Bok: ”Vårt märkliga medvetande” – Skapar hjärnan medvetandet?

I antologin ”Vårt märkliga medvetande” presenteras ny banbrytande forskning som ifrågasätter det till synes allra mest självklaraste – att hjärnan skapar medvetandet. Kända vetenskapsmän och Nobelpristagare hävdar att medvetandet, liksom tid och rum, kan vara en av universums fundamentala dimensioner. Ett primärt fält av medvetande som vi alla på något sätt ingår i.

1998 slog den ledande hjärnforskaren Christof Koch ett vad med filosofen David Chalmers om att vetenskapen inom 25 år skulle presentera ett tydligt exempel på hur hjärnan producerar en medveten upplevelse. ”Inte en chans”, sa Chalmers och antog vadet. 2023 medgav Koch att han förlorat vadet, inte ett enda tydligt exempel kunde presenteras. Vinsten, en låda fint portugisiskt vin, tillföll Chalmers.

Trots decennier av forskning och miljoner och åter miljoner i anslag är ännu ingen lösning i sikte på hur elektriska signaler i hjärnan kan ge upphov till medvetande och upplevelser. Allt mer talar för att det krävs ett radikalt nytänkande för att förstå hur vårt medvetande uppkommer.

I ”Vårt märkliga medvetande” diskuteras en rad nya idéer om hur man kan förstå medvetandet. Den centrala tanken är att inte bara människor (och vissa djur) är medvetna utan att medvetandet är av en helt annan natur än vad vi vanligtvis tänker oss, att medvetandet rentav, i likhet med tid och rum, kan vara en fundamental egenskap hos universum.

Tanken är inte ny. Kvantfysiker som Max Planck och Wolfgang Pauli, liksom psykologerna William James och C.G. Jung, har tidigare utvecklat liknande tankar. Dessa idéer har det senaste decenniet fått förnyad aktualitet i och med att allt fler forskare och filosofer nu börjat se panpsykism och idealism som alternativ till en materialistisk förståelse av medvetandet.

Det är dock inte bara teoretiska spekulationer som talar för en helt ny syn på medvetandet. I boken presenteras också den senaste empiriska forskningen som pekar i samma riktning. Det gäller forskning om nära-döden upplevelser (NDU), synkronicitet, olika slag av exceptionella upplevelser och möjliga kopplingar mellan kvantteori och medvetande.

I boken medverkar 13 framstående forskare och experter, bland annat psykologen Adrian Parker, professor (em) vid Göteborgs universitet, psykiatern och fysikern Jan Pilotti, idéhistorikern, fil. dr. Suzanne Gieser och NDU-forskarna läkaren Göran Grip och psykologen Kersti Wistrand.

”Jag ser medvetandet som fundamentalt. Jag ser materia som kommet ur medvetandet. Vi kan inte komma bakom medvetandet. Allt vad vi talar om, allt som existerar, förutsätter medvetande” – Max Planck, Nobelpristagare i fysik 1918, kvantteorins upphovsman.

Om författarna

Tomas Videgård är fil. dr. i psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut. Han har i många år arbetat som psykoterapeut med inriktning på anknytningsteori och C.G. Jungs psykologi. 1994 var han med och grundade institutet SAPU (Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning). Hans specialområde är fenomenologi och filosofi med inriktning på psykoanalys och parapsykologi där han har publicerat artiklar i internationell fackpress.

Tomas har även skrivit många recensioner och debattartiklar inom området psykoterapi, psykoanalys och parapsykologi i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Ordfront Magasin, Psykologtidningen m.m. Hans doktorsavhandling The Success and Failure of Primal Therapy (1984) är en empirisk studie av primalterapi.

Göran Brusewitz är fil dr i psykologi och mångårig ordförande i Sällskapet för Parapsykologisk Forskning. Han är uppväxt i Växjö, utbildad socionom och programmerare och var i 25 år verksam som programmerare och systemerare. Han blev 2006 Master of Science vid Stockholms Universitet och 2019 fil. dr vid University of Greenwich på en avhandling om tvillingtelepati (Attachment and exceptional experiences amongst twins, där graden av anknytning jämförs med hur de lyckades med telepati). Han har tidigare utgivit En ny världsbild växer fram (1999) och Conscious Connections.