Krister Thelin: Manga-domen en välkommen förlust för drottning Silvia

0
147
Krister Thelin - Foto: Utrikesdepartementet
Krister Thelin – Foto: Utrikesdepartementet

Domare: HD:s dom i mangamålet är en seger för yttrandefriheten men problemet med lagen och hur den kom till kvarstår.

Text: Krister Thelin, jurist (Twitter) | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill den 2012-06-15 | NewsVoice fick tillstånd av Thelin att återpublicera artikeln.

Heder åt Högsta domstolen. HD träffar inte alltid rätt, men genom att idag fria i det s.k Mangamålet har den stärkt sitt anseende.  Barnpornografibestämmelserna och deras relation till yttrandefriheten var en mycket omstridd fråga redan vid tillkomsten för ca. 15 år sedan. Medieskickliga, inte sällan frustrerade enskilda poliser och en organisation med kungligt beskydd, drivna av till synes genuin omsorg om barn, skapade ett opinionsklimat som fick mera sansade synpunkter som ville värna yttrandefriheten att falla till föga.

Kruxet var just hur återgivningar, som alltså inte innefattade reella övergrepp mot barn, skulle behandlas i vår grundlagsstyrda yttrandefrihetsordning. Det var dock en aspekt som inte imponerade på barnförkämparna. Här skulle lagstiftas till varje pris. Att även teckningar skulle omfattas motiverades med att pornografiska bilder är kränkande för barn över huvud taget och dessutom att bilder kan tänkas bli använda för att locka barn till sexuella handlingar.

Regeringen Bildt hade inte mycket att sätta emot, sedan dåvarande statsrådet Alf Svensson, en i övrigt mycket hedervärd person, avporträtterats i tårar till barnens försvar på Aftonbladets förstasida. Det var ju valår 1994. Slaget var i praktiken förlorat, trots alla goda argument som Justitiedepartementet med stöd av Justitiekanslern försökte föra fram till yttrandefrihetens försvar. Och vi fick sedermera efter sedvanligt utredande och beredning de bestämmelser om kriminalisering av innehav av barnpornografi som alltså nu HD prövat avseende de japanska mangateckningarna, dvs. rena fantasiteckningar.

HD, med den tidigare justitiekanslern, numera justitierådet Göran Lambertz som referent (en i sammanhanget inte obetydlig omständighet, ordförande i en översyn av yttrandefrihetslagen som han också är) gör en omsorgsfull analys av förarbetsuttalandena till straff- och yttrandefrihetsbestämmelserna. (Att ett aktivt justitieråd samtidigt kan vara en regeringens uppdragstagare tillhör ett av de många strukturella särdrag som negativt skiljer svenskt domstolsväsende från andra rättsstater. Även solen har sina fläckar.)

Slutsatsen i den centrala delen av domen förtjänar att återges in extenso:

När det gäller de aktuella bilderna framstår det som givet att det inte rör sig om något verkligt övergrepp. Att det över huvud taget förekommer pornografiska teckningar med motiv som kan föra tankarna till barn är knappast en sådan kränkning av barn i allmänhet att det motiverar den förhållandevis långtgående inskränkning i yttrandefriheten och informationsfriheten som det skulle innebära om orealistiska sådana teckningar utan undantag kriminaliserades.

Inte heller det skäl som består i att man vill undgå risken att barn ska kunna förledas att delta i sexuella handlingar motiverar en sådan begränsning. Till detta kommer att mangateckningar har en stark förankring i den japanska kulturen och att det mot den bakgrunden finns skäl att beakta vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.” (p. 23 i domen.)

En seger alltså för yttrandefriheten, om än med en liten bugning åt det kulturrelativistiska hållet – en bugning som om det gällt en förargande Muhammedteckning dock kunnat leda helt fel.

Domen är inte,  som advokaten Silbersky tycks tro, om jag hörde rätt i en radiointervju i morse, ett utttryck för “sunt förnuft” utan ett välavägt stycke skickligt juridiskt hantverk på ren rättslig grund. “Sunt förnuft” är en bedräglig rättslig krycka. Den enes förnuft är inte sällan den andres oförnuft. Men med goda domare kan också juridiken vara förnuftig, även om den tillämpas på ett bedrövligt stycke lag.

Text: Krister Thelin (Twitter)

Hans Krister Thelin (1947-) är en svensk jurist. Thelin har varit verksam som domare, utnämnd till lagman vid Hovrätten över Skåne och Blekinge 1998, samt som statssekreterare i justitiedepartementet under Regeringen Carl Bildt. 2003 till 2008 var han domare vid FN:s Krigsförbrytartribunal för forna Jugoslavien i Haag.

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here