Professuren i parapsykologi – De nio professorerna saknar kunskap och är inte äkta skeptiker

0
388

DEBATT. Göran Brusewitz (M Sc) som är ordförande i Sällskapet för Parapsykologisk Forskning kommenterar här debatten om professuren i Lund med inriktning mot parapsykologi och hypnos. Han menar att ultraskeptiker knappast gynnar forskningen. De nio professorerna i Lund som kritiserat den parapsykologiska forskningen saknar både kunskap och ger inte prov på äkta skepticism, menar Brusewitz. / Red


Göran Brusewitz
Göran Brusewitz – Privat foto

Den 31 oktober gick nio professorer vid Lunds Universitet till angrepp mot forskning på parapsykologi vid Lunds Universitet. Det skedde på Brännpunkt i Svenska Dagbladet och baserades på en artikel i Lunds Universitets personaltidning LUM, där parapsykologen Etzel Cardeña i en intervju påstod att det finns stöd för telepati, något som de nio professorerna menar riskerar att äventyra det goda ryktet för Lunds Universitet.

Text: Göran Brusewitz

Flera inlägg följde. Bl a bemötte och kommenterade Etzel Cardeña den kritik han fick, men för den oinvigde har det antagligen varit svårt att bedöma vem man ska lita på, en ensam forskare eller nio ledande. Bedrivs denna och annan parapsykologisk forskning på ett seriöst sätt, eller har kritikerna rätt i att parapsykologi kan avfärdas eller ännu så länge inte fått fram något av intresse?

Några kommentarer kan vara befogade.

Vi vill balansera diskussionen och påminna om att syftet att inrätta denna parapsykologiprofessur som Etzel Cardeña har, var att föra in äkta skepticism och gedigen vetenskaplig belysning till detta kontroversiella område, som ännu inte har fått en ordentlig chans i Sverige.

Parapsykologi är ett etablerat forskningsområde på många universitet i Storbritannien och utförs idag även på Göteborgs och Lunds universitet. Den aktuella debatten fokuserar på en metodik (den sk Ganzfeldtekniken), som professor Adrian Parker vid Göteborgs Universitet utvecklade som doktorand på Edinburghs universitet. Tekniken framkallar drömliknande bilder hos deltagarna och är en teknik som tillåter forskaren att i laboratoriemiljö och under kontrollerade former studera vad som kallas ?psi?, vilket är ett neutralt paraplybegrepp för exempelvis telepati och fjärrsyn [jmf remote viewing] eller klärvoajans.

Ett viktigt inlägg i debatten i SvD kom från professor Henry Montgomery och docent Joakim Westerlund vid Stockholms Universitet. Deras slutsats var att det med den här tekniken inte helt säkert går att bevisa att psi finns. Det vi vill uppmärksamma är att de väljer att tona ner det mest slående resultatet, att det finns en påtaglig ?psi-effekt? tvärs över en mängd olika studier.

Etzel Cardeña framhåller helt korrekt att det finns ?ett starkt statistiskt stöd för psi?, vilket är en slutsats som även stöds av andra forskningsgenomgångar publicerade i väletablerade tidskrifter (se t ex vinternumret av Journal of Scientific Exploration, 2011). Detta nämner inte Montgomery och Westerlund och jag misstänker att de nio professorerna inte alls känner till detta.

Skeptikerna vill att kausala relationer om hur telepati fungerar måste visas för att resultaten ska ha någon relevans och för att vidare forskning ska finansieras. Med tanke på att de befintliga vetenskapliga insatserna inom seriös parapsykologi hittills har varit nästan obefintliga i jämförelse med andra grenar inom psykologin borde huvudslutsatsen snarare vara att en stor satsning inom området behövs för att ta fram de efterlysta förhållandena, försöka upprepa annan forskning och ta fram teorier som kan belysa hur telepati fungerar, om det finns.

Bortförklaringar kommer att finnas kvar, men dessa kommer allt eftersom tiden går att bli alltmer långsökta. Montgomery och Westerlunds försök till bortförklaringar som går ut på att det sker en selektiv publicering av positiva resultat har för länge sedan förkastats. Flera studier har visat att de relativt få opublicerade resultaten som finns inte skulle kunna ha nollställt dessa resultat.

En av de saker man trots allt kan kritisera Etzel Cardeña för är att han drar för långt gående slutsatser av de resultat han hittills fått. Westerlund betraktar helt riktigt dylika rön som eventuellt märkliga slumpeffekter eftersom dessa resultat först skall visas vara replikerbara. Vi har därför all förståelse för skeptiker som anser att det är en dödssynd för en seriös parapsykolog att skylta med den här typen av resultat.

Måhända påverkas Cardeña av att han är väl insatt i modern parapsykologi. Han var för några år sedan ordförande för det internationella Parapsychological Association och är nu redaktör för dess tidning MindField. Det är lätt hänt att han påverkas av denna kunskap och att hans slutsatser påverkas av detta.

Vi står inför ett svårt val: Om samtliga lovande parapsykologiska resultat skulle anses som utfall av metodologiska fel undergrävs även vårt förtroende för den stora del av socialpsykologisk forskning som i princip använder sig av samma metodologi och som får likartade resultat, men som däremot sällan undergår samma skeptiska granskningar som den parapsykologiska forskningen.

Skepticism är nödvändigt inom psykologin, men historien gagnar dock inte ultra-skeptikerna. En rad häpnadsväckande fenomen som t ex djurintelligens, subliminal perception, immunsystemets påverkan av psykiska faktorer, hypnotisk analgesi, och förekomsten av lucid dreams har tidigare förnekats, men tas numera upp som fakta i läroböckerna.

Det finns t o m bevis att de som visar en övertro på skepticism och en övertro på paranormal tro, delar samma egenskap, nämligen en intolerans för ambiguitet (se ett inlägg av Parker i skeptikernas Folkvett 2011, 3, 36-53 ). De delar också samma förmåga att manipulera sanningen.

Det som behövs i parapsykologisk forskning är äkta skepticism som omfattar öppenhet och nyfikenhet. Äkta skeptiker är ju som bekant tvivlare och är inte övertygade om att de har rätt. De nio professorerna visar inte tecken på äkta skepticism. De är varken öppna eller nyfikna. De verkar inte heller vara insatta i modern parapsykologisk forskning och vet inte hur det går till att välja försökspersoner.

Bör då deras syn och argument mot parapsykologi tas på så stort allvar? Kunskap om det man kommenterar brukar anses vara självklar. Där brister de nio professorerna, och detta är ett faktum som även Montgomery och Westerlund borde påpekat.

Text: Göran Brusewitz, M Sc vid Stockholms Universitet och ordförande i Sällskapet för Parapsykologisk Forskning

Läs mer

Humanism & Kunskap: Naturalismens intolerans sänker humanioran och urholkar humanismen

NewsVoice: Nio intoleranta professorer vid Lunds universitet sparkar på kollega

NewsVoice: Nio professorer vill psyka ut parapsykologin från Lunds universitet

Redaktörens kommentar

De nio professorerna är alla naturvetare. Ingen är varken psykolog eller parapsykolog.

Bertil Halle, fysikalisk kemi

Germund Hesslow, neurofysiologi

Gunnar Karlström, teoretisk kemi

Sven Lidin, oorganisk kemi

Georg Lindgren, matematisk statistik

Christer Löfstedt, ekologi

Dan-Eric Nilsson, zoologi

Olov Sterner, organisk kemi

Bengt E Y Svensson, teoretisk fysik


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här