Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Liberalerna: Så ska vi krossa den organiserade brottsligheten

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 30 september 2009
- NewsVoice redaktion
Johan Pehrsson, rättspolitisk talesperson för Liberalerna. Foto: Bengt Oberger. Licens: CC BY-SA 3.0, Wikimedia
Johan Pehrsson, rättspolitisk talesperson för Liberalerna. Foto: Bengt Oberger. Licens: CC BY-SA 3.0, Wikimedia
Johan Pehrsson, rättspolitisk talesperson för Liberalerna. Foto: Bengt Oberger. Licens: CC BY-SA 3.0, Wikimedia

“SÄPO konstaterade nyligen att det även finns en förhöjd hotbild från den grova organiserade brottsligheten. Den förhöjda hotbilden gäller framförallt polis, tull och åklagare, men även andra myndighetsföreträdare och journalister hotas. Vi måste skapa en nationell polis, som kan kraftsamla mot grova brott”, skriver FP:s rättspolitiska talesperson Johan Pehrson apropå den rapport som Liberalerna idag släppt om åtgärder mot den organiserade brottsligheten.

Text: Johan Pehrson, Jur.kand., rättspolitisk talesperson för Liberalerna | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2009-09-30. NewsVoice fick skribentens tillstånd att återpublicera bakdaterat till samma datum.

I brottslighetens spår följer offer. Dessa människors lidande står i fokus när vi långsiktigt arbetar för ett tryggare Sverige. Det är de breda åtgärderna inom skola, jobb och annat för ett minskat utanförskap som utgör grunden i det brottsförebyggande arbetet. Social misär är och kommer alltid vara en stark drivkraft för brottslighet. Normlöshet, inkonsekvens och otydlighet vad gäller lagstiftningen är en annan negativ drivkraft.

Liberalerna lyfter idag i en rapport fram några förslag för att möta de samhällsproblem som stått i fokus denna höst – unga människors kriminalitet och den grova brottslighetens allt mer förslagna jakt på pengar. Dessa förslag kommer att diskuteras och beslutas om på vårt landsmöte senare i höst.

För en tid sedan kunde vi läsa om ett kriminellt ungdomsnätverk – Black Scorpion. Barnen är mellan 14 och 17 år och för att avancera i gänget ska man begå grova brott. Polisen bekräftar att de gör sig skyldiga till grova rån, misshandel, grova hot och vapenbrott. Vi talar om barn som skadar sig själva, och de skadar andra i en rasande fart.

I det förebyggande arbetet är föräldrarna centrala. Ingen föds ju kriminell. Hur mycket vi än stärker skolan, socialtjänsten eller polisen så är det föräldrarna som är viktigast för att fostra barnen. Därför vill vi dels tydliggöra föräldraansvaret, dels satsa på en långsiktig, nationell strategi för föräldrastöd. Det är också viktigt att vi inte sviker de barn som redan är svikna av sina föräldrar. Alla som arbetar med barn måste ha tydliga rutiner när man misstänker att ett barn far illa. Det behövs också stora satsningar på barn- och ungdomspsykiatri. Föräldraansvaret skulle också kunna tydliggöras genom en skyldighet att närvara på rättegångar och dessutom en skyldighet att, upp till ett visst belopp, ersätta det som deras barn har förstört.

Socialtjänsten måste ges både muskler och uppdrag att direkt kunna motverka kriminalitet även när det gäller barn under 15 år. Huvudregeln måste bli att alla brott ska utredas, även om den som har begått det inte är straffmyndig formellt sett. Det bör också, i fler fall än idag, bli möjligt att i domstol klarlägga ansvarsförhållandena. Signalen till unga på glid måste vara kristallklar – det brott som du har begått är allvarligt för dig själv, ditt offer och för framtiden. Vi vill att barn som vandaliserar, snattar eller liknande kallas till socialtjänsten tillsammans med sina föräldrar inom 48 timmar. Men tydlighet handlar också om att utreda alla brott och att klarlägga ansvarsfrågan så att gärningsmannen får rätt insatser och att brottsoffret lättare kan gå vidare i sitt liv.

Allt kan dock inte förebyggas bort. Det behövs en skärpt syn på våldsverkare mot demokratin eller allmänna nyttigheter. Den senaste månaden har över 100 bilar brunnit i Göteborg, och i Uppsala har ett 30-tal bilar totalförstörts. Poliser attackeras och får okvädningsord kastade mot sig. Räddningspersonal möts av stenkastning.

En utbrunnen bil kan vara katastrof för bilägaren. Våld, bränder och en otrygg omgivning driver ut skötsamma människor från området. Det handlar om människor som behöver allmännyttiga tjänster, men inte får den hjälp som de behöver. Poliser, brandmän eller ambulanspersonal känner otrygghet när de inte vet om det kan komma en sten farande från en balkong eller cykelbro. I slutändan är det ett demokratiskt problem för hela vårt samhälle. Hoten mot våra myndigheter finns inte bara i förorterna. SÄPO konstaterade nyligen att det även finns en förhöjd hotbild från den grova organiserade brottsligheten. Den förhöjda hotbilden gäller framförallt polis, tull och åklagare, men även andra myndighetsföreträdare och journalister hotas. Skyddet för demokratin och enskildas fri- och rättigheter måste förstärkas ytterligare. Detta kan t.ex. ske genom att en ny straffskärpningsgrund som tar sikte på brottslighet som hotar demokratiska värden införs.

Vi vet att den organiserade brottsligheten finns i hela Sverige. Den respekterar länsgränser lika lite som landsgränser. Polisen ska vara tillräckligt många, men också klokt organiserad. Idag har polisen effektivitetsbrister genom sin uppdelning i 21 länsmyndigheter. De nya enheterna mot grov organiserad brottslighet är ett steg på vägen. Men 21 myndigheter med samma uppgift är 20 för många. Vi måste skapa en nationell polis, som kan kraftsamla mot grova brott, och sättas in inom ramen för ett utvecklat Europol. Polisen ska omvandlas till en nationell myndighet.

Den starkaste drivkraften bakom brottsligheten är snabba pengar till lägsta risk och insats. Brott får inte löna sig! Därför måste de brottsbekämpande myndigheterna tydligare än idag satsa på att slå mot det kriminella bytet. Vinster från brott måste spåras, säkras och återföras till brottsoffren eller staten. Skärpningen av förverkandereglerna för en tid sedan var ett steg på vägen.

I dagens Sverige har vi nästintill straffrihet för penningtvätt, vilket gör det svårare att komma åt den organiserade brottsligheten. Liberalerna har länge argumenterat för att vi måste skärpa reglerna kring penningtvätteriet i vårt land. Det är välkommet att regeringen vill göra det.

Den ekonomiska brottsligheten skadar samhällsekonomin, sätter marknaden ur spel och försämrar investeringsviljan och tillväxtmöjligheterna i vårt land. I en utredning om ekonomisk brottslighet i byggbranschen visade Skatteverket att en tredjedel av härvorna hade koppling till organiserad brottslighet.

Vissa typer av brott är svåra att upptäcka och leda i bevis. Provokativa åtgärder har då visat sig effektiva, till exempel vid olika köp- och säljsituationer (t.ex. knark och stulen konst), där organiserad brottslighet ofta ligger bakom. Polisen använder redan idag provokativa åtgärder av olika slag, men utan uttryckligt lagstöd, men gränsdragningen är oklar och inte lagreglerad. Det minskar metodens användbarhet och medför också risker ur rättssäkerhetssynpunkt, både för brottsmisstänkta och för poliser. Provokation bör i högre grad än i dag vara tillåtet.

I dagens Sverige får man straffrabatt om man begår många brott, men inte om man hjälper polisen att lösa brott. Det vill vi ändra på. För att kunna utreda brotten effektivt behöver polisen komma åt information om hur brottsnätverken fungerar. Idag är det ett stort problem att grova kriminella inte säger ett knyst under utredningarna och i domstolarna. Vi vill att det ska löna sig att tala sanning, och förespråkar därför strafflindring för dem som hjälper polisen.

Gällande regler om att de utländska medborgare, som döms för allvarliga brott, också ska dömas till utvisning kan förstärkas. För att tydliggöra rollfördelningen mellan domstol och åklagare vill vi att åklagaren ska yrka på utvisning när hon/han vill att det ska prövas av rätten. Det kan också ses över hur nådeinstitutet tillämpas vad gäller att fastställa anknytning för den utvisade. Den organiserade brottsligheten är en internationell företeelse, och de svenska grupperingarna har täta kontakter med sina “kollegor” i andra länder. Det är rimligt att varje land tar hand om sina egna kriminella.

Text: Johan Pehrson, Jur.kand. och rättspolitisk talesperson för Liberalerna


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq