Irans ambassadör: Iran är måltavla för Västs desinformationskampanjer

NewsVoice bad om en intervju med Hojjatollah Faghani, Irans ambassadör i Sverige, angående Irans roll i den pågående geopolitiska omvälvningen i Mellanöstern. Faghani hävdar att Iran är måltavla för Västs desinformationskampanjer.

Intervju av Torbjörn Sassersson, chefredaktör, och Christian Pavón, juridisk expert | Foton av Torbjörn Sassersson och Mohammad Hosseini Moghaddam, sekreterare vid ambassaden

Torbjörn Sassersson: Västvärlden är partisk mot Iran på grund av propaganda och trångsynta föreställningar om landet och kriget. Varje undersökande journalist som inte låter sig styras av västvärldens narrativ kan lätt se detta. Vad skulle du vilja säga till människor i väst? Vilka aspekter av Iran och dess folk är det vi inte förstår?

Den aspekt av Iran och dess folk som förblivit osynlig och missförstådd är dess offerroll. Iran och dess folk är mäktiga, men ändå förtryckta. I kampen mot terrorism har Iran både stått i främsta ledet och varit bland de största offren.

Detsamma gäller kampen mot narkotika, liksom när det gäller kriminella gäng och organiserad brottslighet. Vi är bland de största offren för både statssponsrad och icke-statlig terrorism.

Vi är också bland de främsta målen för desinformations- och felinformationskampanjer. Allt detta är en följd av vårt försvar av de mänskliga rättigheterna.

De självutnämnda förespråkarna för mänskliga rättigheter erkänner dock andras mänsklighet endast selektivt. Vi delar inte den inställningen. Den grundläggande konflikten som västvärlden har med oss är att vi vägrade låta världen glömma att även palestinierna är människor med rättigheter. De är benägna att avhumanisera dem som de avser att eliminera, och vi har stått som en semantisk barriär mot sådana försök.

På Balkan, under massakern i Srebrenica, var vi den första nationen som skyndade till offrens undsättning. Detsamma gällde i kampen mot ISIS. Naturligtvis är vissa västländer inte glada över att se sina omänskliga agendor i olika delar av världen utmanade.

Vi har utsatts för sanktioner, och vår ledare och högt uppsatta tjänstemän har blivit martyrer, eftersom vi har lyft fram rättigheterna för dem vars mänskliga rättigheter kränks i västvärldens tjänst och med västerländska vapen; vi motverkade terrorismens spridning; vi stod emot den ondskefulla ekonomin inom narkotikahandeln; och vi motsatte oss sexualiseringen av kvinnor och objektifieringen av deras kroppar.

Vi vägrade att acceptera det befintliga hegemoniska systemet, som bygger på västvärldens överhöghet och dess intressen framför resten av världens intressen, och vi störtade deras marionettdiktatur i en av de största folkliga revolutionerna.

Alla de som riktar anklagelser mot oss är samma personer som umgås med och stöder personer som Netanyahu – en person vars brottslighet är oöverträffad i det kollektiva minnet hos de nuvarande generationerna som lever på denna jord – eller som är anklagade i Epstein-målet.

Nu anklagar de oss oförtjänt för att hålla den globala ekonomin som gisslan, medan de själva har gjort precis det i årtionden mot iranier och andra, och förvandlat världen till ett helvete till förmån för en liten minoritet.

När det gäller Iran har de i 47 år hållit mat och medicin som gisslan genom sanktioner, i ett försök att pressa folket till protester. Den decennielånga belägringen av folket i Gaza och påtvingandet av svält och död på dem är ett annat exempel som inte behöver någon ytterligare förklaring.

Vi har inte glömt att under höjdpunkten av Covid-19-pandemin, när nästan 4 000 av vårt folk dagligen dog av viruset, tog dessa samma självutnämnda människorättsförsvarare vårt folks hälsa som gisslan och vägrade att förse oss med vacciner.

Vi bad till och med de nordiska länderna att åtminstone sälja oss de vacciner med kort hållbarhetstid som de själva inte längre behövde, men de var inte villiga att göra ens det.

Torbjörn Sassersson: Vad är din ståndpunkt om upploppen i Iran? Vad handlade de om? Enligt västerländska källor sägs dödssiffran bland demonstranterna vara så hög som 40.000. Kan du kommentera det och kan du berätta varifrån dessa siffror kommer?

Det finns en lång lista över västerländska tjänstemän, analytiker och medier som har erkänt att de faktiskt var inblandade i att iscensätta protesterna i januari. USA:s president medger öppet att han har beväpnat vissa etniska grupper.

Den före detta utrikesministern och CIA-chefen skrev i ett nyårs-tweet: ”Gott nytt år till Mossad-agenterna som rör sig bland demonstranterna på Teherans gator”. Israeliska källor talar stolt om sin inblandning i dessa händelser. Detta är inte hemligstämplade uppgifter; de kan verifieras med en enkel sökning.

Deras plan A var att hetsa folket genom iscensatta mord och sedan leda folkmassorna mot säkerhetscentraler.

Resultatet blev, som även västerländska människorättsorganisationer medger, att nästan 500 av våra säkerhetsanställda brutalt slaktades av dessa individer, och vissa till och med brändes levande.

Efter att ha misslyckats med att destabilisera Iran genom denna plan övergick de dock till plan B: att fabricera uppblåsta dödssiffror för att demonisera Iran, och därmed skönmåla och legitimera militära åtgärder mot vårt land.

Vår regering har däremot erkänt folkets rätt att protestera och har på ett öppet sätt offentliggjort siffrorna över upploppens offer samt presenterat dokumentation offentligt, men de som åberopar stora siffror lägger inte fram några bevis alls.

Många av de personer som de påstår har dödats har redan trätt fram och förklarat att dessa rapporter är falska och att de i själva verket lever.

Torbjörn Sassersson: I Sverige uppfattas iranier generellt som vänliga, välutbildade och skickliga. Den svenska säkerhetspolisen och militärunderrättelsetjänsten hävdar dock att Iran ligger på tredje plats på spionlistan efter Ryssland och Kina. Detta är förvirrande för svenskarna. Kan du förklara varför just dessa tre länder alltid betraktas som ett hot av vissa svenska myndigheter?

När det gäller de andra två länderna måste du fråga dem direkt. Det verkar dock som att dessa anklagelser till stor del är politiska till sin natur och att alla styrelseformer som skiljer sig från den västerländska utsätts för demonisering.

När det gäller Ryssland verkar USA driva en strategi som syftar till att försvaga både Europa och Ryssland i Ukraina för att bevara sin globala dominans och undergräva sina rivaler.

Kinas strategi i Sverige och Europa är, såvitt vi vet, främst ekonomisk och landet strävar därför efter att förbättra och utvidga sina relationer.

Iran och Sverige har en 400-årig relationshistoria, och båda länderna har en betydande potential att fördjupa samarbetet. Vi förblir öppna och mottagliga för alla förslag till samarbete i detta avseende.

Under de senaste åren verkar Sverige dock, parallellt med att man har stärkt sina relationer med Israel, övergett sin neutralitetspolitik och placerat sig under NATO:s paraply – vars riktlinjer i stor utsträckning formas av USA – ha valt att blunda för de människorättsbrott som begås av USA och Israel.

Genom att göra detta har landet ställt sig på samma sida som länder som samarbetar för att främja globala imperialistiska intressen, även när ett sådant samarbete i slutändan kan strida mot deras egna nationella intressen.

Vi avvisar bestämt de anklagelser som riktas mot Iran. Inga bevis har någonsin lagts fram för att underbygga dessa påståenden. Samtidigt finns det betydande bevis för att ökända terrorister, vars händer är fläckade av det iranska folkets blod, befinner sig i Sverige och till och med har attackerat vår ambassad.

Den reaktion man rimligen skulle förvänta sig mot sådana individer har ännu inte genomförts.

Vi anser att terrorism är en smutsig kniv, och man kan inte utföra ren kirurgi med en smutsig kniv.

Vi har omkring 130 000 iranier bosatta i Sverige som potentiellt kan bli mål eller verktyg för spionage av fientliga regimer. I fallet med herr Jalali omfattade hans brott till exempel att tillhandahålla information om Irans kärnforskare i syfte att underlätta deras mord.

Denna fråga hade vid den tidpunkten inget som helst samband med den svenska regeringen. Två år efter Jalalis gripande, när åtalspunkterna var klara, beslutade den svenska regeringen att bevilja honom svenskt medborgarskap och driva hans ärende vidare.

Christian Pavón: För ni någon konstruktiv dialog med svenska myndighetspersoner för närvarande? När jag ställde samma fråga till den ryske ambassadören, Sergei Beljajev, förra året, sa han att den svenska regeringen inte hade gjort något försök till konstruktiv dialog. Är det samma sak mellan den iranska ambassaden och den svenska regeringen?

Det pågår dialoger och kommunikation mellan oss och svenska tjänstemän om olika frågor. Vi anser dock att dessa diskussioner kunde vara mer konstruktiva, och vi har lagt fram initiativ i den riktningen, som vi tror att, om de drivs på allvar, kan lösa vissa av de befintliga problemen i de bilaterala relationerna på ett enkelt sätt.

Christian Pavón: Det är nu allmänt känt, även i de västerländska massmedierna, att Iran är ganska framgångsrikt mot USA under kriget mot ert land. USA anses ha en av världens mäktigaste militära styrkor. Tror ni att ni så småningom kan segra och vilka strategier tror ni att er regering kommer att tillämpa för att försöka avsluta konflikten?

Vi startade inte detta påtvingade krig, precis som vi inte initierade det tidigare påtvingade 12-dagarskriget eller det påtvingade kriget som Saddam Hussein förde mot Iran. I mer än 200 år har Iran inte attackerat något annat land eller initierat ett krig, utan försvarat sig. Kriget har påtvingats oss.

Vi är arvtagare till en 7 000 år gammal civilisation som inte kan förstöras av hot från en mobbare på sociala medier.

På grund av vårt unika geografiska läge vid korsvägen för den globala handeln har makter i både öst och väst historiskt sett försökt dominera oss. Under vår långa historia har vi ibland lidit av dessa fientligheter, men vi har alltid kommit ut ur sådana kriser starkare och segrande.

Idag besitter Iran en styrka som sällan skådats i regionens moderna historia. Vårt inflytande sträcker sig till och med bortom regionen, och vår teknik betraktas alltmer som en game-changer i de senaste konflikterna.

Dessutom har en aldrig tidigare skådad social sammanhållning uppstått inom vår nation efter det senaste olagliga kriget. Under kriget och efter det utropade eldupphöret ägde demonstrationer rum i Teheran, Tel Aviv och Washington, men med en grundläggande skillnad: i Teheran – och faktiskt över hela Iran – samlades människor varje kväll för att stödja regeringen, medan demonstrationerna i de andra två huvudstäderna till stor del riktades mot deras regeringar.

Jag har också svårt att tro att Europas folk stöder den folkmordspolitik som förknippas med personer som Benjamin Netanyahu. Världens ledare skulle göra klokt i att lyssna mer noga på sina egna folks röster.

Vi utövade vår legitima rätt att försvara vårt land i full överensstämmelse med internationell rätt, medan de genomförde en olaglig aggressionshandling mot Iran i strid med alla internationella normer och principer. Tyvärr har vissa politiker i Europa felbedömt graden av enighet och motståndskraft inom den iranska nationen och valt att satsa på den förlorande sidan.

I dag finns det inga tecken på att Iran har gått ut som förlorare i denna konflikt. Vår strategi bygger på att stå vid det iranska folkets sida, och vi skulle också råda västerländska politiker att lyssna mer noga på rösten från den stora iranska nationen.

Torbjörn Sassersson: Vilket land har för närvarande kontroll över Hormuzsundet? Har USA någonsin utövat kontroll över sundet, som Donald Trump har antytt?

När det gäller Hormuzsundet bör amerikanerna ha i åtanke att kriget inleddes med målet att åstadkomma ett regimskifte och till och med en uppdelning av Iran i flera stater, men att den strategin misslyckades. Nu försöker de rädda ansiktet och bevara sin image genom att skapa intrycket att kontrollen över sundet ligger i deras händer.

I verkligheten var sundet helt öppet före deras olagliga attack. Man bör inte glömma att de skapade ett problem som inte fanns tidigare, och nu, oförmögna att lösa den kris de själva orsakat, tar de till koalitionsbyggande och desinformation i ett försök att styra uppfattningarna.

Iran har aldrig strävat efter, och strävar inte heller efter, att stänga sundet. Vårt mål är att garantera säker passage, för vilket vi har befogenhet att ta ut proportionerliga avgifter för tjänster som rör sjöfartssäkerhet, trafikledning och skydd av den marina miljön.

Under hela denna period har vi bistått flera rederier och fartygsägare som har vänt sig till oss för att säkerställa säker passage genom den förutbestämda rutten. Samtidigt är sundet stängt för fientliga militära ändamål.

Som den avlidne Larijani en gång sa: ”Hormuzsundet är en zon med fri tillträde för världen, men en zon med tillträdesförbud för Irans fiender.”

Torbjörn Sassersson: De senaste mötena mellan USA:s president Donald Trump och Kinas president Xi Jinping följs noga över hela världen, eftersom de potentiellt kan komma att definiera nästa fas i relationerna mellan USA och Kina. Ur Teherans perspektiv, vilken betydelse har dessa diskussioner, och hur kan eventuella överenskommelser eller slutsatser som kommer ur dem påverka Iran – vare sig det gäller energiexport, lättnader i sanktionerna, regional säkerhet i Mellanöstern eller Irans strategiska partnerskap med Peking?

Iran och Kina är delar av samma kontinent och delar djupa historiska band och sammanflätade öden. Vi står också inför gemensamma hot och utmaningar. Iran strävar efter vänskapliga relationer med hela världen, och vi anser att vår nation förtjänar att behandlas med värdighet och respekt. Vi accepterar inte politik som dikteras av andra.

Jag tror att Kina idag har förmågan att bidra till en mer balanserad, rättsbaserad internationell ordning och att hjälpa till att förhindra unilateralism. Under många år har USA och flera av deras allierade försökt att begränsa Kinas uppgång parallellt med dess ekonomiska tillväxt, eftersom de inte ville att Kina skulle framträda som en alternativ modell till den västerländska utvecklingsvägen.

Även om de kanske talar respektfullt om Kina offentligt, framställer officiella säkerhets- och strategidokument konsekvent Kina som ett hot, och de är uppenbarligen obekväma med utvidgningen av Kinas relationer med Iran.

I detta avseende fortsätter de att driva en strategi för att ”söndra och härska”, vilket länge har varit en del av deras utrikespolitiska DNA. Deras mål är att skapa splittring mellan Kina och dess partner. Kina, som en uråldrig civilisation, har dock en tydlig strategisk vision.

Till skillnad från den inkonsekvens och de svängningar som ofta ses i det amerikanska ledarskapet har Kinas ledarskap hållit en stadig och sammanhängande kurs, vilket stärker landets trovärdighet som partner.

Kina erkänner också Irans geopolitiska betydelse och strategiska kapacitet, vilket är anledningen till att de två länderna undertecknade ett 25-årigt omfattande strategiskt partnerskapsavtal. Vi är strategiska partner och samarbetar nära inom multilaterala ramverk såsom BRICS och Shanghai Cooperation Organization.

Donald Trumps politik har varit att hindra eller begränsa Irans relationer med andra länder, så det är naturligt att det finns en ökad känslighet när det gäller Kina. Vi tror dock att våra partner är fullt medvetna om de metoder USA använder för att skada oss.

Kina kan också spela en konstruktiv roll när det gäller att förmedla dagens geopolitiska verklighet till Trump. Jag tvivlar inte på Kinas förmåga att göra detta, även om det är möjligt att Trump själv saknar den nödvändiga mottagligheten. Det amerikanska folket förtjänar ett ledarskap med en djupare förståelse och ett bättre grepp om internationella frågor.

Torbjörn Sassersson: Hur är stämningen bland det iranska folket just nu, med tanke på att USA och Israel har släppt enorma mängder bomber?

Dessa bombningar har avslöjat våra fienders onda avsikter mot vårt folk.

Tidigare gömde de sig bakom en attraktiv mediebild, vilket fick vissa delar av våra yngre generationer att tro att USA hade för avsikt att hjälpa Iran.

Nu har det blivit klart för alla att USA:s verkliga mål är att förstöra Irans infrastruktur och, som det har sagts, föra landet tillbaka till stenåldern, även om de aldrig kommer att lyckas.

Vårt folk förstår fullständigt att fiendens plan är att skapa ständig instabilitet. Hela vår nation gör nu allvarliga ansträngningar för att stödja Iran, och en djup känsla av bitterhet och fientlighet mot USA och Israel har slagit rot i Iran.

Torbjörn Sassersson: När kriget är över, hur kommer Iran att gå vidare när det gäller teknik, kultur och turism som en fri och suverän nation?

Iran har betydande resurser som till och med har gjort det möjligt för den tekniska utvecklingen att fortsätta mitt under det senaste olagliga kriget.

Vi tror att om den energi som för närvarande ägnas åt fientlighet mot Iran istället riktades mot fredsbyggande, skulle det kunna leda till ett stort kulturellt och tekniskt språng framåt för Iran, vilket hela världen skulle kunna dra nytta av.

Även om Irans naturlandskap och historiska arv alltid har varit centrala för landets attraktionskraft för turismen, är en annan viktig attraktion som världen bör uppmärksamma dess ädla folk och kultur av motståndskraft.

Under krigstider har vårt folk fortsatt att visa en anmärkningsvärd motståndskraft. Till och med under bombningar har våra medborgare utan rädsla gått ut på gatorna för att demonstrera till stöd för sitt land.

Universiteten var måltavlor för attackerna, men professorerna återupptog undervisningen redan nästa morgon och fortsatte att undervisa. Musiker uppträdde nära hotad infrastruktur såsom kraftverk och vägrade symboliskt att tystas.

När hot uttalades om att beslagta iranska öar anmälde sig vanliga människor frivilligt för att vara på plats och försvara sitt land. När kritisk infrastruktur såsom broar och kraftverk hotades bildade medborgarna mänskliga kedjor som svar.

På sociala medier bevittnade världen den höga nivån av bildning, kreativitet och allmän medvetenhet bland vårt folk. Allt detta skedde under bombardemang från två kärnvapenmakter med en historia av allvarlig förstörelse, bland annat i Hiroshima och Gaza, samtidigt som många iranska tjänstemän och militärer också blev martyrer.

Enligt vår uppfattning förtjänar en sådan nation att få sin röst hörd i väst. Det finns en växande nyfikenhet internationellt kring hur en sådan samhällelig sammanhållning är möjlig.

Vi skulle rekommendera att besökare, när konflikten är över, kommer till Iran inte bara för att uppleva landets fyrårstidsklimat och forntida historiska platser, utan också för att träffa dess folk, som kanske är det mest intressanta med vårt land.

Torbjörn Sassersson: Har du några avslutande ord till svenska politiker och det svenska folket?

Jag ber dem att fastställa tydliga kriterier för sina bedömningar och att utvärdera uttalanden i media och från enskilda personer utifrån dessa kriterier.

Till exempel framställs Iran, som har accepterat de mest omfattande inspektionerna i Internationella atomenergiorganets historia och i praktiken undertecknat kärnvapenavtalet, som ett kärnvapenhot mot världen och har attackerats av två kärnvapenmakter, varav den ena har en historia av faktisk användning av kärnvapen och den andra aldrig har accepterat att bli medlem i icke-spridningsavtalet eller någon övervakning av sitt kärnvapenprogram genom IAEA.

John Mearsheimer hänvisade nyligen till The Lancet och konstaterade i ett uttalande att USA mellan 1971 och 2021, enbart genom sina sanktioner, var ansvarigt för 38 miljoner människors död.

Därför är det berättigat att vi betecknar sanktioner som ekonomisk terrorism och motsätter oss dem. Varje land som hävdar att sanktioner är ett straffverktyg för att främja demokrati talar inte sanning.

I början av 2000-talet föreslog vi initiativet ”Dialog mellan civilisationer”, som erkändes av FN 2001, men USA förvandlade detta århundrade till ett krig. Vi har föreslagit HOPE-initiativet (Hormuz Peace Endeavors), ett kärnvapenfritt Mellanöstern, och WAVE-initiativet (World Against Violence and Extremism).

Våra fredliga avsikter är tydliga. Vi har sagt till våra grannar att de amerikanska baserna i deras länder är till för att attackera oss, inte för att försvara dem. Det senaste kriget bevisade att vi hade rätt. Vi har inte brutit mot någon internationell lag.

Vi ber det svenska folket att läsa nyheterna kritiskt och till och med besöka Iran, istället för att förlita sig på partiska, särskilt sionistiska, medier.

Tack för denna intervju, herr ambassadör.