Konstgödselbruket med sina gifter är ett lika stort hot mot mänsklighetens överlevnad som klimathotet genom våra fossilbränsleutsläpp. Det är ett hot som inte tagits upp i valet. Inte heller av V, Mp, C och S, som inte deltagit i Tidö-styrets miljönedmontering.
Debatten om behovet av ekologisk omställning har avtagit. Vi har 2,5 miljoner hektar åker. Bara 0,4 miljoner är ekologiskt odlade eller i omställning för att bli det. Förr hade gårdar både djurhållning och växtodling. Nu är det åtskilt.
Djur finns i skogsbygderna och kan ge dynga, nedan växtodling, mest av säd, sker i slättbygder, som nästan helt litar till konstgödsel, och man får mindre tillförsel av organiskt material, som kan hålla bördigheten uppe.
Som konstgödsel tillförs nästan bara de stora näringsämnena kväve, fosfor och kalium. Men växterna och vi behöver också ett drygt tjogtal mikronäringsämnen. Det är tänkt att det ska hämtas från marken genom svampar, maskar, insekter och bakterier där, men det blir mindre av det med konstgödselbruket, så därför har icke-ekologisk mat lägre näringsinnehåll.
Sedan 1950-talet har konstgödseln dominerat. Med dagens jordbruk kommer vi inte längre att ha någon åker kvar att odla maten på. En halv till två procent av mullen försvinner per år och med det markens bördighet. Utan organiskt innehåll blir jorden steril, livlös mark utan porositet och möjlighet att hålla vatten.
Konstgödselbruket ökar också klimathotet. Mullen består till mer än hälften av kol. När den bryts ner bildas det koldioxid, 1,4–2,2 ton per hektar. Ekologiskt jordbruk bildar mer mull och binder i stället koldioxid. Med 1,8 ton i snitt skulle det för omläggning av icke-ekologiskt brukad åker ge 3,6 miljoner ton koldioxid.
Kvävegödslingen orsakar stora utsläpp av växthusgaser, 2,4 miljoner ton i koldioxidekvivalenter, varav 94 procent är lustgas, en 365 gånger starkare växthusgas än koldioxid, och resten är metan, 28 gånger starkare. Även stallgödsel kan, om den hanteras felaktigt, ge effekten, men den kan minskas. Rötning kan ge biogas.
Säg att växthusgasutsläppen kunde minskas med två miljoner ton mätt som koldioxid.
Istället för att släppa ut 6,3 miljoner ton koldioxid, enligt en uppskattning från Jordbruksverket, skulle svenska åkrar med regenerativt ekologiskt jordbruk kunna binda 2,4 miljoner ton per år. En skillnad på 8,7 miljoner ton. Mer än fossildrivna personbilar, som står för 8.
Konstgödslingen ersätter den gödning som kunde ha kommit från vårt kiss och bajs, som har blivit oanvändbar genom att vi blandar in industrisamhällets gifter i vårt VA. Vi kör med raka rör i våra flöden i stället för cirkularitet. Övergödningen av det och från konstgödseln går ut i havet och ger döda bottnar och förstört fiske.
