Robert Hahn: Förnuftet, tron och sanningen

34
36
Robert Hahn, 2017. Foto från dokumentären "Kampen om Hälsoparadigmet" (med tillstånd)
Robert Hahn, 2017. Foto (retuscherat av NewsVoice) från dokumentären “Kampen om Hälsoparadigmet” (med tillstånd)

Människan kan ha vetenskapliga, förnuftsmässiga och andliga utgångspunkter för sina resonemang. Bäst är att kunna växla mellan alla tre synsätten beroende vilken fråga man ställs inför. De flesta försöker dock använda ett av dem på alla sorters frågeställningar utan att förstå riskerna som följer av sådan enögdhet.

Text: Robert Hahn

Vanligast är människor inte alls klarar av att hantera andliga synsätt, vilket sammanhör med vår tidsepok.

Det näst vanliga är att man tror att vetenskapliga frågor kan lösas med förnuft, eller att man inte förstår i vilken grad förnuft använts för att tolka vetenskapliga fynd. Bloggen ger några roande exempel på hur tokigt det kan bli när man använt förnuft för att tolka verkligheten.

I de diskussioner vi haft i höst har jag menat att om man skall vara vetenskaplig så skall man vara det också. Det innebär att man försöker motverka amatörism och tyckande genom att faktiskt ärligt (och helst något ödmjukt) söka den vetenskapliga sanningen. I det sökandet ingår att vara nyfiken och kunna lyssna.

Skall man vara skeptiker (vilket inte alls är fel) skall man vara det också. Det betyder att man även är skeptiskt till sina egna källor och undersöker om de håller måttet. Man skall inte vara skeptiskt till ditt eller datt bara för att ledarna i en skeptikerförening säger si eller så. Skepticism bygger på förnuft och används ofta för att tolka vetenskapliga fynd och göra dem logiska. Man skall försöka göra sig själv medveten om graden av förnuftstänkande som blandats in i varje presentationen av vetenskapliga fynd. Ju mer förnuft, desto mer spekulativt.

Jag högaktar skeptiker som tänker självständigt, har en sökande attityd, och har ett visst mått av ödmjukhet (det måste man ha, för sanningen hittar man sällan med en gång). Jag högaktar också dem som har förmågan att se saker och ting från mer än ett håll.

Andlighet bygger på känsla. Den har andra förutsättningar och följer helt andra regler än vetenskap och skepticism. Bra andliga tankar tilltalar vår intuition. Den som lär ut något som känns rätt för oss människor kan få andra att lyssna. Ni som vill se testa själva kan läsa min fru Marie-Louises andliga julseans som jag just lagt ut på vår hemsida. Det här fick hon in i huvudet samtidigt som hon lagade julmat och radion var på. Nedkrafsade ord på en lapp – absolut ingen planering eller egen eftertanke, men väldigt fint tycker jag. Till skillnad från vetenskap kan ingen här säga vad som är rätt och fel i objektiv bemärkelse.

Samma person kan använda både vetenskapliga, förnuftiga och andliga resonemang så länge man är medveten om sin utgångspunkt i varje given situation. Det ena utesluter inte det andra, och alla tre säger på sitt eget sätt mycket om vilka vi själva och omvärlden egentligen är.

Många har tyvärr svårt för att använda mer än en utgångspunkt. Det är en personlig begränsning. Vanligast är man är helt oförmögen att hantera andliga resonemang. Det problemet hör samman med vår tidsepok. Men det finns också förnuftstroende som inte kan se vilket överlägset verktyg vi har i vetenskapen.

Många skeptiker som skrivit till min blogg har exempelvis framfört att man kan förstå vad som är rätt med hjälp av sitt förnuft. Man behöver inte ens vara vetenskaplig, och de som använder förnuftet kan till och med övertrumfa vetenskapsmännen. Ett aktuellt exempel är Michael Eriksson i sin blogg.

Ett av många gamla exempel är Anders Hovmöllers första kommentar efter den här bloggen.

Vetenskapen övertrumfar dock förnuftet förutsatt att man är kompetent att hantera vetenskapen. Alla är inte det, och då måste man lyssna på dem som vet istället för dem som tror och tycker. Många frågor som vi diskuterat denna höst, bland annat värderingen av alternativmedicin, är synnerligen komplicerade frågor om hur man skall läsa och tolka vetenskapliga studier. Där räcker inte alls tyckande och amatörism. För er som vill läsa mer om detta kan titta på de här länkande bloggarna 1 2 3 .

Förnuftet har en lägre dignitet än vetenskap därför att den kan leda oss helt fel. Förnuftet kräver nämligen korrekta referensramar. Utvecklingen och tidens tand utvisar tyvärr ibland att referensramarna vi en gång haft varit är helt felaktiga.

Hur tokigt det kan bli när man grundar sina slutsatser på förnuftet har även lurat lärda män. Nedan följer några exempel som även Sanna Ehdin lagt ut på sin blogg tidigare i höst. De är roliga men även skrämmande. Var det så här fel “specialisterna” som använde sitt sunda förnuft för bara 2-4 generationer sedan hade? De som litar till sitt sunda förnuft när det gäller att värdera vetenskapliga frågor borde få sig en ordentlig funderare. Här är exemplen:

Flygmaskiner som är tyngre än luft är omöjligt.

– Lord Kelvin, skotskt fysiker, president för Royal Society 1895

Jag tror att det finns en marknad i världen för kanske fem datorer.

– Thomas Watson, IBMs chef, 1943

Rymdresor är rent nonsens.

– Richard van der Rief Wooley, astronom, 1956

När Parisutställningen nu stängs kommer elljuset att försvinna med den och aldrig mer omtalas.

– Erasmus Wilson, professor, Oxford University, 1878

Radion har ingen framtid.

– Lord Kelvin, skotskt fysiker, president för Royal Society 1897

Datorer behöver i framtiden inte väga mer än 1,5 ton.

– Popular Mechanics 1949

Det är rent struntprat att atomen någonsin kommer att leverera energi.

– Lord Ernest Rutherford, atomfysiker 1933

Telefonen är en förbluffande uppfinning, men vem kommer någonsin att använda den?

– Rutherford B Hayes, USAs president 1875

Luftens kemiska renhet har ingen betydelse för människans hälsa.

– L. E. Hill engelsk läkare 1912

Det är högst osannolikt att något transportmedel för passagerare kan röra sig fortare än 15 km/tim.

Thomas Threshold, tågingenjör 1835

Allt som kan uppfinnas har redan uppfunnits.

– Charles H Duell, chef, USAs patentverk 1899
Med de raderna hälsar jag alla läsare God jul!


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
34 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
michaeleriksson
Gäst
24 december 2010 kl 14:28

Tyvärr missar du poängen i det jag säger i min blogg (jfr. länken ovan) och relaterade kommentarer. Det handlar inte om att en amatörer är bättre en kunniga experter, utan om flera andra saker, inklusive:
o Inte alla som kallar sig experter eller vetenskapsmän är värda titeln.
o Vid god vetenskap kan man starta på 0 och steg för steg komma upp till 100 genom att använda logiska resonemang och empiriska observationer. Om detta inte går, om man måste använda sig av större “leaps of faith”, då måste man vara starkt skeptisk till påståendena. God vetenskap håller stånd när den undersöks med kritisk tänkande.
o Även experter kan tro på dumheter—något du själv här ger flera exempel för… Sunt förnunft skulle tex säga att fåglar är tyngre än luft och ändå kan flyga varför det är osannolikt att flygmaskiner tyngre än luft kan uteslutas. (Sedan kan man på expertnivå diskutera hur svåra att bygga de är, hur mycket tyngre än luft de får vara, osv.)
Som en sidoanmärkning är lösryckta citat utan sammanhang lite farliga, då de inte ger hela bilden. “Datorer behöver i framtiden inte väga mer än 1,5 ton.” var tex inte alls fel, men verkar lite löjligt när man tittar på dagens läge. Dock är frågan vilket tidsperpektiv artikeln diskuterade: 1 år? 10 år? 100 år? Se även http://www.aswedeingermany.de/50Humans/50Thinking/50SillyStatements.html

michaeleriksson
Gäst
25 december 2010 kl 19:08

Tyvärr hårdrar du här mina utsagor till gränsen av en halmgubbe. Än en gång: Poängen är inte att förnunft/logik/intelligens/… är bättre än kunskaper. Poängen är att man behöver både och. Härur följer att en ämnesexpert inte behöver veta bättre än en nykomling i alla punkter. För att ta ett neutralt exempel ur min egen bakgrund: Det finns många professionella softwareutvecklare med tio års erfarenhet som tycker att kommentarer är onödiga, att en kodestyleguide är en börda utan vinst, eller att man i förväg ska göra performanceoptimeringar på detaljnivå. Den som har mer insikter (och dessa insikter kan man samla på några månader, kanske tom veckor) vet att kommentarer för det mesta lönar sig med tiden, att en styleguide kan underlätta arbetet i ett team betydligt, och att för tidig och oklok optimering är en dödssynd.
Om det nu är så att nykomlingarna anser att logiken och förnunftet brister, då borde det inte vara svårare än att man förklarar dem djupare sammanhangen—detta gör dock inte homeopaterna.
Vetenskapen är varken tidsoberoende eller oberoende av sammanhang. Tom i ett idealfall betvivlar jag att detta mål går att nå, och i verkligheten finns det mycket stora avvikelser här. Vad skolmedicinen säger är förövrigt just att dålig metodik, feltolkningar, och bortvisande av alternativa förklaringar står bakom dem undersökningar som tyder på en positiv verkan av homeopatin. Ju högre undersökningens kvalitet, desto mindre stöd för homeopatin finnes.
Slutligen om god vetenskap: Just oviljan att kritiskt granska resultat från undersökningar är ett av dem starkaste tecken på dålig vetenskap—om det nu handlar om homeopati, genuslära, eller astrologi. Om en studie visar X så betyder detta inte med automatik X—tvärtom är detta ett nybörjarfel som visar på en bristande förståelse av vetenskaplig metodik. Istället är det bara en indikation som måste ses med en blick på bla eventuella metodiska problem, feltolkningar (medvetna eller omedvetna), och ren tur. (Här visar metaundersökningar med kvalitetsållning, vilket är ett mycket starkare test, att homeopatin inte fungerar.) Härutöver kan man inte sluta att Y gäller bara för att Y -> X och man har funnit X. Andra förklaringar måste tas i betrakt—kanske gäller även Z -> X? God vetenskap använder kritiskt tänkande; dålig vetenskap gör det inte.

michaeleriksson
Reply to  Robert Hahn
26 december 2010 kl 01:05

Mitt exempel med softwareutveckling handlade inte om vetenskap utan om expertis. Samma princip (att de som borde vara experter inte alltid är det och/eller inte alltid har rätt insikter på alla områden) gäller även för vetenskapen/vetenskapsmän. Allt jag har läst så här långt tyder på bättre studie -> sämre stöd. Tex säger Wikipedia “In 2002, a review of systematic reviews found that higher-quality trials tended to have less positive results, to the point that those results were clinically irrelevant.” Vad gäller undersökningens storlek: Det finns här andra problem än statistiken, exempelvis att det är lättare att information flyter dit den inte ska (tex så att en dubbel-blind-studie inte är helt dubbel-blind), att undersökaren kan bli för engagerad eller se på individuella patienter på ett subjektivt sätt, att fel som uppstår vid ett individuellt fall inte drunknar i dem två hundra korrekta fallen, … Härutöver måste man betänka att mindre studier inte bara påverkas direkt av sannolikhetsläran, utan även indirekt genom att en eventuell “publication bias” slår igenom starkare. Angående god vetenskap misstolkar du mig och/eller har en för inskränkt syn på vad som räknas som vetenskap: Vetenskap består nämligen inte bara av undersökningar där man genomför tester på objekt och för statistik om vad som händer. Att tänka om och försöka förklara resultaten är en annan del, liksom att söka empiriska data på andra sätt (tex genom att observera en viss reaktion under ett mikroskop). Särskilt problematisk är utsagan “ Frågan är om en bra genomförd vetenskaplig studie som inte stämmer med förnuftet skall kunna avvisas enbart för att man inte kan förklara de ingående mekanismerna.”: Detta är nämligen inte alls frågan… Dels handlar ingenting i vetenskapen om “enbart”, utan om sammanvägningar av bevis av olika slag. Här är poängen inte att en enskild undersökning kan/ska ignoreras eller inte, utan hur denna undersökning förhåller sig till den totala bevismängden i olika riktningar. Dels handlar det inte här om att avvisa en undersökning för att man saknar en förklaring, utan om att tolka en undersökning på olika sätt genom olika förklaringar under beaktande av plausibilität (framförallt Occam). I den näst sista paragraf är vi definitivt inne på en halmgubbe, då bristen på en plausibel mekanism bara är en faktor. Hur det nu förhåller sig med p-piller och reumatism, osv., kan jag inte bedömma i detalj. Det finns dock flera principiella skillnader, inklusive att p-piller har en definitiv och obestridlig verkan på… Read more »

michaeleriksson
Reply to  Robert Hahn
26 december 2010 kl 13:30

@Robert Naeslund
Jag kommer inte att älta igenom dessa frågor igen. Men: I slutändan har vi flera olika grupper som beskyller varandra för att driva dålig vetenskap. Vem ska vi då tro på? Majoriteten? De som ger goda argument? De som har ett stöd i vetenskapliga undersökningar? I alla tre fallen ser det illa ut för homeopatin.

michaeleriksson
Reply to  Robert Hahn
28 december 2010 kl 21:34

Du verkar här igen göra tankevurpan att homeopatin har ett starkt empiriskt stöd, att vi tyvärr ännu inte har listat ut hur den fungerar, och att särintressen har ett osakligt hat mot homeopatin.
Detta är dock inte fallet. Empirin talar till stor del till homeopatins nackdel. De positiva resultat som eventuellt framgår i kvalitätsundersökningar är tillräckligt små och begränsade till situationer där man inte bara undersöker den rena medicinen att de kan förklaras helt med andra faktor (tex placebo-effekten).
Om nu någon kommer med en ny undersökning som tycks visa att homeopatin fungerar, då är ett naturligt första steg (och det steg som bör följa vid god vetenskap) att kritiskt pröva undersökningen. Om denna håller stånd är allt väl och vetenskapens ståndpunkt kommer med tiden att revideras (förutsatt att resultatet låter reproducera sig); om inte måste undersökningen förkastas.
Nu, per Occam, vad är mest sannolikt: Att de partiska undersökningar som visar en starkare effekt (och står i strid med andra undersökningar och vetenskapens vetande på området) lider av svagheter som dålig metodik, publication bias, m.m.—eller att det finns en stor konspiration som vill utrota homeopatin (trots att den skulle fungera) och som lyckas övertyga så gott som alla icke-homeopatiska vetenskapare?
I övrigt: Vetenskap utan tänkande är en orimlighet. Jfr. här även min kommentar till Ruben längre ned.

Peter
Peter
Gäst
Reply to  michaeleriksson
26 december 2010 kl 11:09

@mikaeleriksson: Att ta exempel från mjukvarubranchen visar en viktig sak som Robert försöker belysa. Du är inte kvalificerad att bedöma vetenskapliga artiklar. Att programmera en dator vilken bygger på logiska strukturer intruktioner är inte samma sak som att föröka förstå en människas fysiologi eller heller naturens eller ämnens påverkan på en människa. En dator är ett slutet system som man instruerar att göra en viss sak och i vissa fall släpper man in kommunikation utifrån, som nätverkstrafik eller användar-input, men även denna är regelstyrd och hanterad av inprogrammerade strukturer, om man matar in ett felaktigt värde så tar ofta programmet hand om detta och om det inte gör detta så förstår inte programmet vad som ska ske och det kan resultera i en programkracsh i värsta fall. Att en del programmerare tycker att kommentarer inte behövs bevisar inte din ståndpunkt (De är inte vetenskapsmän och forskar heller inte på programmering).
En männsika fungerar inte på detta sätt. En männsika är ett öppet system som samverkar (eller motverkar) med sin omgivning.
Du försöker också undvika att en del av dem kan ha en poäng. Om du döper en metod till calculateSalary() så är det ganska tydligt vad den gör och då kan man tycka att kommentarer är överflödigt. Om man däremot är en dålig programmerare och döper metoden till doIt() så behövs kommentarer då det är ett dåligt namn som inte säger vad metoden gör. Men bottom line är att debatt om kommentarer i källkod eller inte, är en debatt av subjektivt tyckande inte om objektivitet, så exemplet är lika dåligt som att säga att en nykomling eller medlem av VoF ska kunna agera expert bara för att man har en subjektiv åsikt om homeopati eller liknande.
Hjärnan filtrerar dessutom bort det allra mesta av den information vi får av våra sinnesorgan för att undvika överbelastning. Det som ofta filtreras bort är sådant som inte passar in i de mönster den tränats med. Så en programmerande skeptiker som tränats i att titta på en datorskärm och inte något annat kan inte förstå sin omgivning på något annat sätt och saker som inte passar detta filtreras bort eller förklaras bort som ologiskt.

michaeleriksson
Reply to  Peter
26 december 2010 kl 13:26

@Peter Pettersson
Med din kommentar finns det flera problem. Inklusive:
o Spekulativ och felaktig ad hominem. Bortsett från att denna typ av argument sällan är en god ide, har du fel. Det faktum att jag använder ett exempel som handlar om programmering för att illustrera en allmän princip (i sig utan anknutning till vare sig homeopati, medicin, eller människokroppen) gör mig inte okvalificerad att bedömma vetenskapliga artiklar—och då vi ännu inte bedömmer enskilda artiklar, utan sammanfattande källor vore detta dessutom irrelevant. Du kan vara försäkrad att jag har mycket goda kunskaper på ett antal områden, inklusive vetenskaplig metodik och vetenskapligt tänkande.
o Du försöker på ett missvisande sätt avvisa det exempel som visar på den allmäna principen. Det spelar ingen roll att det här inte handlar om forskare. Det relevanta är att det handlar om människor med lång erfarenhet av ett fält. Forskare har inte en övermänsklig intelligens eller förmåga som magiskt skiljer dem från andra experter. Framförallt när vi tittar på mjukare ämnen är det ofta så att forskarna inte alls är särskilt imponerande.
o Angående kommentarer, osv,: Exemplet är en överförenkling. Det finns specialfall där tex kommentarer inte behövs, tex om någon skriver en fem-radig funktion för privat bruk. I en kommersiell kontext, i ett team med tjugo medarbetare och en produkt som innehåller tusentals metoder är “calculateSalary()” inte en ersättning för en god kommentar. Även vid ett mindre program kan detta namn ge bli problematisk lite information. (Inklusive/exklusive arbetsgivaravgifter?, Netto/brutto?, Vems lön?, Per vilken tidsram?, I vilken valuta?, Vilken input krävs?, Vilken output ges?, Vilka sidoeffekter uppstår?, Vad händer vid felaktig input?, …) Härutöver har de kommentarer som i informationsart ligger på samma nivå som metodnamn (tex javadoc) inte bara en beskrivande karaktärer, utan är ofta förpliktande: Det som står här garanteras gälla även vid framtida ändringar och uppdateringar.

ruben
ruben
Gäst
27 december 2010 kl 21:06

Hej!
Ett urklipp av Peters kommentar tycker jag sammanfattar ganska bra vad jag uppfattar Robert försöker förklara.
“Hjärnan filtrerar dessutom bort det allra mesta av den information vi får av våra sinnesorgan för att undvika överbelastning. Det som ofta filtreras bort är sådant som inte passar in i de mönster den tränats med.”
Och vad den tränats i har mest med personen, tiden och kulturen att göra.
Det är väl denna fälla, som Robert menar att strikta vetenskapliga metoder sällan eller aldrig kan ( eller bör ) fastna i. Samt de som är verkligt tränade i de vetenskapliga metoderna och synsättet, knappast med sitt tyckande skulle ha mage bestrida ett korrekt vetenskapligt resultat, även om det verkar osannolikt.
Rätta mej gärna om jag har fel.

michaeleriksson
Reply to  ruben
28 december 2010 kl 21:22

På ytan har du rätt, men när vi går på djupet håller inte dessa argument längre. Dels är det så man i argumenten förutsätter en hög kvalitet och stringens i studierna. Just detta är dock ofta ett problem (även när det inte handlar om homeopati). Dels säger en vetenskaplig studie inte någonting om verkligheten i stort—den speglar faktiskt bara vad som kan observeras hos studieobjekten och frågan till vilken grad resultaten kan generaliseras är enormt viktigt. Dels är de result man får inte av typen “homeopatin fungerar (inte)”, utan ger utsagor om ett visst medikament jämfört med ett annat tycks ge ett visst resultat. I nästa steg måste dessa utsagor tydas och här är det inte givet att det mätta resultatet faktiskt leder till den slutsats som undersökarna själva vill dra.
Detta handlar inte om att bestrida ett resultat, utan att tolka det och undersöka korrektheten/vilka felkällor som finns. Detta steg är en viktig del av vad som utgör vetenskap.

Peter
Peter
Gäst
28 december 2010 kl 14:07

@mikaeleriksson:
1. Det finns några problem med ditt resonemang, att först ge exempel från mjukvarubranchen att du är kvalificerad att som lekman bedöma vetenskapliga studier och sedan i ett senare inlägg hävda att du har erfarenhet med vetenskapliga metoder ger dig ändå inte kvalifikation att bedöma om en samlad rapport över ett område bedöma om rapporten är korrekt eller vinklad. Om du dessutom räknar med att vi ska läsa dina tankar så är du absurd, då detta inte är möjligt, hur ska vi veta om du är kvalificerad eller inte utifrån ett exempel från mjukvarubranschen.
2. Jag vet att det inte är så enkel att säga kommetarer/ej kommentarer, men det visar på ett arguent som VoFfarna ofta kommer med, antingen ja eller nej till något. I falet homeopati anser de att man då säga att det fungerar eller inte även om en del enskilda rapporter visar på effekt. vi vet inte om de metaanalyser som ni hänvisar till är korrekt genomförda (Det är detta Robert försöker påvisa att det är här Ernst fallerar). Som du säger beror kommentarernas icke vara eller var på i vilket sammanhang man ser det. Att kalla dokumnetation av metoderna kommentarer är också en överförenklng. javadoc är en typ som kan kallas kommentarer eftersom programspråket använder syntaxen som kommentarer så att kompilatorn ska ignorera dessa. Men är det en kommentar eller är det dokumentation vilket hårddraget inte är samma sak.
2. När du menar att forskarna inte alltid har rätt. Menar du då att vi kan bortse från metaanalyser som Edzard Ernst producerar för att han är obstinat mot alternativmedicin och de personer som i sig har lång erfarenhet av alternativmedicin faktiskt vet mer än forskare som Ernst och då ska helt bortse från de resultat han framkommit med. Då kan vi säga att den kvalifikation du anser dig ha med vetenskaplig metod också kan bortses ifrån eftersom du inte har en aning om vad du pratar om eftersom du inte har den erfarenhet som de som arbetar dagligen har.

Johan
Johan
Gäst
29 december 2010 kl 15:47

@Robert Naeslund
Jag har bara läst delar av tråden, kan vara så att ni redan avhandlat det mesta. Men kan det inte vara så att du blandat ihop korten lite? Förnuft är ju inget utgångsläge, det är ingen känsla eller uppfattning man har. Snarare används ju förnuftet för att pussla ihop delar från verkligheten till en korrekt slutsats.
Det verkar även som att du anser homeopatin vara utsatt för något slags förtal eller förföljelse av vetenskapsmän och andra. Men handen på hjärtat, om det nu vore så att det finns möjlighet till att homeopati funkar. Varför har inte de stora läkemedelsföretagen hakat på och påvisa att homeopatiska mediciner fungerar? Arrangera stora vetenskapliga studier som påvisar att medicinerna funkar och sen skaffa licenser (eller patent, eller vad man nu gör?) för att producera och sälja. Det borde ju finnas miljarder att håva in där!?

Johan
Johan
Gäst
29 december 2010 kl 18:19

Ok, jag misstolkade din ståndpunkt angående homeopati. Ber om ursäkt för det.
“En del av missbruket består i att man helt sonika struntar i det vetenskapliga materialens faktiska siffror och överprövar med förnuftet. Man ”tror” inte på resultatet och då får siffrorna ge vika. Då kan svart bli vitt och vitt bli svart.”
Det här blir tokigt tycker jag. Att ignorera fakta har ju inget med förnuft att göra. Snarare handlar det om att lura sig själv eller andra. Det är ju inte så förnuftigt.
Jag tror du behöver definiera “förnuft”, för jag tycker du använder det fel. i SAOL definieras förnuft så här: (människans) förmåga till tänkande, gott omdöme och sunt beslutsfattande. De två sista har mer med etik och moral att göra, men (människans) förmåga till tänkande är ganska bra. En analogi skulle kunna vara processorn i en dator. Processorn hanterar information på ett specifikt sätt som kommer in. Därefter genereras en specifik output beroende på input. Hur informationen hanteras i processorn skulle kunna liknas vid människans förnuft, i princip alltså.
Förnuft är inte personer med en speciell agenda eller ”människor med förnuft är onda”. Det är en förutsättning för att tolka verkligheten.
Så att ”överpröva med förnuftet” är en motsägelse. Börjar man ”överpröva” eller inte ”tror” på resultaten, så är förnuftet satt ur spel. Likaså processorn, tar man bort en komponent så får du felaktig output.

ruben
ruben
Gäst
5 januari 2011 kl 16:45

Hej!
Jag skulle vilja påtala vad man har för olika medvetenden. Den vänstra hjärnhalvan, förnuftet till skillnad från högra, har en oerhörd förmåga pussla ihop luckor av vetande tills det verkar logiskt vattentätt. Trots det är den vänstra hjärnhalvans innehåll endast det en människa upplevt under den tid den levt. Alltså är man nog för begränsad till vad man med förnuftet kan komma fram till. Förnuft är subjektivt på ett sätt. Det förhåller sig till vad man lärt sig under den tid man levt hittills. Vänstra hjärnhalvan är språk, siffror, symboler, tid och rum i förhållande till kroppen. Därför är vi inte objektiva med förnuftet utan bara ordnad in i ledet vi lärt oss och blivit uppfostrade i för just den tid vi lever och de vi blivit påverkade av.
Det tror jag gör att vi måste anstränga oss att få mer helhet och styra in “vänstra” hjärnhalvan på en mer sansad hållning till verkligheten. Vänstra hjärnhalvan vill alltid ha rätt och bryr sig inte egentligen om vad som är närmast sanningen, utan bara vad som kan förklaras som närmast sanningen hur tokigt det än visar sig vara när verkligheten kommer ifatt.
Det talar bl.a. de sköna exemplen på. Uttalanden från stora vetenskapsmän som antagligen lät sin vänstra hjärnhalva få för stort utrymme i deras liv.
Så förnuftet är bra, men kan väldigt enkelt förvilla oss i mer krävande situationer tror jag. Så jag tror vi går omkring med olika medvetanden faktiskt som normalt samverkar, men kan komma i obalans av många orsaker. Högra hjärnhalvan kan knyta ihop större helheter och samband. Ja det var vad jag tycker. Vi skall fortsätta undersöka forska och upptäcka men var försiktig och aktsam så inte förnuftet( vänstra hjärnhalvan ) tar över för mycket, då fastnar vi för mycket i tid och rum och blir halvblinda 🙂
Det är min filosofiska tanke om det hela, så jag håller med Roberts syn på saken.
Trevlig Helg!

Johan
Johan
Gäst
Reply to  ruben
6 januari 2011 kl 00:44

Hur hjärnan fungerar, hur dess halvor kommunicerar, hur många medvetande vi har o.s.v. har inte med förnuftet att göra. Förnuft är helt enkelt förmågan att tänka rationellt. Sen kan givetvis information bli feltolkad, man kan bli fel informerad, det kan bli tokiga slutsatser, brist på erfarenhet o.s.v, något som stör förnuftet. Men om alla förutsättningar är optimala, så får man en korrekt slutsats genom att använda sitt förnuft. Visserligen kanske det aldrig inträffar, förutom i teorin.

Helge
Helge
Gäst
12 januari 2011 kl 20:40

Allt fler får upp ögonen för vad vof står för.
http://www.newsmill.se/comment/reply/31904
Helge

Peter Olausson, VoF
Peter Olausson, VoF
Gäst
13 januari 2011 kl 08:17

Bland citaten du, Ehdin och många andra gillar finns flera halv- eller osanningar:
– Kelvin om flygplan
– Kelvin om radion
– Thomas Threshold hittar jag inga historiska uppgifter om alls
– Duell om uppfinningar

Peter Olausson, VoF
Peter Olausson, VoF
Gäst
13 januari 2011 kl 19:57

Jag vet inte riktigt vad du svarar på men min poäng är att citaten är mer eller mindre falska. Kelvin sade inte det där om flygplan osv.
Så tokigt kan det bli när man går på känsla och önsketänkande istället för fakta.

Peter
Peter
Gäst
Reply to  Peter Olausson, VoF
13 januari 2011 kl 22:53

Citaten om Kelvin finns att återfinna på följande sida: http://zapatopi.net/kelvin/quotes/
om flygmaskiner på denna: http://www.brainyquote.com/quotes/authors/l/lord_kelvin.html

Peter Olausson, VoF
Peter Olausson, VoF
Gäst
Reply to  Peter
16 januari 2011 kl 20:26

“Note: this quote is widely circulated, especially among self-help gurus, motivational speakers, and the like, but a newspaper archive search and Google book search shows no hits published during Kelvin’s lifetime.” — Att tillskriva folk påhittade citat är förvisso inte den grövsta ovetenskap som dr Hahn ägnar sig åt. Även om han gör det i god tro.

Peter
Peter
Gäst
13 januari 2011 kl 23:21

Följande artikel illustrerar hur viktigt det är att det är kompetenta forskare som yttrar sig och inte hobby-låtsas-forskare som VoF inom områden de inte har kompetens. http://www.newyorker.com/reporting/2010/12/13/101213fa_fact_lehrer?currentPage=1
Den diskuterar bias och att forskare ofta får det resultat som är konsensus eller det resultat man egentligen vill uppnå. dock är det många resultat som åratal senare visar sig inte kunna upprepas. Detta gäller både om man vill uppnå positiva resultat för att stödja sin sak eller negativa resultat för något man “inte tror på”

ruben
ruben
Gäst
16 januari 2011 kl 17:15

Hej Robert!
Som lite rolig kuriosa kunde jag inte låta bli visa ett Einstein citat, som på ett sätt stödjer dina tankar i denna artikel “Furnuftet tron och sanningen”.
“Sunt förnuft är inget annat än en samling fördomar inlärda innan man fyllt arton.” – Albert Einstein
Hittat på sidan:
http://www.roligsida.se/citat/vetenskap/citat-albert-einstein/#more-397

Jonas
Jonas
Gäst
20 januari 2011 kl 00:20

Albert Einsteins relativitetsteorier (ja det finns 2 stycken den allmänna och den speciella) stämmer inte heller med sunt förnuft…
Därför ville många inte godta resultaten 1919 trots att Arthur Eddingtons astronomiska observationer visade att Einstein hade rätt. Ett faktum som gjorde Einstein världsberömd över en natt.
En annan indikation på att Einsteins teorier var bättre än Newtons var att Merkurius omloppsbana inte stämde när man använde Newtons teorier. Einsteins fysik stämde med såväl Merkurius som övriga planeter, Newtons dito klarade alla planeter utom Merkurius.
I slutet av 20-talet tvingades dock de flesta erkänna att Einstein hade rätt, undantaget Nazisterna mfl extremister…

parmenides
parmenides
Gäst
10 augusti 2011 kl 13:09

Den religionsfilosofiske polemikern Ingmar Hedenius antecknade en gång följande i sin bok Tro och vetande:Så snart tron påstår något som strider mot vetenskapen- förnuftet- så är tron förnuftsvidrig.Hedenius beskriverr på det här sättet en naturvetenskap som är lika dogmatisk som den kyrkliga tankevärld han anklagar just för dess dogmatism.Naturvetande i Hedenius tolkning har blivit till en icke sanningssökande,en icke skapande verk -samhet- en föreställningsvärld som förlorat sin vägande beståndsdel av liv ,växande och skapande.Den gode filosofen skildrar i sak en konventionernas sfär där det en gång för alla slagits fast vilka föreställningar om världens beskaffenhet som skall gälla- i det närvarande och i framtiden.Och hur definierar vi begreppet förnuft? Rationalister och empirister har utkämpat många och hårda filosofiska strider genom seklerna och vi har sett många skiftningar i förnuftsbegreppet genom åren. I det vi i vardagstal menar med förnuft har vi kanske över- betonaten den rationella beståndsdelen till nackdel för det inlärda elementet i vårt tänkande.Och vem lär egentligen ut konsten att skilja “det förnuftiga” från det till synes förnuftiga.? Vilken förnuftig människa tror egentligen att en subatomär partikel kan befinna sig på två platser samtidigt vilket den oförnuftiga partikeln ändå tycks anse att den är i sin fulla rätt vara. Så vad är det moderna förnuftsbegreppet mera än ett regelverk som ständigt måste revideras.

zenon
zenon
Gäst
12 augusti 2011 kl 22:19

Din granskning av forskningsresultat som rör homeopati ger ett mycket vederhäftigt och
intellektuellt hederligt intryck på mig som lekman. I din text omnämns en forskare vars
homeopatistudier förefaller mer än lovligt tendensiösa. Konfirmeringsbias är ett begrepp
inom betendevetenskapen som säger oss att vi omedvetet är selektivt uppmärksamma
på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar.Också Vetenskapliga forskare
tenderar att vara selektivt uppmärksamma på forskningsresultat som bekräftar egna teorier
och omedvetet ignorera sådant som strider mot dem. Utöver detta mänskliga betende
finns det skäl att antaga det inom naturvetenskapen, lika väl som i samhället i övrigt,
existerar en s a s lokal tankevärld som är socialt betingad och som, också den omedvetet
rangordnar t ex de vetenskapliga forskningsprojekten. I någon mening är det kanske möjligt
att jämföra homeopatin med popkonsten innan Oldenburg och co. lyckades baxa in en del
av populärkulturen i konstsalongerna.