NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
DEBATT. Det sägs att åklagaryrket är ett kvinnoyrke. Är det så? Jag tror inte det, men jag tror att jag kan förklara varför det kan vara intressant för kvinnor.
Text: Bodil Borison, fd chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, numera seniorkonsult (Borison Consulting) | Artikeln har tidigare publicerats i Dagens Juridik 2010-04-20
Att vara åklagare är ett av de mest självständiga juristarbeten man kan ha. Som åklagare leder man förundersökningen och har totalansvaret för brottsutredningen. Det innebär att man ska tänka på skyndsamhet, objektivitet och att målet ska vara förberett på sådan sätt att det omedelbart kan avgöras av domstolen.
När man väl är i rätten har man även där ett stort ansvar för att man har att ”leda rätten” genom målet samtidigt som domarens uppgift är att se till att målet blir uttömmande behandlat. Åklagaren har även ansvaret för tvångsåtgärder såsom beslut om husrannsakan, avlyssning, buggning, gripande, anhållande m.m.
Kan detta vara roligt? Svaret på frågan är enkel- Ja.
Brottmålsprocessen är dynamisk och full av så många oförutsebara händelser att det är en stor utmaning att få ta sig an de uppgifter, som processen innehåller. Oavsett vilken typ av brott det handlar om måste man som åklagare ha stora juridiska kunskaper. Redan från början måste förundersökningen inriktas på de olika omständigheter, som ligger till grund för påstående om ett viss konkret brott.
Beslut fattas ibland under tidspress och man måste vara säker i sitt beslutsfattande. Ibland finns det bara ett rätt beslut att meddela men många gånger har man mer eller mindre stort utrymme för egna bedömningar. Åklagaren svarar ensam för beslutet även om man ibland har en stab av medarbetare som poliser, analytiker, revisorer och andra specialister. Samtidigt som man har all denna förnämliga hjälp måste man ha integritet och civilkurage att ensam stå för det beslut man meddelar. Rättssäkerheten och medborgarperspektivet ska alltid sättas i förgrunden.
Juridiken- hur ser den ut?
Ibland kan den vara enkel t.ex. när det gäller enkla brott men även i dessa fall kan det bli krångligt. Man måste ofta som åklagare växla om från enkelt praktiskt hantverk till logiskt och analytiskt tänkande.
En åklagare måste kunna uttrycka sig väl i tal och skrift. Processen inför domstol är muntlig och åklagarens pedagogiska framtoning kan bli avgörande för frågan om man når framgång i ett mål. Det muntliga budskapet är således viktigt men i större och komplicerade brottmål sätts den skriftliga förmågan på också prov. Det är roligt som när man skriftligen lyckas förklara en invecklad och komplicerad fråga på ett klart och koncist sätt.
Sist men inte minst måste en åklagare tycka om människor. Man måste vara intresserad av alla människor och kunna prata/kommunicera med dem. Det är oerhört viktigt att man aldrig glömmer bort att alla har ett värde oavsett om det är en avskyvärd handling processen handlar om. Ett sådant förhållningssätt gagnar även den drabbade, målsäganden, om det finns en sådan.
Några reflektioner efter avslutat yrkesliv
Efter att ha varit yrkesverksam som jurist i 40 år, mestadels som åklagare, vad kan man göra för reflektioner?
För mig har arbetet alltid varit en utmaning. Det som jag beskrivit ovan är min syn på arbetet. Jag har uppskattat att arbeta med poliser. Det är en yrkeskår, som har en oerhörd bredd i sitt kunnande och i sina erfarenheter. Många är de poliser, jag har att tacka för framgångsrikt samarbete och ibland har jag upplevt att de ”lyft” mig genom hela straffprocessen, även i domstolsförfarandet.
Det har även varit en stor tillgång att få processa mot kunniga, duktiga och engagerade försvarsadvokater. Det är tufft att sitta i stora mål med 6-8 s.k. stjärnadvokater ”mot sig” men jag har alltid upplevt att jag blivit bemött med respekt och vederhäftiga argument.
Jag har även haft förmånen att under de senaste tio åren arbeta på Ekobrottsmyndigheten som chef. Att få hjälpa till med att bygga upp en ny annorlunda myndighet med det koncept Ekobrottsmyndigheten står för har varit oerhört berikande. Det har även varit stimulerande att få verka som chef. Inom statlig förvaltning har ledarskapsfrågorna under den senaste tioårsperioden fått stå i fokus. Det ställs numera annorlunda och samtidigt stora krav på chefer men samtidigt ges det möjligheter.
Är det skillnad på att vara man och kvinna? Nej jag har aldrig upplevt det så. Åklagaryrket präglas av jämställdhet. Detta gäller såväl kompetensutveckling som möjlighet att få högre tjänster- även ”toppjobb”. I sammanhanget bör man framhålla att det finns utrymme för såväl manliga som kvinnliga åklagare att ha barn och att kunna utöva sitt föräldraskap på ett mycket bra sätt.
Som senior åklagare kan jag säga att jag ser tillbaka på ett mycket rikt åklagarliv och jag saknar alla mina arbetskamrater, åklagare, poliser,ekorevisorer, ekosekreterare,analytiker samt sist men inte minst alla andra handläggare som jag mött under mina år som åklagare.
Text: Bodil Borison, fd chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, numera seniorkonsult (Borison Consulting)