Thomas Bodström: Slå ihop Rikskrim, Säpo och EBM till en spetsorganisation mot organiserad brottslighet

0
146
Thomas Bodström, 2011 - Foto: Peter Jonsson, Wikimedia Commons
Thomas Bodström, 2011. Foto: Peter Jonsson, Wikimedia Commons, CC BY 3.0

Bodström: “Terrorism finansieras inte sällan genom andra brott som knark, rån och kidnappningar. Vi vill därför slå ihop de enheter inom rättsväsendet som arbetar mot dessa brott, Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten, till en nationell spetsorganisation med namnet Polisens riksorganisation mot ekonomisk och organiserad brottslighet (REKO).” 

Text: Thomas Bodström, advokat och innehavare av Advokatbyrån Thomas Bodström, tidigare ordförande i riksdagens justitieutskott samt justitieminister (S). | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2010-08-17 | NewsVoice fick tillstånd av Bodström att återpublicera artikeln.

Terrorism finansieras inte sällan genom andra brott som knark, rån och kidnappningar. Vi vill därför slå ihop de enheter inom rättsväsendet som arbetar mot dessa brott, Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten, till en nationell spetsorganisation med namnet Polisens riksorganisation mot ekonomisk och organiserad brottslighet (REKO).

De senaste decennierna har den grova organiserade brottsligheten fått fäste i samhället. Globaliseringen har medfört att kriminella opererar över större områden, landsgränser och världsdelar. Det är en grym och cynisk verksamhet som ägnar sig åt narkotikasmuggling, rån, människohandel, utpressning mm. Det finns även tydliga kopplingar mellan terrorism och den grova organiserade brottsligheten.

Terrorism finansieras inte sällan genom andra brott som knark, rån och kidnappningar. Vi vill därför slå ihop de enheter inom rättsväsendet som arbetar mot dessa brott, Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten, till en nationell spetsorganisation med namnet Polisens riksorganisation mot ekonomisk och organiserad brottslighet (REKO).

Ingen vet riktigt hur mycket pengar som omsätts genom den organiserade brottsligheten, men siffror på 1500 miljarder dollar per år nämns. Också i Sverige handlar det om miljarder kronor varje år. Och till detta ska läggas det enorma lidande som drabbar enskilda människor.

I Sverige kan vi se en utveckling där den kriminella MC-miljön ökat kraftigt under 2000-talet. Samtidigt har nya grupperingar bildats och utvecklats som olika brottsnätverk i förorter där allt yngre rekryteras. Men det finns även traditionella kriminella grupper som ägnar sig åt både narkotikasmuggling, människohandel och olika slags rån. Delar av den organiserade brottsligheten har fått fäste i näringslivet där de bedriver verksamheter som utåt sett verkar legitim, men som används för att tvätta pengar och begå ekonomisk brottslighet.

För att påverka samhället och rättsväsendet i sin riktning använder de sig av hot, utpressning, korruption och andra typer av övergrepp i rättssak. För några år sedan fick en åklagare i Trollhättan huset söndersprängt i samband med en rättegång mot personer som hade kopplingar till organiserad brottslighet. En rapport som Brottsförebyggande rådet publicerade 2009 visade att 23 procent av åklagarna inom Åklagarmyndigheten varit utsatta för trakasserier. Även vittnen hotas. Attentat mot polishelikoptrar har förekommit vid flera tillfällen och utryckningsvägar har saboterats.

För oss socialdemokrater är kampen mot den organiserade brottsligheten en av de allra viktigaste frågorna. Den är ett allvarligt hot mot vår öppna demokrati och mot vårt samhällssystem. Därför började vi redan för tio år sedan en rejäl upprustning av rättsväsendet. Första steget var att öka antalet poliser och civilanställda inom polisen. Så skedde också sex år i rad, 2000-2006. Anslaget till rättsväsendet ökade under samma period med sju miljarder kronor.

Andra steget var att se till att polis och åklagare även fick effektiva verktyg för att kunna bekämpa denna typ av brottslighet. Därför utökades möjligheterna att använda DNA i utredningar och polisen gavs bättre möjlighet att arbeta under skyddad identitet. Vi skärpte även straffet för övergrepp i rättssak och lade fram förslag i riksdagen på utökad teleavlyssning och buggning. 2005 säkerställdes polisens tillgång till lagrade telefonuppgifter. Och 2006 genomförde vi en särskild satsning mot organiserad brottslighet där polisen fick 120 miljoner kronor i öronmärkta pengar. Tredje och sista steget skulle bli att skapa en effektiv polisorganisation.

Men under den borgerliga regeringen har detta arbete nästan helt stannat av. Fler poliser har visserligen utbildats, vilket har varit nödvändigt. Men arbetet mot en samlad polismyndighet och en central organisation i kampen mot den organiserade brottsligheten har tyvärr inte varit prioriterad. Istället har arbetet decentraliserats. Kampen mot den organiserade brottsligheten sker nu ute på relativt små polismyndigheter, vilket är både ineffektivt och kostsamt. Och den ledningsfunktion som ska ta besluten, det operativa rådet, har vingklippts genom att inte låta polisen få fullt mandat. Inte ens alliansens samarbetsparti folkpartiet tror på denna idé. De lanserade härom veckan att de vill se en centralisering av kampen mot den organiserade brottsligheten – ett svenskt “FBI”.

Vi socialdemokrater vill nu ta det slutgiltiga steget mot en effektiv polisorganisation. Svensk polis ska bli en myndighet istället för 21 myndigheter som det är idag. Men samtidigt vill vi göra en tydlig mobilisering mot organiserad brottslighet. Vi vill därför slå ihop Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten till en nationell spetsorganisation med namnet Polisens riksorganisation mot ekonomisk och organiserad brottslighet (REKO).

Den ger en betydligt kraftfullare mobilisering mot den organiserade brottsligheten än vad som finns idag. Det skulle innebära en tydligare och rakare ledningsfunktion inom Polisen. Revirtänkandet minskar och informationsflödet fungerar bättre. Eftersom de brott det här handlar om nästan alltid har en koppling till alla tre myndigheter, innebär detta att de kommer att kunna hanteras effektivare. Det gäller även underrättelsearbetet som är en viktig del av både Rikskriminalens och Säkerhetspolisens arbete.

Specialisttjänster kan också utnyttjas på ett effektivare sätt samtidigt som det bli enklare att rekrytera experter. En sammanslagning skulle innebära rationaliseringar och ett bättre utnyttjande av befintliga resurser. På så sätt kan man spara pengar så att fler civilanställda kan anställas. Något som nuvarande regeringen helt har nonchalerat. Slutligen är det viktigt att en sådan ny organisation främjar öppenhet.

Eftersom det här kommer att bli en organisation som är omfattande och dessutom kommer att få betydande befogenheter är det viktigt att stärka rättssäkerheten, kontrollen och insynen i det arbete som sker. Därför menar vi att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska få ett utökat uppdrag att ha tillsyn över Polisens arbete.

På det här sättet vill vi kraftsamla mot den organiserade brottsligheten.

Text: Thomas Bodström, advokat och innehavare av Advokatbyrån Thomas Bodström


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer