Johan Pehrson: Osaklig kritik mot datalagringsdirektivet

JOHAN PEHRSON LIBERALERNA OM DATALAGRINGSDIREKTIVET

4
180
Johan Pehrsson, rättspolitisk talesperson för Liberalerna. Foto: Bengt Oberger. Licens: CC BY-SA 3.0, Wikimedia
Johan Pehrsson, rättspolitisk talesperson för Liberalerna. Foto: Bengt Oberger. Licens: CC BY-SA 3.0, Wikimedia

Om det funnits allvarliga brister i lagförslaget om Datalagringsdirektivet hade jag utan att tveka försenat det ytterligare. Men nu har vi, efter många års utredande, fått ett tydligt klartecken från lagrådet till ett färdigt lagförslag. Då är det dags att gå till beslut. Det tänker jag göra på onsdag.

Text: Johan Pehrson, Jur.kand., rättspolitisk talesperson för Liberalerna | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2011-03-15. NewsVoice fick skribentens tillstånd att återpublicera bakdaterat till samma datum.

Kampen mot brottslighet för med sig många och svåra integritetsavvägningar. Så långt är jag och Michael Gajditza från Liberaldemokraterna (Newsmill 14/3) överens när det gäller EU:s datalagringsdirektiv. Tyvärr innehåller hans artikel dock i övrigt en lång rad sammanblandningar och rena sakfel.

För det första: Det som har prövats i Tysklands författningsdomstol är inte datalagringsdirektivet som sådant, utan den tyska regeringens förslag till lagstiftning för att genomföra direktivet på tysk mark. Som svensk politiker har jag inga synpunkter på själva beslutet att en tysk domstol underkänner ett tyskt lagförslag.

Det tyska beslutet kan dock illustrera en viktig princip, nämligen att de nationella reglerna måste utformas så att de ger bästa möjliga skydd för den personliga integriteten. Därför har också den svenska regeringen medvetet låtit lagstiftningsarbetet ta rejält med tid – just därför att det ibland tar tid att utforma starka integritetsregler.

Den svenska regeringens förslag har också fått klartecken från lagrådet, som är det närmaste vi kommer en författningsdomstol i Sverige. Lagrådet konstaterar att frågan bär på svåra integritetsaspekter och skriver i sitt yttrande: “Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med vad som föreskrivs i EU:s datalagringsdirektiv och får i överensstämmande delar anses utgöra ett med europeiska ögon försvarligt ingrepp i den personliga integriteten för att få till stånd nödvändiga brottsbekämpande åtgärder.”

För det andra: När Gajditza talar om “ett lagförslag som innebär att polis kommer att få hämta ut uppgifter även för bötesbrott” antar jag att han syftar på frågan om när och hur de brottsutredande myndigheterna ska få tillgång till uppgifter. Detta regleras inte i datalagringsdirektivet utan i lagen om elektronisk kommunikation m.m. Vad han däremot inte nämner är att det förslag till ändrad lagstiftning som han syftar på inte handlar om när polis och åklagare ska få åtkomst till trafikdata, utan om när de ska kunna begära ut abonnentuppgifter. Alltså den rena faktaupplysningen om vem som innehar ett visst abonnemang, inte trafikdata som visar vem som pratat med vem.

För det tredje: Gajditza skriver att EU den 23 mars förväntas komma med stark kritik över hur direktivet fungerat i de länder som infört det. Det är spännande att Gajditza är så säker på vad “EU” (vad som nu menas med det) kommer att göra om nio dagar. Själv har jag så sent som i dag tagit del av ett officiellt brev där EU-kommissionen meddelar att den inte har backat från sina planer på att stämma Sverige inför EU-domstolen för att vi inte har infört direktivet.

En fällande dom får vi i så fall räkna med, eftersom det är solklart att vi inte uppfyller våra åtaganden som EU-medlemmar. Ser man till domstolens praxis får vi räkna med böter i storleksordningen 150 miljoner kronor bara för det första året. Gajditza får gärna spela roulett med sina privata pengar, men själv föredrar jag att hantera svenska folkets skattemedel mer ansvarsfullt.

För det fjärde: De två yttranden från Datainspektionen och Lagrådet som citeras av Gajditza handlar inte om datalagringsdirektivet utan om andra frågor. Det första gäller inrättandet av EU:s gemensamma polisbyrå Europol, det andra åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott. När Gajditza kryddar sin artikel med slumpvisa citat om helt andra ämnen är det – försiktigt uttryckt – inte ett helt klockrent exempel på renhårig debatteknik.

Min uppgift som liberal och lagstiftare är att hitta en avvägning som ger effektiva redskap mot grova brott samtidigt som integriteten värnas. I utredningar om rån, människohandel och narkotikasmuggling är uppgifter om vilka som ringt till varandra, eller vilken dator som varit avsändare för ett visst meddelande, ofta av helt avgörande vikt för att lagföra brottet. Det lagförslag som nu tagits fram ökar möjligheten att dessa uppgifter finns tillgängliga också framöver. Under starkt kontrollerade former.

Om det funnits allvarliga brister i lagförslaget hade jag utan att tveka försenat det ytterligare. Men nu har vi, efter många års utredande, fått ett tydligt klartecken från lagrådet till ett färdigt lagförslag. Då är det dags att gå till beslut. Det tänker jag göra på onsdag.

Text: Johan Pehrson, Jur.kand. och rättspolitisk talesperson för Liberalerna


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
4 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
eric bengtsen
eric bengtsen
Gäst
6 april 2019 kl 02:28

Torbjörn Sassersson Hej, det här inlägget blir för stort insåg jag när det utvecklades. Men allvaret som tas upp borde komma ut i en artikel. Jag kan lägga in mer, t ex i detalj vad statliga utredningar registrerar om oss. Även när unga skolkar i skolan, ifall man är slösaktig, slarvig, vad man tror på, hur man röstar i riksdagsvalen – ja det är obegränsat och allt kan dokumenteras. Den informationen omspänner också tiden 1972 tills efter 2000. Här finns ett avgörande ämne som Newsvoice självklart borde ta upp. Alla är upplurade och därmed har hela vår samhällsbild blivit skev. Skicka ett mejl och låt mig få veta vad du säger. Jag har som alla förstår ett förflutet politiskt engagemang och haft insikt i de här frågorna – det är också därför som jag publicerar det under en pseudonym. Det finns ett hot alla visselblåsare måste gardera sig emot. Det är en avgörande mänsklig rättighet att Johan Pehrsons förklaringsmodeller får en kommentar eftersom det kan avslöjas att politikerna under snart 50 år av helt andra orsaker än rättsgrundande och brottsbekämpande medverkat till utveckling av övervakningssystem där staten kränker mänsklig rätt och respekt. Pehrson är bara en fortsättning av dessa politiker som ofta från bristande kunskap men även dold partipolitik förnekar människan rätten att få leva i ett samhälle med hederliga folkvalda. Den här texten kommer uppvisa en statlig verksamhet få någonsin hört talas om. Den kommer i korthet gå igenom de olika övervakningssystemen och deras tillämpningar. I grunden finns det två olika teknologier som använts och man kan säga att åren 1972 och 1987 var när dessa introducerades. När den statliga utredningen SOU 1972:47 behandlade inledningen av den nya övervakningen, som sedan dess utvecklats omfattande, skrev justitiedepartementet som utgav rapporten: ”Insamlingen av uppgifter om människor, deras attityder och levnadsförhållanden kritiserades såsom ägnad att alltför mycket öka myndigheternas makt och möjligheter att styra enskildas handlingar. I informationsbehandlingens förlängning anas konturerna av en oangriplig polisstat med en absolut effektiv och till sina verkningar omänsklig förvaltning.” Månaden därefter publicerade Alva Myrdal utredningen “Att välja framtid” där hon också tog upp övervakningen och skrev att medborgarna hade dåligt skydd för ett missbruk. Samma år utgav forskarna Bengt-Arne Vedin, Lennart Arvedson, Bengt Rydén en rapport där man tog upp uppkopplingen av oss till statens datorer och skrev: ”Man kartlägger, spårar upp, ‘fångar in’, språket avslöjar en. Även det dolda beteendet, tankeverksamheten måste registreras.” Utvecklingen byggdes… Read more »

Öystein Rönne
Öystein Rönne
Gäst
Reply to  eric bengtsen
6 april 2019 kl 10:58

Mycket bra inlägg! Men jag håller med Jan, tyvärr lite svårläst. Inlägget förtjänar en bra presentation.

Jan Norberg
Jan Norberg(@jannorb)
6 april 2019 kl 09:57

Eric, jättebra inlägg men tyvärr mycket svårt att läsa och ta in pga risig redigering. Synd!!

Skriv en riktig artikel här på Newsvoice och strukturera den då att den blir mer läsbar. Jag är övertygad om att ämnet och dina synpunkter är värda en diskussion här på Newsvoice.

Torbjörn S kan hjälpa dig att lätta upp textmassan så att den blir mer lättläst.

eric bengtsen
eric bengtsen
Gäst
8 april 2019 kl 23:07

Jovisst, det är ju vad det handlar om. Både som upplägg och angrepp för att avslöja systemet. Det var inte en kommentar utan mer ett brev till Newsvoice för att presentera en del fakta – det var ju också vad som togs upp i inledningen. Men Thorbjörn har tydligen inte uppmärksammad det. Det måste komma ut vilka övervakningssystem som introducerats helt utan folkets vetskap om det. Men ni, Jan och Öystein kan kan ge Thorbjörn en kommentar att det här bör in som en artikel – men så klart i en mer lättläst form.
Bästa hälsningar
Eric B