NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Fostermamman Eva skrev den 14 juli på SVT debatt om hennes kamp för upprättelse för sig och fosterbarnen. Eva reagerade bland annat på att inget ansvar utkrävts mot de myndighetspersoner som agerat fel. Som svar på Evas förslag på vad som måste förbättras inom socialtjänsten skrev barn- och äldreministern Maria Larsson ett ganska intetsägande svar.
Text: Patrik Nyberg (Twitter), idéhistoriker och frilansjournalist. | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2011-08-02 och den återpubliceras med tillstånd från Nyberg på samma datum.
Även om det inte är tillåtet för ministrar att gå in och kommentera enskilda ärenden så tror jag det är livsviktigt för utsatta barn i framtiden att Maria Larsson sätter sig ordentligt in i vad som hänt i Mark för det finns många lärdomar att dra av detta fall för att kunna göra Sverige till ett barnvänligare samhälle.
I oktober 2009 tvångsomhändertogs en liten flicka och en liten pojke från fostermamman Eva och hennes man Anders. Socialtjänstens syfte med detta var att återföra barnen till deras biologiska mamma och hennes man. Ganska snabbt förstod socialtjänsten att det inte kommer fungera att placera barnen hos den biologiska mamman. Istället för att erkänna felet och låta barnen komma hem till Eva och Anders drar då olika ansvariga myndighetspersoner ärendet i långbänk och förvaltningsrätten beslutade för en månad sedan att barnen ska vara kvar i det nuvarande fosterhemmet. (Efter att barnen togs från Eva och Anders placerades barnen i tre olika fosterhem).
En tidig debatt utbröt om fallet och ett läger menade att eftersom det konstaterats att Mark gjort fel som allierat sig med den biologiska mamman och hennes man borde barnen få komma hem till Eva och Anders igen.
Det andra lägret menade att “blod var tjockare än vatten” och att barnen alltid har det bäst med de biologiska föräldrarna. När den biologiska pappan uttryckte oro för att hans barn skulle tvingas bo med en dömd sexualförbrytare och att han hoppades att barnen skulle få bo hos Eva och Anders igen hånades han av de personer som anförde biologiska argument. Han betraktades som en svikare av de krafter som ständigt dyker upp i diskussioner på nätet och förtalar familjehem. Hätskheten hos de personer som försvarade Marks agerande fick som effekt att de tystade många röster.
Många bloggar och hemsidor på nätet publicerar texter om barns rättigheter och synliggör hur utsatta barn kan vara när ett vuxenperspektiv tillämpas. Men dessa bloggar gick sent in i diskussionen om Mark. Jag tror det beror på en rädsla för att själva mötas av det hat som Eva fått motstå för att hon kämpat för två små barns rätt till en trygg uppväxt. Också traditionell media avvaktade att rapportera om övergreppen som socialtjänsten begått.
Varför hade Mark allierat sig med den biologiska mamman och hennes man? Dessa frågor vågade aldrig media ställa utan istället inväntade de Uppdrag Gransknings reportage om rättsövergreppet. Genom Uppdrag Granskning fick folk upp ögonen för Marks agerande. Då vågade även övriga media rapportera om tragedin i Mark.
Men kanske var det för sent. Under lång tid tystade hatiska nätaktivister de röster som behövts höras för att barnens röst skulle kunna nå ut. Hatets röster försvarade socialtjänstens agerande då det finns en klick personer som anser att alla omhändertaganden är fel. För dessa individer är det bättre för barn att växa upp med biologiska föräldrar även om priset för uppväxten är år av övergrepp och förnedring. Så därför Maria Larsson borde du sätta dig in i Marks-fallet för kommande generationers skull.
För att efter att ha följt detta fall från första början så har jag blivit varse att rättshaverister har goda möjligheter att sätta agendan. Det fanns alla möjligheter för media och bloggare att rapportera men de allra flesta vågade inte förrän efter Uppdrag Gransknings program sänts. Kanske kom reaktionerna för sent för barnens skull och det lär oss att media och bloggare faktiskt låter sig skrämmas av reaktionära element som drömmer sig tillbaka till en tid då föräldrarna ägde sina barn.
Och om inte media har kraft och mod att avslöja oegentligheter, maktmissbruk och övergrepp mot barn så har vi i slutändan bara våra myndigheter att hoppas på. Och i Marks-fallet verkar myndigheterna anammat rättshaveristernas devis om att “blod är tjockare än vatten” och att det biologiska arvet i alla lägen skulle vara det viktigaste för barn. Reaktionära krafter tilläts sätta agendan i fallet med barnen i Mark.
Jag hade hoppats att vi kommit längre i synen på barns rättigheter men det här fallet visar att jag hade fel på den punkten. När det inte ens blir några konsekvenser hos granskningsmyndigheterna tar det bort sista lusten och orken till att kämpa. Att beroende på vart man bor man som enskild skall behöva vara rädd för att stå upp för de svaga av rädsla för att tystas eller ännu värre bli av med sina barn.
Familjehem jagas till tystnad och myndigheterna gör inget. De som skall granska tar inte ens upp 90% av anmälningarna och trots att de fått utökade möjligheter enligt Maria Larsson använder de dem inte och saker som borde vara självklara som exempelvis att en utredning inte får bygga på annat än fakta, att ombud för barn åtminstone borde träffa de barn som de företräder för att kunna höra och försvara deras röst skjuts åt sidan med hänvisning till att man inte kan agera i enskilda ärenden. Kontentan av alltihop blir att ingen orkar kämpa för eller försvara dessa barn.
Text: Patrik Nyberg (Twitter), idéhistoriker och frilansjournalist
Vill du också ha en artikel återpublicerad från Newsmill, kontakta NewsVoice.