Public Service (PS) borde ha som vana att med pukor och trumpeter släppa fram nya partier ungefär som när man presenterar nya sommarpratare. Det skulle kraftigt vitalisera demokratin. För att bli aktuell för detta som parti måste man kunna visa upp heltäckande partiprogram och organisation. Partierna får växa till sig på nätet innan de kan räkna med Public Service uppmärksamhet.
Det borde gå att skapa samma nyfikenhet för nya partier som för radions sommarpratare. Detta bör gälla för övriga media också. Var nyfikna istället för fördummande. Ett nytt perspektiv som (garanterat) skulle sätta fart på demokratin i Sverige.
Att Public Service inte inför denna publikfriande insats torde helt enkelt bero på att man inte gillar vad de små uppstickarpartierna står för. Hur kan annars ointresset för att vitalisera demokratin förklaras?
Man gillar inte att AfS ska få chansen att berätta om sin politik för det skulle kunna bära in i riksdagen.
Likadant för Medborgerlig samling och för Elsa Widdings nya parti Ambition Sverige som rekryterat frivilliga experter med ambition att täcka upp ett femtontal viktiga politikområdena som förtjänar att bli uppmärksammade. Att media undanhåller sina läsare och lyssnare den här typen av information är att svika sitt uppdrag. Särskilt som ett par gamla partier har opinionssiffror som antyder att de kommer under spärrgränsen vid nästa val vilket ökar möjligheterna till viktig förnyelse.
Om ingen attitydförändring kommer till stånd kommer speciellt Elsa Widdings nya parti att förbigås med tystnad för hon klassades som klimatförnekare vilket räckte för att media skulle ignorera henne. Kommer hon ändå att uppmärksammas blir det förmodligen genom kritik.
Public Service synes alltså medvetet avstå från en vitalisering av svensk politik. Beteendet återfinns inom hela det mediala etablissemanget, bland rikstidningar och övriga.
Högerpartier ska inte få chansen att få synas. Detta kan inte annat bero på än att vänsterliberalismen bland journalister dominerar.
Medierna har en viktig funktion genom att motivera individer att delta i den demokratiska processen. Genom att tex rapportera om nya politiska initiativ och ge exempel på aktivt deltagande kan de inspirera till personligt politiskt engagemang. Så sker inte.
Njuggheten mot nya partier blir extra allvarlig då de etablerade partierna har blivit trötta med låga medlemsantal.
Det totala antalet medlemmar i de nuvarande riksdagspartierna är idag bara 20% av vad det var för 50 år sedan. Tidigare medlemmar har förklarat den här minskningen med att dagens partiledningar inte är särskilt intresserade av att ha många medlemmar då finansieringen numera till största delen består av statliga bidrag och inte som tidigare av medlemsavgifter. Det har också påpekats att ett lågt antal medlemmar underlättar för en styrelse att främja yngre ”påläggskalvar” med liten arbetslivserfarenhet.
Närmast till hands blir att studera de nya partier som helt bygger på att medlemmarna engagerar sig praktiskt och betalar medlemsavgifter. Det finns ett 50-tal partier som anmält sig till valet 2026. Utöver de som redan är representerade i Riksdagen, finns det upp till 5 partier som möjligen kan få minst 1 %.
Att de skulle nå spärrgränsen 4% är inte realistiskt om inte medierna tar sitt demokratiska ansvar och bidra med konstruktiva reportage, intervjuer och debatter kring de nya partierna.
Härvidlag intar sajten Valsamverkan.se en särställning. Där kan de nya partierna valsamverka under ett gemensamt huvudparti och en valsedel. Det förbättrar avsevärt möjligheten att spräcka 4%-spärren.
Nya partier tar upp lösningar till problem som existerande partier medverkat till och som de av naturliga skäl har svårt att rätta till.
Ideologiska skygglappar ska då inte förhindra en vitalisering som nya partier står för. Skygglapparna handlar ofta om hänvisning till floskler som alla människors lika värde, en floskel som tenderar att inte gälla för de som inte tycker likadant.
Sverige behöver nya partier
Det är ändå förståeligt att partipolitiskt orienterade media är ovilliga att släppa fram nya partier, men för Public Service ska detta inte få gälla utan de borde i stället eftersträva att som policy lyfta fram nya partier som uppfyller elementära krav på organisation och program. Lyssnarvärdet torde vara stort för den typen av politisk information.
Om nya partier regelmässigt möttes med intresse skulle det sätta press på de etablerade partierna vilket skulle gagna Sverige och demokratin. Vårt välstånd skulle öka.
Vårt budskap till media är:
Var generös och gör er själva mer intressanta genom att rapportera om nya politiska tankar och arbetsmetoder som nya partier kan ge exempel på. Visa att ni stödjer en demokratisk utveckling som ger en rättvis bild av de nya krafter och initiativ som växer fram spontant.
Signerat: Åke Thunström (ordf) och Lars Bernhoff, föreningen Medborgarperspektiv.se
Relaterat: Elsa Widding: Så stoppas nya partier i Sverige
