NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
DEBATT. När valet till EU:s parlament blev aktuellt i maj började jag ordentligt fundera över var begreppet funktionsnedsättning fanns i EU:s arbete, i EU:s parlament och i EU-kommissionens alla papper och skrivelser.
Text och foto: Ulrika Båhlerud
Tankarna på ett Europa fritt från hinder började ta form redan under 1990-talet och EU kom med första versionen av sin handikappstrategi som ett meddelande från kommissionen till alla myndigheter inom EU år 2000.
Europa.eu har gjort en sammanfattning av meddelandet och där hittade jag tankegångar som verkligen tilltalade mig.
Den negativa attityden mot funktionsnedsättningar måste ändras och i stället ska medvetenheten ökas hos allmänheten om vad funktionshinder innebär.
Tankarna på att Europa skulle vara tillgängligt för alla medborgare oavsett eventuella funktionsnedsättningar har varit under successiv bearbetning sedan 90-talet. Den första versionen av EU:s handikappstrategi fick namnet: ”Lika möjligheter för funktionshindrade personer”.
Cirka 80 miljoner människor i EU har någon form av funktionsnedsättning. Flera olika fysiska och psykosociala hinder har gjort att många människor redan är utestängda från samhällslivet eller riskerar att bli det. I Europa liksom i Sverige är arbetslösheten större och möjligheterna till utbildning mindre bland funktionsnedsatta personer. Detta gör också att fattigdomen är mycket större inom vår grupp än hos genomsnittet i Europa.
Avsikten med EU:s handikappstrategi 2011 – alltså den andra versionen, var att hitta nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU genom att underlätta för personer med funktionsnedsättning att leva sina liv som alla andra. Och för att vi därmed också ska kunna utnyttja våra rättigheter som fullvärdiga EU-medborgare.
Tänk att kunna umgås med folk överallt i Europa, på en kocsma i Ungern, en pub i England eller en Bierstube i Tyskland. Eller varför inte flytta till ett annat land utan att först behöva undersöka tillgängligheten?
Jag tycker också att tillgängligheten till utbildning måste bli bättre och lika i hela Europa. Vår situation får inte förvärras av att vi har en dålig utbildning, eller kanske ingen alls.
2011 presenterade EU sin strategi för att nå målet – ett tillgängligt Europa. Strategin beskriver hur EU ska genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i hela unionen. Hur tänker då EU-kommissionen att detta ska genomföras?
En del av EU:s arbete är att stifta gemensamma lagar och regler för medlemstaterna. När det gäller våra frågor har EU- parlamentet bestämt att FN:s konvention om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta ska gälla i hela unionen. Men räcker det?
Nej.
Jag har hittat exempel på hur EU vill arbeta. Genom att ge stöd, ekonomiska bidrag och information ska länderna motiveras till eget arbete eller samarbete med andra stater inom unionen.
Att öka tillgängligheten är en viktig del i arbetet med att främja lika villkor för alla EU-medborgare. Men det är även bra för ekonomin. EU har insett att genom att ge stöd till företag som investerar i tillgängliga varor och tjänster stimuleras också ökad kreativitet vilket i sin tur ger många nya jobb.
Tänk om hela Sverige och alla svenska myndigheter också kunde lyssna på detta. Om vi inte vill ta direktiv som är ”överstatliga” kan vi väl lyssna på våra grannländer och andra medlemstater i vår union.
Det kommer betala sig. Och ge ett överskott också i vårt land när vi anpassar miljön.
Text och foto: Ulrika Båhlerud
