Xi vikten av att göra slut på kalla krigets mentalitet och avvisa västledda, eurocentriska maktstrukturer som är ”rotade i en kolonial mentalitet”.

Han presenterade SCO som en mekanism för det globala söder att göra sin röst hörd inom global styrning, med målet att uppnå rättvisa, ömsesidig respekt och en gemensam mänsklig framtid.

Denna inramning understryker vad analytiker ser som en ideologisk förskjutning bort från århundraden av europeisk kolonial dominans, och särskilt den efterkrigstida, USA-centrerade ”regelbaserade ordningen”, mot ett mer diversifierat, inkluderande internationellt system centrerat kring flera ledande makter som är engagerade i kooperativ, rättvis styrning.

I grund och botten markerar dagens toppmöte födelsen av ett nytt globalt styrningslandskap, som styrs av GGI:s principer, leds av en trojka av icke-västerländska makter och befästs med verkliga program, alla utformade för att ersätta det tidigare koloniala, västerländska dominerade ramverket.

Vad en ny global världsordning faktiskt förändrar

Xi Jinpings Global Governance Initiative (GGI),  som presenterades vid det största toppmötet någonsin inom Shanghai Cooperation Organisation (SCO), framställs av Peking som ett program för att institutionalisera en multipolär ordning ledd av icke-västerländska maktcentra (Kina, Ryssland, Indien) och stärkta partnerskap med afrikanska stater.

Initiativets fem pelare (suverän jämlikhet, internationell rättsstatlighet, multilateralism, människocentrerad approach och fokus på konkreta åtgärder) beskrevs i Xi Jinpings tal och i den fullständiga texten till hans tal.

Afrikas roll: från publik till medarkitekt

En analys av de troliga konsekvenserna på kort och medellång sikt och en jämförelse mellan GGI och BRICS och den äldre europeisk-amerikanska modellen.

Det som Xi föreslog i Tianjin behandlar afrikanska stater som centrala partner för att ge legitimitet och volym åt en postvästerländsk styrningsarkitektur.

Toppmötet omfattade en utökad grupp av gäster, ”SCO-Plus”, och utsträckte sig till afrikanska statschefer och organisationer. Xi och kinesiska tjänstemän kopplade uttryckligen finansiella och utvecklingsmässiga erbjudanden (SCO:s utvecklingsbank, förmånlig finansiering, teknik- och energisamarbete) till GGI:s pelare ”konkreta åtgärder”.

Det signalerar en strategi: konkreta fördelar för afrikanska regeringar i utbyte mot stöd i internationella forum och diplomatisk anpassning.

Kortsiktiga till medellånga effekter för afrikanska stater:

• Inflytande och valmöjligheter: fler alternativ för infrastrukturfinansiering och politiska partnerskap utanför traditionella västerländska givare.
• Institutionell tillgång: inbjudningar till SCO-kopplade mekanismer (bank, teknikplattformar, BeiDou/rymdssamarbete) ger afrikanska regeringar nya institutionella vägar att forma standarder.
• Ojämn handlingskraft: Afrikanska stater kommer att få förhandlingskort, men arkitekturen är fortfarande centrerad kring Kina (och Kinas ekonomiska tyngd), så afrikansk handlingskraft kommer att växa, men kommer sannolikt inte att vara symmetrisk i början. Analytiker av tidigare kinesiska avtal och Tianjin-programmet varnar för denna asymmetri.

SCO:s expansion – institutionell mekanik: en pragmatisk, skiktad strategi

Xi pressade på för en snabbare inrättande av en SCO-utvecklingsbank, bredare säkerhets- och ekonomisk samordning samt plattformar för teknik-/rymd-samarbete, konkreta institutioner som syftar till att operationalisera GGI snarare än att lämna det som retorik.

Dessa åtgärder förskjuter SCO från en regional säkerhetsklubb till ett bredare styrningscentrum med utvecklingsfinansiering och normgivande funktioner.

Vad det innebär i praktiken:

• Finansiering + regler: en SCO-bank kan finansiera projekt utan de styrningsvillkor (som fastställts av SCO/Kina) som västerländska institutioner har, det förändrar var staterna vänder sig för att få kapital.
• Parallella institutioner: skiktat samarbete (säkerhet, utvecklingsbank, teknikcentrum) skapar en parallell arkitektur till Bretton Woods/västerländska normer, vilket gör det mer genomförbart för allierade stater att koppla bort sig från västerländska institutioner.

Hur GGI kan jämföras med BRICS

BRICS (som nyligen har expanderat och diskuterat gemensamma betalningar/clearing och en BRICS-kopplad bank) och SCO överlappar varandra när det gäller medlemskap och syfte, men de är olika verktyg:

• BRICS är i första hand en ekonomisk-diplomatisk block som fokuserar på alternativ inom finans, handel och diplomatisk samordning. Under de senaste åren har man stärkt det ekonomiska samarbetet och institutionella förslag (utökat medlemskap, betalningsavvecklingsalternativ).
• SCO + GGI, som Xi har formulerat det, presenteras som ett bredare styrningsprojekt med en tydlig säkerhetsarkitektur, ett förslag om en utvecklingsbank, teknik-/rymdsamarbete och en ideologisk ram som betonar ”suverän jämlikhet” och ett slut på kalla kriget och koloniala tankesätt. SCO:s inriktning är bredare (säkerhet + styrning) och är statscentrerad och regionalt förankrad, medan BRICS är mer av en plurilateral ekonomisk/diplomatisk plattform.

Slutsats: GGI/SCO:s satsning kompletterar BRICS ambitioner. BRICS utgör en ekonomisk koalition, medan SCO/GGI:s strategi omfattar säkerhet, normer och en plan för uppbyggnad av utvecklingsinstitutioner. Tillsammans utgör de flera spår för att minska västvärldens exklusiva institutionella kontroll.

Det ideologiska budskapet: Att göra slut på den ”koloniala europeiska mentaliteten”

Xi framställde GGI som ett avståndstagande från ”kalla krigets mentalitet” och eurocentrism och anklagade vissa aktörer för ”mobbning”, ett språk som syftade till att omformulera narrativet om internationell legitimitet bort från västvärldens dominans efter andra världskriget.

Två viktiga punkter att överväga:

• Symbolisk förändring: narrativet är viktigt – att omformulera vem som definierar ”reglerna” undergräver den moraliska auktoritet som länge har åtföljt västerländska institutioner. Den symboliska segern är betydelsefull för länder i södra halvklotet som strävar efter jämlikhet.
• Praktiska begränsningar: det är svårare att ersätta normer än att ifrågasätta dem. Befintliga globala finans-, sjöfarts-, teknikstandarder och försvarsallianser är beständiga; ett nytt system kommer att ta år att bygga upp och kräver funktionell jämlikhet (inte bara retoriska uttalanden). Västvärldens skepsis fokuserar på denna operativa klyfta.

Troliga scenarier (2025–2030)

1. Institutionell uppbyggnad och konkurrens (mest sannolikt): SCO lanserar en utvecklingsbank, pilotprojekt inom teknik/energi rullas ut med kraftig kinesisk finansiering; afrikanska stater fördjupar sina band samtidigt som de säkrar sig med västerländska partner. Den diplomatiska konkurrensen intensifieras i FN-omröstningar, utvecklingsforum och organ för digitala standarder.
2. Kontrollerad multipolaritet: En osäker men stabil pluralitet uppstår – parallella institutioner samexisterar; handel och finans diversifieras; periodiskt samarbete om globala utmaningar fortsätter trots geopolitisk rivalitet.
3. Eskalering och uppdelning (mindre sannolikt men möjligt): Om sanktioner, finansiell vapenanvändning eller stora proxykonflikter intensifieras, accelererar avkopplingen till distinkta block med dubbla institutioner och minskad interoperabilitet. Västerländska stater skulle svara med ekonomiska, diplomatiska och säkerhetsmässiga åtgärder.

Vad man bör hålla ögonen på härnäst

• Konkreta detaljer om lansering och kapitalisering av en SCO-utvecklingsbank (vem som bidrar, styrningsregler, valuta för utlåning).
• Bindande fördrag eller gemensamma standarder som SCO-medlemmarna enats om när det gäller cybersäkerhet, AI och rymdsamarbete (bevis på normskapande).
• Röstningsmönster i FN:s generalförsamling och viktiga multilaterala institutioner (samarbetar SCO/BRICS för att omforma resolutioner?).
• Afrikanska regeringars bilaterala avtal (finansieringsvillkor jämfört med västerländska lån) och om regionala afrikanska organ stöder SCO-mekanismer.

Hur är det med den så kallade amerikanskledda regelbaserade ordningen?

Framväxten av Global Governance Initiative (GGI), en starkare röst från det globala söder och en mer östcentrerad multipolär ordning kommer sannolikt att ha mångfacetterade effekter på den amerikanskledda ”regelbaserade internationella ordningen” (RBO).

GGI, SCO/BRICS och det globala syds samordning utgör både en ideologisk och praktisk utmaning för den amerikanskledda regelbaserade ordningen. Det eliminerar inte USA:s inflytande över en natt, men det:

• Undergräver den normativa auktoriteten (suveränitet kontra villkorlighet)
• Erbjuder trovärdiga institutionella alternativ inom finans, handel, teknik och säkerhet
• Omformulerar global styrning som multipolär och mer sydostcentrerad

Kort sagt, den amerikanskledda ordningen går in i en konkurrenspräglad era, där dess överhöghet kommer att förhandlas fram snarare än tas för given, och global styrning kommer i allt högre grad att återspegla samarbete mellan flera poler snarare än en supermakts diktat.

Text: T. Sassersson med research av ChatGPT

Sources

• SVT: Xi och Putin möts – ny världsordning på agendan
• Reuters: China’s Xi pushes a new global order, flanked by leaders of Russia and India
• China Daily: Xi addresses SCO summit meeting in China’s Tianjin (3 pages)
• China Daily: Xi proposes Global Governance Initiative at largest-ever SCO summit
• Financial Times: Xi Jinping outlines China’s ambition to reshape world order in showpiece summit
• Visual Capitalist: The Population of China in Perspective
• The Australian: Modi in the middle as Xi criticises ‘bullying behaviour’ and ‘Cold War mentality’
• Channel News Asia: Xi says global governance at crossroads, hails new initiative to build ‘fairer, more reasonable’ system
• China Daily: SCO Plus carries Shanghai Spirit forward in pursuit of improved global governance: China Daily editorial