”Man skulle kunna säga att han [Petter] hade oddsen emot sig, med tanke på en dyslexi som förvandlade ord till svårtolkade bokstavssoppor och en ADHD som gjorde det svårt att behålla koncentrationen. Han visste därför sedan barnsben att han aldrig skulle slå sig in på den akademiska banan, utan att kreativiteten var hans språk.”
