Juristlinjen behöver alternativa antagningsformer

0
3
Nina Khoi och Ola Eriksson. Privata foton. Montage: NewsVoice
Nina Khoi och Ola Eriksson. Privata foton. Montage: NewsVoice

DEBATT. Social kompetens och empatisk förmåga värdesätts inte i det svenska antagningssystemet och har inte heller någon koppling till höga gymnasiebetyg. Däremot är det ytterst värdesatt inom alla yrkeskategorier. Därför bör fler utbildningar ha alternativa antagningsmetoder, skriver Ola Eriksson och Nina Khoi för Juseks studerandesektion.

Text: Ola Eriksson och Nina Khoi som sitter i Juseks studerandesektion. | Artikeln har tidigare publicerats 2011-09-22 i Newsmill. Texten återpubliceras med skribenternas tillstånd.

Idag ställs det enorma krav på Sveriges ungdomar när de ska göra sina vägval i livet. Valen de gör i högstadiet påverkar vilken utbildning de blir antagna till på gymnasiet, vilket i sin tur påverkar möjligheten till den högre akademiska utbildningen. Med andra ord kommer valen som våra ungdomar gör redan i högstadiet, vid 15 års ålder, påverka hela deras liv. Vet ungdomar verkligen hur de vill att deras framtid ska se ut redan då?

Det finns naturligtvis de som vet, men det är långt ifrån alla. Med ett utbildningssystem där framtiden baseras på val men gör som ung måste det finnas en andra chans, en möjlighet att ändra sig eller att förbättra och komplettera något som man kanske inte var redo för, eller av någon anledning inte klarade av tidigare. Det handlar precis som tidigare om att hitta de som är bäst lämpade för olika utbildningar, de som kommer bli bäst inom sitt område. Vi anser därför att en förändring måste ske och att gymnasiestudenter inte ska behövas straffas för brist på kunskap eller studiemotivering för val de gjorde vid 15 års ålder.

Juristutbildningen i Lund är en av dem som valt en alternativ antagning. Den alternativa vägen in till Juridicum heter Utvidgad juridisk introduktionskurs. Det som krävs för att komma in på kursen är grundläggande behörighet. Snittbetygen från gymnasiet likväl som resultatet från högskoleprovet är inget som blir ett hinder. Efter kursen erbjuds de elever med bäst resultat en plats på juristprogrammet. Ett annat universitet som använder sig av alternativa antagningar är Karolinska institutet. Deras ide går ut på att genom tester, uppsatser och intervjuer sortera ut de som är mest lämpade att läsa på någon av deras program.

På Malmö högskola finns instutitioner som godtar elever via lokal antagning, det vill säga genom intervjuar med elever och tester för att finna den elev som anses ha högst ambitioner för att slutföra programmet, såvida de har behörigheten i de ämnen som fordras. Något som tandläkarhögskolan, tandteknikerutbildningen och logopedutbildningen (PILOG) förstod redan för flera år sedan, då de började med lokala antagningar. Vad som bör implicerat för alla antagningar är den såkallade prov- och intervjubaserade urval, PIL-processen, vilket börjar med ett analytiskt test, som innebär att instutionerna genom en trestegs process utreder vilka elever som bland annat har högre motivation och förutsättningar för att bli bra på yrket. De som söker via PIL lämnar sin ansökan till VHS samt instutionen.

Utvärderingen av denna lösning har varit att instutionerna har haft färre studieavbrott, att eleverna presterat likvärdigt med elever som har högre betyg och inga bortfall.

Fördelen med antagningar som inte endast är baserad på gymnasiebetyg eller grundar sig i valet av gymnasieutbildningen är att alla, oavsett utgångsläge, får en andra chans. Det finns ingen bevisning på att de med högre betyg tenderar att vara bättre inom sitt yrke, än de som inte har lika höga betyg.

Vi anser därför att svenska antagningssystemet är i behov av förändring. Alternativa antagningar är en mycket bra väg mot en högre kvalificerad arbetsmarknad, och en förutsättning för att Sverige på ett rättvist sätt ska kunna rekrytera rätt person till rätt plats.

Förslagsvis skulle lokala antagningar införskaffas vid alla instutitioner i Sverige, såklart ska antagningarna främst ske via Verket för högskoleservice (VHS). (Syftet är att förbättra möjligheterna för de som idag har mindre chans till utbildning och lyfta fram de med bäst förutsättningar för att bli tillräckligt kvalificerade på arbetsmarknaden.)

Social kompetens och empatisk förmåga värdesätts inte i det svenska antagningssystemet och har inte heller någon koppling till höga gymnasiebetyg. Däremot är det ytterst värdesatt inom alla yrkeskategorier. Därför hoppas vi se förändringar inom snar framtid.

Ola Eriksson och Nina Khoi


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här