ANALYS. ”Precis som alla andra upprördes jag av nyheterna om mordet på den kontroversiella journalisten Jamal Khashoggi på Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Det framställdes i MSM som beordrat av den styrande saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman (MbS)”, men som vanligt är saker och ting inte så simpla som vissa vill få oss att tro, skriver Lars Bern.
Text: Lars Bern, uppd. kl 17:06, 30 okt | Artikeln har tidigare publicerats på Antropocene
Jag reagerade även negativt på att USA:s president Trump slätade över det hela med hänvisning till förestående Saudiska vapenköp för 110 miljarder USD och hur det skulle generera 30,000 arbetstillfällen i USA. Händelsen verkade för mig konfunderande med tanke på hur klumpigt det hela verkar ha genomförts.Som vanligt nuförtiden visar det sig att saker och ting nog inte är så enkla som vissa intressen vill få oss att tro. Här ligger kanske en hund begraven.
Det som väckte mitt intresse på allvar för att gräva vidare i den upprörande händelsen, var det faktum att den ryske presidenten Putin gjorde ett uttalande till stöd för den saudiske kronprisen. Varför frågade jag mig? Putin tillhörde ju Iran/Turkietlägret i Mellanöstern medan USA var lierat med Saudi.
Om man gräver i händelsen tonar en betydligt allvarligare geopolitisk bakgrund till det inträffade fram. När MbS tillträdde sin roll som Saudiarabiens faktiska härskare ärvde han två viktiga projekt som landet lockats in i av USA:s militärindustriella komplex och av de nyliberala globalsiternas banker.
Vapenaffärer
Saudiarabien har länge varit den amerikanska vapenindustrins främsta mjölkko vid sidan om de amerikanska skattebetalarna. I det aktuella fallet fanns det planer på vapenköp på totalt uppemot 400 miljarder USD, varav i närtid 110 miljarder USD. I detta köp ingick ett letter of intent som löpte ut den sista september på köp av det amerikanska luftvärnssystemet THAAD från Lockheed Martin för 15 miljarder USD.
Av allt att döma har Mohammed bin Salman fått kalla fötter inför dessa enorma vapenutgifter och börjat tveka. Det saudiska kungahuset har inte längre obegränsade resurser vilket Mohammed bin Salman inser. Han har funnit att det ryska luftvärnssystemet S-400 är både billigare och långt bättre än det amerikanska och han har därför fört diskussioner med ryssarna om att istället köpa deras systemet. Han är långt ifrån ensam om att göra den bedömningen, en rad länder med Turkiet och Indien i spetsen står idag i kö för att köpa S-400 systemet trots uttalade hot från USA om sanktioner.
Det amerikanska militärindustriella komplexet har under åren byggt upp starka kontakter med inflytelserika saudier för att säkra den saudiska vapenmarknaden för amerikansk vapenindustri. Jamal Khashoggi tillhörde dessa saudiska kretsar. Hans framlidne farbroder den oerhört förmögne Adnan Khashoggi som dog förra året var världens ledande vapenhandlare och givetvis nära lierade med USA:s vapenindustri.
När den senare sålde sin enorma lyxyacht The Nabila var köparen ingen mindre än Donald Trump, så man kan förmoda nära relationer mellan familjen Trump och Khashoggis. Här anar vi bakgrunden till att Jamal för något år sedan intog en kritisk hållning tillMohammed bin Salman när den senare började tveka rörande de enorma vapenköpen. Khashoggi valde då att lämna Saudiarabien och slå sig ner i USA, där han bl.a. skrev kritiska artiklar i Washington Post mot Mohammed bin Salman.
När Mohammed bin Salman matchades fram som Saudis starke man hade han uppbackning av stora globala finanskretsar eftersom han då sa sig vara villig att driva igenom det andra stora projektet nämligen privatiseringen av ägandet (IPO) i saudiska statens största tillgång – oljebolaget Aramco.
Detta var något som den saudiska kungafamiljen tidigare ställt sig ytterst tveksamma till. Affären annonserades i januari 2016 av bankirfamiljen Rothschilds tidskrift Economist. Den skulle komma att handla om billioner USD och skulle ge enorma intäkter till några av globalisternas största banker. Trump annonserade på sitt vanliga skrytsamma sätt att detta skulle bli den största IPO:n någonsin på New York börsen.
Vision 2030
I grunden för Aramco-affären låg Mohammed bin Salmans Vision 2030 som handlade om att minska den saudiska ekonomins oljeberoende och att öppna landets finansiella marknader för Wall Streets banker genom att på bred front privatisera större delen av landets offentliga ekonomi som t.ex. hela sjukvården och givetvis Aramco. Detta var globalisternas perfekta storm som i ett slag skulle kraftigt öka deras globala makt över världen finanser. Vision 2030 framtagen 2015 fungerar som ett instrument för att lansera nyliberala lösningar på alla världens problem.
Det verkar dock som om verkligheten ganska snart kom ikapp Mohammed bin Salman och att han under senare månader insett att de planerade nyliberala reformerna som globalisterna försöker dyvla på landet skulle komma att underminera hans och kungafamiljens maktposition.
Han började se sig om efter en plan för att förhala Aramcos IPO. I augusti blev det klart att planerna las på hyllan och att IPO:n ställdes in. Globalisternas banker blev givetvis ursinniga på MbS eftersom detta var århundrades affär för dem. Det var även en stor motgång för Trump.
Man kan konstatera att kampanjen mot MbS i globalisternas MSM över mordet på Khashoggi nog har mycket mer att göra med eventuellt uteblivna lukrativa affären än själva mordet. Tidigare liknande handlande från saudiernas sida har alltid passerat utan uppståndelse i globalisternas MSM. Inte minst bör man notera dessa mediers tystnad rörande det pågående saudiska folkmordet i Jemen, men det ligger väl i det militärindustriella komplexets intresse.
Mohammed bin Salmans anseende
Den fråga jag ställer mig är i vad mån mordet var beordrat av MbS med tanke på hur det utfördes? Mitt intryck är att den som genomförde dådet varit ute efter att åsamka MbS maximal skada på hans anseende. Han har förargat hela den globalistiska bankvärlden med Rothschilds i spetsen och president Trump i Vita Huset. Starka globalistiska krafter och krafter inom vapenindustrin är givetvis ute efter att få Mohammed bin Salman utbytt mot någon som är trogen den nyliberala maktapparaten i USA och som inte riskerar att beröva vapenindustrin deras främsta mjölkko.
Så, mot den bakgrund jag tecknat här blir inte längre Putins uttalade stöd för MbS så obegripligt.
Text: Lars Bern, Antropocene
