Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

43%

43.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera. Uppd. 25/4 kl 13:45.

Mark Klamberg: Ska signalspaning kunna användas i brottsutredningar?

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 27 januari 2011
- NewsVoice redaktion
Mark Klamberg
Mark Klamberg
Mark Klamberg. Pressfoto: (beskuret): Staffan Westerlund. Licens: Media (enligt MyNewsDesk)

Det är märkligt att SVT Rapport och TT (återgett i SvD) anger att överenskommelsen i justitieutskottet “innebär att signalspaning ska kunna användas i brottsutredningar”. Stämmer det? De borgerliga partierna och t.o.m. FRA har tagit avstånd från detta tidigare. Det skriver Mark Klamberg, doktorand i folkrätt Stockholms universitet.

Text: Mark Klamberg (Klamberg.blogspot.com), Universitetslektor och docent i folkrätt vid Stockholms Universitet | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2011-01-27 | NewsVoice fick tillstånd av skribenten att återpublicera artikeln.

Det har varit uppenbart att regeringen under våren skulle lägga fram ett förslag om att SÄPO åter ska få inrikta FRAs signalspaning alternativt få egna resurser att bedriva signalspaning. Det senare alternativet har verkat osannolikt då det skulle bli mycket kostsamt med få vinster för den personliga integriteten. SVT Rapport uppger ikväll att sex partier i justitieutskottet har enats om att det är angeläget att Säkerhetspolisens behov av information som har inhämtats genom signalspaning snarast tillgodoses. Vem som ska genomföra signalspaningen för polisiära ändamål verkar dock inte avgjort.

En närbesläktad fråga har varit om polisen ska få använda signalspaning endast för underrättelseändamål för att upptäcka/förhindra brott eller även i brottsutredningar (förundersökning) beträffande redan inträffade brott. Det senare avfärdade de borgerliga partierna när Anders Eriksson föreslog detta i utredningen “Signalspaning för polisiära behov”, SOU 2009:66. Regeringen tillsatte därför en ny utredare, Runar Viksten, som ska lämna sitt förslag senast den 1 mars 2011.

Runar Viksten uttalade följande i samband med en hearing den 30 september 2009, före han fick ansvaret för nämnda utredning:

“Signalspaning som underrättelsekälla är typiskt sett av begränsat värde för brottsutredningar, eftersom spaningen gäller företeelser och inte individer. Det bör inte tillåtas att använda signalspaning i en förundersökning bara för att förutsättningarna för hemlig teleavlyssning är uppfyllda. Det är i praktiken ett nytt tvångsmedel som föreslås.”

Frågorna i inbjudan till denna hearing kan besvaras på följande sätt. Tillgången till signalspaningsinformation för både öppna polisen och Säkerhetspolisen bör begränsas till företeelser på övergripande nivå och inte gälla information som ska användas i en brottsutredning.

Det finns dock anledning att för Säkerhetspolisens del tillåta signalspaning inom ramen för en förundersökning i vissa undantagssituationer. Dessa situationer är i princip de som nämns i betänkandet på sidorna 109 och 126 men som bör snävas in ytterligare.

FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson sa följande i samband med samma hearing:

“Myndigheten ser en stor insynsproblematik i förundersökningsfallen. Det är ett stort problem för myndigheten om information från signalspaning exponeras för misstänkt och dennes försvarare. Försvarets radioanstalt kan aldrig gå med på att signalspaningsinformation sprids till en bredare krets av personer. En del av denna information kan också härröra från partnersamverkan, vilket skulle kunna skada denna samverkan. Samarbetet med partners i andra länder måste värnas.”

Jag har anammat en liknande ståndpunkt och skrivit följande i en artikel som publicerats i Nordisk Årsbok för rättsinformatik:

“Anders Eriksson suggests that signal intelligence towards international communication should be allowed for the purpose of a preliminary investigation. I find the proposal problematic for the following reasons.

Data collected for the purpose of a preliminary investigation can be used in a court as incriminatory evidence. Sweden as many other countries have fair trial requirements and rules providing that the Prosecutor must disclose all evidence that he/she intends to use at trial and allow the defence to inspect material in possession or under the control of the prosecution (partsinsyn).

Furthermore, the police and the Prosecutor must act impartially, which means that they must investigate incriminatory as well as exculpatory evidence. This means in turn that all data collected through signal intelligence and that is relevant for the case must be disclosed or made available to the defence through inspection.

Such disclosure would probably be impossible due to the sensitive nature of signal intelligence operations. Thus, it appears difficult to meet fundamental fair trial requirements when using signal intelligence for the purpose of a preliminary investigation.”

Det är märkligt att SVT Rapport och TT (återgett i SvD) anger att överenskommelsen i justitieutskottet “innebär att signalspaning ska kunna användas i brottsutredningar”. Stämmer det? De borgerliga partierna och t.o.m. FRA har tagit avstånd från detta tidigare. Det var därför regeringen ej accepterade Anders Erikssons förslag och tillsatte en andra utredning under Runar Viksten. Jag hittar inget stöd för SVT Rapports och SvDs uppgift vad avser brottsutredningar (förundersökningar) i det yttrande som justitieutskottet presenterat, det nämns inte i nedanstående passage.

Utskottet anser att det är angeläget att Säkerhetspolisens behov av information som har inhämtats genom signalspaning snarast tillgodoses. Samtidigt måste hänsyn tas till rättssäkerhets- och integritetsaspekter. Mot bakgrund av att ett fullständigt lagförslag som reglerar denna fråga är nära förestående anser utskottet att den beredning som pågår inom Regeringskansliet inte bör föregripas.

Text: Mark Klamberg, Universitetslektor och docent i folkrätt vid Stockholms Universitet


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq