Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
Hedi Bel Habib förklarar i en ny rapport hur världens ekonomier kan kombinera konkurrens och klimatsynergier för att påskynda en global klimatomställningen. Rapporten föreslår fyra principer: minskat fossilberoende i EU-länder, handelskomplementaritet med Kina, global klimatnytta och en fredsorienterad säkerhetspolitik.
Analys: Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet
Ladda ner den kompletta rapporten som PDF
Syftet med rapporten är att föreslå en accelerationsstrategi för klimatomställning, där världens ekonomier kombinerar konkurrens och klimatsynergier inom ramen för en fredsorienterad säkerhetslogik.
1. En EU- princip om lägsta möjliga fossilberoende i varje enskilt land
Klimatomställningsarbetet inom EU styrs, följs upp och utvärderas idag utifrån en strävan efter genomsnittligt lågt medelvärde för utsläpp i hela unionen.
Sveriges elsystem är idag fossilfritt till 99 procent, jämfört med många EU-länder, där andelen elproduktion från fossila bränslen fortfarande ligger på mellan 87 och 40 procent.
Spridningen mellan EU-ländernas fossilberoende är för stor för att en genomsnittlig bild ska kunna användas som policyvägledande indikator för klimatomställning inom hela unionen. Därför behövs en accelerationsstrategi, där Sverige kan fungera som en accelerator för klimatomställning i hela EU.
Benchmarkingens mål är att varje land minskar sitt fossilberoende genom att utifrån sina egna förutsättningar systematiskt mäta och jämföra sig med de mest framgångsrika medlemsländerna för att identifiera ”best practice” för att öka fossilfriheten i hela ekonomin.
Här kan Sveriges erfarenheter och andra länders framgångar utgöra grundbulten i en accelerationsstrategi som kan ligga till grund för införande av en EU- klimatprincip om lägsta möjliga fossilberoende i varje enskilt land.
2. En princip om systemkomplementaritet mellan utrikeshandel och klimatomställning
EU och USA pekar ut deras handelsunderskott gentemot Kina som ett hot mot deras ekonomier. Denna rädsla är obefogad. Tjänstesektorn utgör den dominanta delen av BNP i EU:s och USA:s ekonomier.
Både USA och EU har handelöverskott gentemot Kina när det gäller tjänsteexport. Kina kallas idag för ”världens fabrik” och landets ekonomi är i huvudsak en varuekonomi.
Det är därför viktigt att undvika onödiga geopolitiska handelskonflikter och införa en handelsprincip om systemkomplementaritet mellan import och klimatomställning, där USA:s och EU:s handelsunderskott justeras för klimateffekter av importerade kritiska metaller och gröna tekniker.
3. En synergiprincip om global klimatnytta
Europas omfattande import av grön teknologi från Kina och landets internationella gröna investeringar uppfattas idag som ekonomisk sårbarhetsfaktor för EU:s klimatomställning. Klimateffekterna av grön teknologi är dock globala och inte nationella.
En synergiprincip om global klimatnytta och en öppen världsmarknad för grön industri skulle kunna främja klimatsynergier och påskynda den globala klimatomställningen genom att undvika onödiga geopolitiska handelskonflikter.
4. Klimatomställning som plattform för fredsorienterad säkerhetspolitik
Vid importberoende av gröna tekniker och gröna metaller riskerar energisystemen att bli potentiella måltavlor för antagonistiska handlingar vid militära konflikter. Samtidigt slukar den militära upprustningen stora mängder av kritiska metaller som behövs för klimatomställning.
Detta dilemma kan undvikas genom att klimatomställning används av världens länder som en global plattform för en övergång från en militär logik till en fredsorienterad säkerhetspolitik.
En öppen internationell marknad för grön ekonomi skulle på så sätt kunna regleras genom en säkerhetspolitisk princip om en globalt trygg energiförsörjning för att säkra den geo- ekonomiska stabiliteten och säkra energiförsörjning i alla länder.
Analys: Hedi Bel Habib
- Ladda ner rapporten som PDF: Konkurrens och klimatsynergier för att påskynda klimatomställningen
Referenser för vidare läsning
Förutom de referenser som anges i rapporten kan följande skrifter konsulteras:
- Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden (2024): En samlad politik för naturen – Förslag till naturpoltiskt ramverk
- FN:s miljöprogram UNEP, Adaptation Gap Report 2025: Running on Empty – The World is Gearing up for Climate Resilience — without the Money to get there (2025)
- Global Tipping Points, Report 2025
- China Daily: China’s economy is a global climate changer saving the planet, Bel Habib, H.(2025)
- NewsVoice (Bel Habib): Sverige kan bli en accelerator för klimatomställning i hela EU
