NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Det är bara att hålla med det Claes Sandgren skrev i Dagens Juridik om tankarna på att ta fram etiska riktlinjer för domare. Inom Juseks domstolssektion och Sveriges Domareförbund har det redan startats ett sådant arbete.
Text: Anders Bengtsson, ordförande i Juseks domstolssektion | Ursprungligen publicerad: 2009-10-12 i Dagens Juridik
Vi menar att tydliga och väl genomtänkta regler skulle kunna bli ett bra stöd för domarna. Som en bieffekt skulle det också kunna hjälpa till att stärka yrkesrollen. Men än mer viktigt är att, den uppmärksamhet en reform skulle innebära, samtidigt skulle öka allmänhetens förståelse och förtroende för domarna.
I debatten kring det så kallade Pirate Bay-målet riktades fokus mot en tingsrättsdomare som har dömt enligt en ifrågasatt lag. Exempelvis har det diskuterats vilka föreningar som domaren tillhör. Hovrätten har kommit fram till att det inte var fråga om jäv samtidigt som den själv hamnat i något av ett stim av jävsinvändningar. Det som hänt visar att domare ibland kan hamna i situationer där vägvalen inte är entydiga. Även om det inte var/är fråga om jäv i de aktuella fallen, är frågan om jäv och domaretik en viktig samhällsfråga som det finns skäl att lyfta fram.
På gott och ont har juridiken fått en större samhällspolitisk roll och det gör att domarrollen också blir ifrågasatt, ibland på ett egendomligt sätt. För många är domarna ett rött, eller kan-ske snarare blått, skynke som med inspiration från EG-domstolen i Luxemburg ”juridifierar” samhället genom att hellre döma enligt lagens bokstav än det som döljer sig i olika förarbeten.
Det kan i förstone verka frestande att ha ett system där man s.a.s. utanför de vanliga spelreglerna kan påverka domstolen att döma i en eller annan riktning för att skaffa sig själv fördelar. Innerst inne tror jag emellertid att alla vill ha domare som dömer enligt lagen och utan ovidkommande hänsyn. – Domaren får inte ha några bindningar som påverkar beslutsfattandet eller förtroendet och för detta finns bestämmelser om jäv och begränsningar i möjligheten att ta på sig så kallade bisysslor. Men betyder det också att en domare inte skulle få vara medlem i någon förening eller något parti? Vad som hamnar in-nanför eller utanför gränsen är oftast klart men ibland behövs vägledning.
Vad är det då som gäller? Domareden, som varje domare måste svära innan dömandet börjar, är en tydlig grund. Dessutom finns i regeringsformen grundläggande bestämmelser om bl.a. allas likhet inför lagen. Gränserna dras av straffrätten och reglerna om jäv. Det finns emellertid inga samlade etiska regler för domare, anpassade efter dagens samhälle.
Internationellt finns ett antal dokument som rör domare och domstolar. Österrike har till exempel nyligen antagit etiska regler för domare och i juni 2008 antog Europadomstolen etiska regler för sin verksamhet. Vägen fram till dessa dokument var inte spikrak, men man lyckades och har nu en gedigen plattform att bygga verksamheten på.
Med samlade etiska regler för dagens svenska domare skulle det finnas en tydlig utgångspunkt för att höja intresset för frågorna. Etiska regler skulle kunna användas för en fortlöpande diskussion om domaretik men även vara ett självklart och gemensamt underlag för undervisning av nytillträdda domare. Inte minst med tanke på att domarkarriären har öppnats för sökande utan egentlig bakgrund i domstolsvärlden, så skulle ett stadigare regelverk kunna underlätta ”inskolningen”.
Det är nu dags att damma av tankarna på en reform med etiska regler för domare. Förhoppningsvis skulle tydliga och väl genomtänkta regler kunna bli ett bra stöd för domarna. Som en bieffekt skulle det också kunna hjälpa till att stärka yrkesrollen. Men än mer viktigt är att, den uppmärksamhet en reform skulle innebära, samtidigt skulle öka allmänhetens förståelse och förtroende för domarna.
Text: Anders Bengtsson, ordförande i Juseks domstolssektion