Tillsätt en ny Estoniakommission

1
85
Estonia bogvisir. Foto: Anneli Karlsson. Licens: CC A 4.0 -Wikimedia Commons
Estonia bogvisir. Foto: Anneli Karlsson. Licens: CC A 4.0 -Wikimedia Commons

Vi vet att många personer och instanser redan är medvetna om mängden frågor angående Estonias haveri som fortfarande är obesvarade. Har en sann rättsstat råd att tveka, undrar Per Björkman, Henrik S Järrel, Susanna Popova. 

Text: Per Björkman (Advokat), Henrik S Järrel (Journalist) och Susanna Popova (Journalist). | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2008-12-09. NewsVoice fick tillstånd att återpublicera artikeln

Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphör den 31 december 2008. I stället startar en ny sammanhållen myndighet – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) – den 1 januari 2009. MSB kommer att ansvara för frågor om samhällets säkerhet när det gäller skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

Så bra. I tider när Statens Haverikommission fått skarp kritik för bristande kompetens för utredning av flyghaverier måste naturligtvis regeringen agera.

Mindre smickrande för regeringen är bristen på handlande där missgrepp redan skett. Föreningarna för överlevande och anhöriga till döda i Estoniahaveriet ansökte i mitten av juni i år hos regeringen om bidrag till manifestationer i anslutning till 15-årsminnet hösten 2009. Regeringen har ännu inte ens bekräftat mottagandet av ansökan, än mindre svarat.

Varför bör 15-årsminnet hedras? Därför att en rättsstat visar respekt för sina döda. Och, enligt vår mening, för att en rättsstat inte kan nöja sig med den sannolikaste förklaringen till en av efterkrigstidens svåraste civila fartygskatastrofer, som kostade minst 852 människor livet. Därför är det oundvikligt att fortsätta föra samtal om vad som skedde Estonia och hennes passagerare.

Vi är inte – och har under årens lopp heller inte varit – ensamma om den synpunkten:

Som riksdagsman skrev vår nuvarande försvarsminister Sten Tolgfors i en enskild riksdagsmotion (2004/05:T320):

”en ny haveriutredning skulle kunna göras på handlingar eller tekniska undersökningar av internationella och oberoende experter”. Vidare att ”en ny haveriutredning skulle göras på ett sätt som tar hänsyn till den utlysta gravfriden över vraket, samt Estlands och Finlands inställning”.

På den förra regeringens uppdrag 2005 har Vinnova den 5 maj i år presenterat resultatet av tre olika forskningsinstitutioners (i Sverige, Tyskland och Skottland) närmare studier av Estonias sjunkförlopp.

Samtidigt som forskarna uttalar att det sannolikaste sätt på vilket färjan sjönk överensstämmer med den beskrivning som gjordes av den officiella haveriutredningen (JAIC) vill man inte utesluta att förloppet kan ha varit ett annat. Flera oklarheter vid studierna och av vittnesförhör ger stöd för forskarnas slutsats att det krävs nya dykningar och inspektion av fartygsskrovet för att nå fullständig klarhet. Det är dessutom forskarnas entydiga rekommendation.

Estonia ligger på internationellt vatten, vilket inte har hindrat ett antal signatärstater, däribland Sverige, att underteckna ett gravfridsavtal som i princip förbjuder all form av undervattensverksamhet typ dykningar inom ett avlyst område.

En majoritet av de anhöriga till de omkomna motsätter sig inte dykningar för att vinna ökad klarhet om haveriorsaken. Svenska kyrkan, uttalar ärkebiskop Anders Wejryd, kan acceptera undantag från gravfriden för att söka efter tydligare orsakssamband, om dykningar kring och dokumentation av fartygsskrovet sker på ett pietets- och ansvarsfullt sätt.

Den estniska regeringen är, genom uttalanden av justitieministern, positiv till nya undersökningsdykningar och den biträdande estniske riksåklagaren anser det nödvändigt för att bland annat klara ut att vittnesuppgifter inte stämmer med beskrivningar i den officiella haverirapporten. Vi noterar också att anhöriga till de ester som omkom vid Estonias förlisning i vecka 48 genomförde en veckolång annonskampanj i estnisk press med krav på en ny internationell utredning.

Vi vet att många personer och instanser redan är medvetna om mängden frågor angående Estonias haveri som fortfarande är obesvarade. Har en sann rättsstat råd att tveka?

Text: Per Björkman (Advokat), Henrik S Järrel (Journalist) och Susanna Popova (Journalist).

 
  • NewsVoice kräver äkta för- och efternamn för den som vill kommentera efter artiklar. Varför?
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

1 KOMMENTAR

  1. ”Estonia-båten” borde ha bärgats, vilket politiker sade att dom skulle göra. Sedan ändrade politikerna sig. Dykning ska tydligen vara olagligt vid vraket. Jag tror det ”ligger en hund begraven”.

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här