NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Jurist: Systemet för uppehållstillstånd för arbete bör bli mer flexibelt för att inte människor ska utnyttjas av sina arbetsgivare.
Text: Lena Wiström Klingefjäll | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill den 2012-08-21 | NewsVoice fick tillstånd av Klingefjäll att återpublicera artikeln.
Under 2011 beviljades tusentals personer utanför EU uppehållstillstånd p g a arbete i Sverige. Huvudregeln är att man ska ansöka om uppehållstillstånd före ankomst till Sverige. Att bli undantagen huvudregeln är svårt och systemet borde ses över eftersom flexibilitet är nödvändigt för att inte människor ska utnyttjas av sina arbetsgivare.
Som asylsökande kan man bli undantagen kravet på arbetstillstånd och få arbeta om man gjort sin identitet sannolik. Har man under asylprocessen hunnit arbeta sex månader hos samma arbetsgivare under vissa förutsättningar kan man få rätt att få ett arbets-och uppehållstillstånd i Sverige. Dock finns inte heller här utrymme för flexibilitet. Har du t ex varit sjuk en månad och råkat få lägre lön än regelverket kräver blir det avslag, detta även om man övriga månader tjänat mycket mer. Har man arbetat genom bemanningsföretag och sedan blivit kvar på företaget och där fått en tryggare anställning, dvs samma arbetsplats men ny arbetsgivare, blir det också avslag. Det är anmärkningsvärt att asylsökanden inte skulle ha rätt att byta arbetsgivare i enlighet med övrig lagstiftning som råder inom det arbetsrättsliga området.
Risken med de strikta reglerna som säger att man inte får byta arbetsplats är att arbetstagarna får nöja sig med sämre villkor och riskerar att utnyttjas då de måste arbeta kvar för att inte riskera sitt arbetstillstånd. När det gäller de som beviljats arbets- och uppehållstillstånd kan man byta arbetsgivare men det är krångligt och riskabelt eftersom tillståndet är knutet till arbetsplatsen och det kan vara svårt för arbetstagaren att veta om t ex det nya bolagets ekonomi ser ut på ett sådant sätt att bytet kommer att godkännas och det är svårt att få alla papper rätt och vid ett avslag är det redan för sent.
Det finns arbetstagare som kommit till Sverige och arbetar 10-12 timmar varje dag och ändå bara får några få tusenlappar per månad, en del ingen lön alls. Skatteinbetalningar sker oftast i enlighet med anställningsavtalet men ibland är det alltså det enda arbetsgivaren betalar. Arbetstagaren kan inte lämna arbetsplatsen eftersom man då blir av med tillståndet och måste återvända till hemlandet.
Arbetstagare och arbetsgivare ser det också ofta som en situation där båda vinner eftersom arbetsgivare kan ha extremt billig arbetskraft och arbetstagaren får permanent uppehållstillstånd efter fyra år och kan då skaffa ett annat arbete, öppna eget eller nyttja socialförsäkringen. Det förekommer att arbetstagare som inte fått ut någon lön under lång tid sökt upp juridisk hjälp och stämt sin arbetsgivare vid svensk domstol.
Det system vi har ger utrymme för slavliknande förhållanden på svenska arbetsplatser, ofta landsmän emellan. Arbetstagare inser ofta först när de kommit till Sverige, kanske med hela sin familj, att de utnyttjas. Framför allt gäller detta i vissa branscher såsom t ex hotell- och restaurang, städ, service, bygg och handel.
Den 16 januari 2012 skärptes reglerna och utredning och kontroll av arbetsplatserna för de som kommer till Sverige för att arbeta i dessa branscher. Det innebär att arbetsgivarna i större utsträckning kommer att få redovisa för migrationsverket att de har förutsättningar att betala ut löner om ett arbetstillstånd ska kunna beviljas för arbetstagaren. Frågan är bara om de skärpta kontrollerna verkligen lett till att företagen betalar ut korrekta löner. Reglerna för arbetskraftinvandring möjliggör ett utnyttjande av människor under slavliknande förhållanden och det krävs en översyn av hela systemet för att hindra ett sådant utnyttjande.
Text: Lena Wiström Klingefjäll
Advokaten Lena Wiström Klingefjäll arbetar främst som familjerättsadvokat och brottmålsadvokat i Göteborg på advokatfirman Familjens Advokat i Göteborg. Lena har gedigen erfarenhet av att driva vårdnadsmål och har även flera års erfarenhet av arbete med utlänningsrätt. Lena förordnas löpande som målsägandebiträde, särskild företrädare för barn och försvarare. Många klienter väljer själva Lena som målsägandebiträde och offentligt biträde LVU.