Göran Lambertz: EU kan inte tvinga oss att kriminalisera folkmordsförnekande

Intervju av Sakine Madon med Göran Lambertz, ordförande i Yttrandefrihetskommittén: “Jag tror inte att vi kan bli tvingade att t.ex. kriminalisera förnekelse av Förintelsen och andra folkmord, det ligger utanför EU:s lagstiftningskompetens.”

Intervju: Sakine Madon | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2012-08-13 | NewsVoice fick tillstånd att återpublicera artikeln

Sakine Madon: I Yttrandefrihetskommittén diskuterar ni huruvida svensk lag ska bli bättre anpassad till EU-rätten. Dessutom finns åsikten att tekniska förändringar har gjort lagstiftningen föråldrad. Vad är fördelarna med en teknikoberoende/teknikneutral modell?

Göran Lambertz: Framför allt att lika medier behandlas lika. På så sätt får nättidningar samma grundlagsskydd som tryckta tidningar. Argumenten för det är mestadels juridiska argument såsom ordning, rättslighet, konsekvens. Nuvarande regelverk svarar inte mot de juridiska kraven. Med dagens grundlagar kan samma texter och program från ett och samma medieföretag ha olika grundlagsskydd beroende på vilket medium de finns i. En ny grundlag skulle man dessutom kunna tolka som man normalt tolkar lagstiftning: det vill säga utifrån ändamålet med bestämmelserna.

Kan du ge exempel på ett konkret fall där vår nuvarande lagstiftning inte räcker till?

Göran Lambertz: Om man tar till exempel en text på en affisch med texten ”döda alla judar”, faller den in under tryckfrihetsförordningen om den är tryckt. Men inte annars. Med modern utskriftsteknik är det ofta omöjligt att veta om texten är tryckt eller inte. Det kan medföra att det i praktiken är omöjligt att komma åt brottet (hets mot folkgrupp) även om man vet vem som har begått det. Ett annat exempel är att en anställd på en myndighet berättar om maktmissbruk på myndigheten för en journalist på en nättidning som inte har skaffat utgivningsbevis. Då gäller inte reglerna om t.ex. anonymitetsskydd och efterforskningsförbud; meddelarskyddet är alltför ihåligt.

Samtidigt dömdes den ansvarige utgivaren för Nationellt Motstånds hemsida patriot.nu för en kommentar på hemsidan. Det gällde då hets mot folkgrupp.

Göran Lambertz: Ja, när man kommit ända till domstolen då dömer man lika, men vägen dit kan vara bökig. Jag har i min tidigare roll som JK fått ta hänsyn till om uttryck har varit tryckta eller inte tryckta. Det finns ett tidigare fall där en nazist hade en svensk flagga med hakkors på, på sin balkong. Det var oklart om hakkorset var tryckt eller inte, vilket gjorde att fallet fick läggas ner. När det inte går att avgöra hur en text är framställd vet man inte vem som är åklagare, och då kan man inte gå till domstol.

Finns det några nackdelar med teknikneutralitet?

Göran Lambertz: Framför allt säger kritikerna att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen har visat sig fungera väl. Några större problem är det inte som man kommer åt med en ändring, menar man. Man vet vad man har men inte vad man får, vill säga. Med en ny lag får man nya gränsdragningsproblem och osäkerhet.

En del av oss som till exempel argumenterar för hetslagens avskaffande vill inte gärna se en anpassning till EU. Många europeiska länder har som bekant ännu strängare lagstiftning som berör yttrandefriheten, som exempelvis förbud mot att förneka Förintelsen. Hur ser du på risken att yttrandefriheten inskränks med en EU-anpassning?

Göran Lambertz: Jag tror inte den risken finns, den eventuella ”faran” handlar snarare om integritetsfrågan. Sverige är inte lika mån om integritetsaspekten i alla avseenden. Vi har en mer tillåtande syn på vad som skrivs i sociala medier som Facebook, exempelvis, även om vi samtidigt är mer integritetsförespråkande gällande t.ex. övervakning och FRA. I många EU-länder är det känsligare med spridandet av personuppgifter.

Vi som vill ha en ny grundlag säger att nuvarande lag är svår att kombinera med EU-lagar. Med en ny lag hade vi kunnat vara mer flexibla och även tydligare. Vi hade kunnat försvara våra grundlagar med att det handlar om journalistiskt arbete, opinionsbildning, åsiktsfrihet och konstnärlig frihet. Nu måste vi försvara t.ex. tryckta texter på förpackningar och inbjudningskort. De som invänder är rädda för att en oönskad EU-anpassning kommer ske, för att EU inte kommer att respektera en ny grundlag på samma sätt som man respekterar de lagtraditioner som ligger i de nuvarande grundlagarna. Jag tror inte att vi kan bli tvingade att t.ex. kriminalisera förnekelse av Förintelsen och andra folkmord, det ligger utanför EU:s lagstiftningskompetens.

Du lade ned förundersökningen mot Stockholms moské 2005. Stockholms moské hade då sålt kassetter och CD-skivor med där muslimer uppmanades att döda judar, att judar var ”bröderna till aporna och grisarna”. Du betonade att inspelningarna innehöll ”yttranden som objektivt sett innefattar hets mot folkgrupp”, men att man här borde väga in kontexten kring konflikten i Mellanöstern, där ”stridsrop och smädelser ingår som alldagliga inslag”. I dag får kommunalrådet Ilmar Reepalu i Malmö mycket kritik för att ha blandat in Mellanösternkonflikten i diskussionen om antisemitism. Skulle du uttala dig på samma sätt i dag?

Göran Lambertz: Ja. De uttalanden som hade gjorts gick inte att straffa i Sverige, de bröt inte mot svensk lag. I ett annat sammanhang hade uttalandet om ”bröder till apor och grisar” kunnat vara brottsligt. Men nu användes det i en föreläsning som handlade om konflikten i Mellanöstern och som var full av stridsrop och smädelser. Den ena anledningen till att sådant inte är straffbart här är att straffbestämmelsen bara gäller för hets mot folkgrupp i Sverige och inte för hatpropaganda som framför allt avser en konflikt i t.ex. Mellanöstern. Den andra anledningen var att delar av föreläsningen handlade om hur vissa religiösa skrifter skulle tolkas. En sådan diskussion får man ge sig in i utan att man kan komma åt kränkande uttalanden som ingår. Man har rätt att tolka skrifter i sin religion även om de är hatiska. I det här fallet var de på gränsen. Man får läsa religiösa texter även om de är stötande, men inte hetsa.

När de danska Muhammed-karikatyrerna var i hetluften skrev du i UNT (3/10-06) att ”Yttrandefriheten och friheten att utöva sin religion är grundläggande värden och rättigheter. Med detta i åtanke skall staterna, inom ramen för sina lagar, verka för att medier och andra avhåller sig från att i onödan kränka religioner och deras företrädare.” Hur tycker du att exempelvis Sverige har hanterat dessa återkommande konflikter som uppstått, exempelvis med Lars Vilks rondellhund?

Göran Lambertz: Vi har hanterat det så som vi ska. Vi står upp för yttrandefriheten. Under bråket med de danska karikatyrerna rådde nästan krigsstämning, och jag resonerade om att man inom ramen för FN skulle kunna dämpa den här sortens konflikter. Citatet var inte något som jag tyckte utan en tänkbar regel i en internationell överenskommelse som båda sidor skulle kunna acceptera. Motprestationen skulle vara att inga stater skulle stödja angrepp på det fria ordet så som tycks ha skett i ett par länder. Så länge det inte finns någon sådan överenskommelse ska vi stå upp till hundra procent för yttrandefriheten. Men: Det som är juridiskt rätt behöver inte vara moraliskt rätt, och innan man kränker i onödan bör man tänka efter. Det är dock lätt att missförstås som jurist när man vill diskutera vad som är rätt och fel bortom lagstiftningen. Flera tidningar har använt det där citatets ena halva som om jag skulle mena att det är så det ska vara även i normala tider. Inget kunde vara mera fel.

Skulle du vilja se en svensk lag mot hädelse?

Göran Lambertz: Absolut inte. Däremot skulle jag vilja en lag mot allvarliga kränkningar av privatlivet. Sverige skiljer ut sig i den frågan, vi skyddar inte privatlivet. Det beror på att yttrandefriheten är så pass stark i Sverige och att man därför drar sig för att lagstifta mot kränkningar av enskilda. Skulle man införa en sådan regel skulle det innebära att tidningar skulle passa sig, och det är förstås negativt i och för sig. Men jag vill komma åt grova kränkningar, som inte har något allmänintresse, och då skulle tidningarna ytterst sällan vara berörda. Lägger någon ut nakenbilder på dig på nätet har du inte lagens stöd över huvud taget. Caroline av Monaco-domen gick däremot för långt, man ska självklart kunna fotografera en prinsessa även när hon är ute och rider eller badar. Europadomstolens beslut i det fallet är dessvärre ett avskräckande exempel. Samtidigt klargör det att europakonventionen – som vi är bundna av – kräver att vi har åtminstone någon form av skydd för privatlivet.

I vintras kunde vi läsa om åsiktsskillnader i Yttrandefrihetskommittén, där ledamöterna ville att nuvarande grundlagar ska putsas, medan du ville se en ny grundlag. Du fick kritik från bland andra en av ledamöterna, Ingvar Svensson (kd), som kallade ditt agerande ”märkligt” för att du offentligt kritiserade ledamöterna. Var hans omdöme för hårt, eller ligger det något i kritiken?

Göran Lambertz: Man ska kanske inte kritisera offentligt. Jag fick frågan om ledamöterna var dumma och jag sa att de absolut inte är det utan att jag gillar dem, men att några inte ger sig chansen att tänka. Det står jag fast vid, jag gillar inte personer som inte kan reflektera någorlunda öppet. Kanske var det ändå lite onödigt sagt, lite för magsurt uttryckt. Jag ångrar mig inte, för jag tycker det är rätt att säga som det är. Men det är ofta så att sammanhanget när man kritiserar gör att man verkar sur och dum, och det ska man förstås inte vara.

Intervjuare: Sakine Madon

Göran Lambertz: Justitiekansler: 2001-2009, Justitieråd i Högsta domstolen: 2009-2017. Ordförande i Yttrandefrihetskommittén: 2008-2012.