Fd åklagare: Det är anmärkningsvärt att landets statliga television som utger sig för att vara fri och obunden inte har ett seriöst debattprogram.
Denna artikel publicerades ursprungligen på Newsmill.se 2013-03-20 och den återpubliceras med tillstånd från artikelförfattaren på samma datum i NewsVoice. Vill du också ha en artikel återpublicerad från Newsmill, kontakta NewsVoice.
Text: Rolf Hillegren, fd åklagare
Visserligen sänder man ett program i veckan som av oklara skäl fått namnet Debatt. Detta program har dock mycket lite gemensamt med vad de flesta förknippar med debatt. På tre kvart ska tre ämnen avhandlas. Längre än så vågar man uppenbarligen inte hoppas att tittarna ska orka behålla uppmärksamheten per avsnitt.
Ofta avhandlas frågor som är mindre lämpade för debatt därför att det inte finns någon tydlig skiljelinje för eller mot det ämne som valts eller också väljer man tämligen ointressanta ämnen som t ex: är det rätt att förbjuda barn och barnvagnar på caféer.
Inspirationen till inramningen av detta bedrövliga program har man hämtat från nöjesvärlden, närmare bestämt cirkusbranschen. Programledaren har likt en cirkusdirektör placerats i en manege och runtomkring sitter såväl publik som inbjudna debattörer i en salig blandning. Och visst blir det cirkus men applåderna uteblir mestadels. Det hör till undantagen att den som har ordet inte blir överröstad av någon med större röstresurser.
Programledaren misslyckas oftast med att hålla någon form av ordning. Därmed inget ont sagt om de programledare som förekommit och deras talanger i det avseendet. De har helt enkelt tilldelats om omöjlig uppgift och gjort så gott de kunnat.
SVT Debatt är varken ett underhållningsprogram eller ett seriöst program. Däremot är det en praktfull förolämpning mot alla som är genuint intresserade av debatt och samhällsfrågor.
På SVT:s hemsida publiceras märkligt nog debattartiklar som dessutom brukar kunna kommenteras. Detta kan vid ett första påseende förefalla positivt, eftersom möjligheten att kommentera artiklar i den etablerade pressen blivit alltmer inskränkt. Dessa inskränkningar brukar, föga trovärdigt, motiveras med bristande tilltro till läsarnas förmåga att uttrycka sig städat.
Av egen erfarenhet vet jag dock att SVT:s tolerans för det avvikande inte är särskilt stor. I deras kommentarsfält behöver man varken uttrycka hot, hat eller oförskämdheter. Det räcker med någon lätt ironisk släng för att man ska drabbas av censur och evig avstängning, vilket får mig att tvivla på SVT:s intresse för det fria ordet.
Tänk om man i stället för SVT Debatt vågade sig på att sända ett program av den gamla helt oglamorösa sorten utan flams och skrik. Jag tänker mig 4-6 debattörer och en programledare bakom ett bord på ett podium framför en publik som efter begäran tillåts att ställa frågor.
Till programledare ska givetvis väljas en person som har förmåga att dölja sina egna åsikter. En talang som få SVT-medarbetare besitter. Programtiden bör vara minst en timme. Och för mig och troligen många andra skulle det räcka med ett ämne per program. Antalet ämnen är outtömligt och seriösa program behöver inte söka inspiration i nöjesvärlden. Intressant och underhållande blir det automatiskt om programmet sköts professionellt.
Ett alternativ till ett sådant program eller snarare ett komplement vore ett intervjuprogram lett av skickliga frågeställare efter förebild av de tre O:nas program (Ortmark, Orup, Oliverona) på 1960-talet. Här tänker jag mig ett program där vanligtvis oåtkomliga makthavare ställs inför väl genomtänkta frågor och följdfrågor och ges tillfälle att förklara sina ställningstaganden i olika sammanhang.
Även i detta fall ger sig svårigheten att finna lämpliga programledare med förmåga att förhålla sig objektiva tillkänna. Men helt omöjligt bör det inte vara i synnerhet inte om man söker sig utanför SVT. Ett sådant program framstår som extra behövligt i dag då det finns många frågor i vilka vi medborgare har svårt att förstå hur våra politiker kommit fram till sina ställningstaganden.
För att bara ta ett par exempel kan jag nämna den dyrbara men misslyckade sjukvården och den ständigt aktuella men ändå underdebatterade invandringsfrågan. Om det går att försvara och förklara dagens sjukvårdspolitik så skulle måhända en utfrågning av Göran Hägglund höja KD:s siffror om inte till himlen så ändå en bit från avgrunden, vilket åtminstone skulle glädja Hägglund. Och om det är lönsamt och berikande för landet med den typ av invandring vi har i dag borde Erik Ullenhag välkomna ett program i vilket han på ett pedagogiskt sätt kunde förklara det många inte förstått. En timme med Ullenhag kanske skulle få hans beundrarskara att växa till ofattbara dimensioner.
Det är hög tid att SVT börjar visa respekt för sina tittare och beaktar sitt samhällsansvar. Detta kan förslagsvis ske genom att man minskar ned antalet flåsiga program av typen Hela Sveriges fredag till förmån för det mera seriösa.
Därmed inte sagt att jag hyser aversion mot så kallad lätt underhållning. Jag nöjer mig med att konstatera att för den som föredrar sådan finns andra kanaler som lätt nås med en knapptryckning.
Text: Rolf Hillegren, fd åklagare