OPINION. Daniel Suhonens bok ”Partiledaren som klev in i kylan” framför en konspirationsteori om att högerfalangen inom Socialdemokratin skulle ha avsatt Håkan Juholt. Men i själva verket är Suhonens bok en kompensation för ett tidigare misslyckande med att hitta ett hållbart vetenskapligt argument för att inom partiet driva igenom teorin om att kvalitativ välfärd med all nödvändighet kräver ett högskattesamhälle.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare
Daniel Suhonen föreslog (DN debatt 2013-11-10) tillsammans med ekonomen Dany Kessel och utredaren Daniel Johansson att Sveriges skattekvot skulle höjas från 44 till 51 procent av BNP.
Suhonen, Kessel och Johansson förespråkade också att man slopar överskottsmålet och låter staten låna sammanlagt upp till 2 biljoner kronor under en 20-årsperiod till ”nödvändiga investeringar”.
Daniel Suhonens och hans medförfattares tes var ett rent ideologiskt utspel utan några som helst data som styrker resonemanget. Högskattelandet Sverige hamnar ofta högt i jämförelser av välfärd mellan olika länder. Detta har av artikelförfattarna tagits som intäkt för att hög skatt är lika med välfärd.
Författarna har valt år 2000 som basår för själva återställandet av nivån på skattetrycket. År 2000 var Sveriges skattetryck 51, 5% som andel av BNP. Det som debattörerna dock glömmer är att Europeiska Centralbanken hade beräknat resurseffektivitet i den offentliga sektorn för just år 2000. Det framgick av dåtidens ECB- studie att den svenska offentliga sektorn var den minst effektiva bland OECD-länderna. Svensk offentlig sektor hade år 2000 ett resurseffektivitetsindex på 0,57. Detta betyder att för varje betald skattekrona fick svenskarna en välfärd motsvarande endast 57 öre.
I en replik kunde jag visa att flera länder kunde uppnå en välfärd som är jämförbar med den svenska till betydligt lägre skattetryck och att välfärd inte alltid är lika med höga skatter. En förklaring till det historiskt höga skattetrycket i Sverige kan ha varit att landet investerade betydligt mer i dyr byråkrati än i äkta välfärd.
Replik: Resursslöseri och inte välfärd bakom höga skatter i…
Suhonen och hans medarbetare har inte bemött min replik i brist på vetenskapliga argument. När Daniel Suhonen upptäcker att han är i otakt med verkligheten väljer han att framföra konspirationsteori istället för att fortsätta en saklig debatt om hur högt skattetrycket ska ligga för att vi ska få en kvalitativ välfärd.
Detta är en av förklaringarna till att Daniel Suhonen idag skriver en bok där han hävdar att det var högerkrafterna i partiet som avsatte Håkan Juholt. Suhonen väljer därför konspirationsteori när den vetenskapliga argumentationen inte räcker till.
Sverige vinner på en öppen och fri välfärdsdebatt om effektiviteten i den offentliga förvaltningen när det gäller att bestämma skattenivåer i förhållande till vad medborgarna får.
