DEBATT. ”I NewVoice läsekrets finns det en viss vurm för medborgarlön, en statligt utbetald ersättning utan krav på kvalifikation eller motprestation för att kunna erhålla dessa socialbidragspengar”. Det skriver Jan Norberg som befarar att en medborgarlön gör att Statens kontroll ökar över medborgarna genom att locka folk med betald lathet.
Text: Jan Norberg, Portugal
Experimentet i Finland visar inte alltför många positiva effekter, om man undantar att välmåendet ibland deltagarna självklart hade ökat för vem avstår frivilligt från att få pengar utan krav på motprestation?. Redan från start ska sägas att detta finska experiment endast omfattade långtidsarbetslösa, dvs inte alla individer.
Läs mer i VA: Ny rapport: Här är facit efter 2 år med medborgarlön i Finland
Nu skall man även beakta att det finska experimentet gav motsvarande lite drygt 5,500 svenska kronor till deltagarna, de i Sverige vilka förespråkar lösningar likt medborgarlön för alla brukar landa på belopp som vida överstiger det i Finland nu testade bidraget. Summor på 15,000-20,000 kr skattefritt är siffror som förekommit i debatten.
Jag och många med mig har efterlyst konkreta fakta som redovisar hur detta ska finansieras och än så länge har inga konkreta fakta lagts fram till stöd för en finansiering.
Det verkar ibland dessa förespråkare för medborgarlön också finnas en hyggligt spridd uppfattning att om bara staten tog sig ensamrätten att styra penningmängden så att bankerna inte kan emittera pengar (som de inte har täckning för), blir allt bra och en medborgarlön för alla kan införas.
Människan som varelse gör normalt vad som krävs för att överleva och med medborgarlöner ökar ju inte direkt incitamentet att arbeta för att försörja sig. Så frågan blir osökt var pengarna till dessa medborgarlöner skall komma ifrån?
I Italien pågår ansträngningar för att också kunna införa något som motsvarar medborgarlön. Vi får väl se hur experimentet i Italien går. Italiens statsupplåning har dock gått spikrakt upp för att kunna finansiera denna bidragsreform.
På ett filosofiskt plan kan man fundera över att bidragskulturen numera sitter så djupt i folksjälen att man på allvar vill löpa linan ända ut, dvs att dela ut socialbidrag till samtliga medborgare utan krav på motprestation. Suck.
- Är detta inom ramarna för vad ett samhällskontrakt skall innehålla?
- Vill vi verkligen öka statens inflytande över oss, istället för tvärtom?
Är vi verkligen inte bättre än göken med sitt beteende? Göken lägger ju äggen hos en annan familj, som ska mata och uppfostra de insmugna barnen. Debatten är ännu så länge fri så skynda att diskutera denna fråga.
Text: Jan Norberg