Svensk polis saknar acceptabel förmåga att ingripa mot allvarliga våldsbrott och terrorism

0
57
Eric Rönnegård - Foto: Polisen.se
Eric Rönnegård – Foto: Polisen.se

Läget är så allvarligt, att det krävs nödvändiga och angelägna åtgärder, framgår av en rapport som Rikspolistyrelsen överlämnat till justitieministerna. Rapporten grundar sig på en analys av den norska 22 juli-kommissionen.

Text: Eric Rönnegård, fd polisintendent, debattör | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2013-03-05. NewsVoice fick tillstånd att återpublicera artikeln | Rönnegård är författare till boken ”Kris i ledningen för svensk polis: Mordet på Anna Lindh inget undantag”

Jag hade en artikel i Newsmill (15/8 2012) under rubrik ”Även Sverige behöver lära av 22 juli-kommissionen”. Kommissionen som tillsattes i Norge efter terrorattentaten i Oslo och Utöya 2011, hade då överlämnat sin rapport till statsministern. Den riktade svidande kritik mot bland annat hur de högsta polischeferna inte hade fungerat i sina chefsroller de första timmarna efter attentaten. Norges utmärkta planverk hade de inte utlöst, rikslarm fungerade inte alls och så vidare.

Jag visade i artikeln att svensk polis alltsedan mordet på statsminister Olof Palme inte heller har haft rätt kompetensprofil, och ej heller utbildning och övningar, för dem som skall gå in som kommenderingschef och leda polisverksamheten när det oväntat inträffar extraordinära händelser, typ allvarliga våldsbrott och terrorism. Dessa chefer arbetar i vardagslag med administration och klarar inte att bege sig till arbetsplatsen för att där operativt ta över ledningen som kommenderingschef för en organisation som snabbt måste tillskapas i särskild ordning. Där först en ledningsstab måste kallas och komma på plats, för att kunna biträda chefen i arbetet med att organisera och leda en större, särskild polisinsats.

De svenska erfarenheterna visar entydigt att de svenska polischeferna inte klarar den uppgiften, om de dessutom saknar utbildning och inte är övade. Endera drar sig cheferna undan uppgiften genom att inte utlösa beredskapsplanen eller lämnar de helt enkelt polishuset. Eller försöker stanna kvar och det blir ledningskaos. Ju allvarligare händelse, desto sannolikare har det varit att chefskapet inte fungerat.

Jag har i några artiklar på Newsmill redovisat erfarenheter från ett antal sådana extraordinära händelser, såsom:

– Mordet på statsminister Olof Palme 1986.

– Dödsskjutningarna mot en nattklubb vid Stureplan i Stockholm 1994.

– Polismorden i Malexander 1999.

– Mordet på utrikesminister Anna Lindh 2003.

– Dubbelmordet i Linköping 2004.

– Helikopterrånet mot G4S i Stockholm 2009.

Jag konstaterade i artikeln i augusti 2012 att allt tydde på att Norge kommer att lära av kommissionsrapporten, men att Sverige, som förekommit flera gånger tidigare, kan underlåta det, den här gången också.

Men så beslutade rikspolischefen (27/8 2012) att uppdra till Rikskriminalpolisen att tillsammans med Säkerhetspolisen analysera den norska kommissionsrapporten och föreslå åtgärder för svensk del. Syftet var att ”öka Polisens förmåga att förhindra och hantera grova vålds- och terroristbrott”. En arbetsgrupp under ledning av rikskriminalchefen Klas Friberg tillsattes.

Arbetsgruppen har nu i en rapport redovisat sina analyser och förslag till rikspolischefen. De skriver att deras förslag i rapporten är ”nödvändiga och angelägna” för att öka Polisens förmåga att förhindra och hantera grova vålds- och terroristbrott.

Rikspolisstyrelsen har nu i sin tur redovisat rapporten, med 43 konkreta förslag, till justitiedepartementet. Styrelsen föreslår departementet bland annat följande:

Ett särskilt ”nationellt taktiskt råd”, som skall ha ett antal viktiga uppgifter, föreslås.

Rådet skall bland annat utarbeta övergripande planverk, ledningsstrukturer, föreslå ledningsplatser och lägga grunden för att stabspersonal kontinuerligt övas i planverket. Till skillnad från vad de har i Norge saknar svensk polis fullgoda planverk.

Det är särskilt angeläget, skriver man, att det finns kommenderingschefer som har utbildats och övats i att hantera grova vålds- och terroristbrott.

Polishögskolan, som nationellt ansvarig för övningsverksamheten, behöver planera och genomföra övningar i hanteringen av grova vålds- och terroristbrott. Övningarna måste genomföras kontinuerligt och innefatta både lednings-, stabs- och fältpersonal.

I rapporten framhålls särskilt terroristattentatet i Stockholm den 11 december 2010.

En självmordsbombare slog till i centrala Stockholm. Gärningsmannen anträffades svårt skadad och avled på platsen. Hade händelsen inträffat bar något kvarter därifrån hade det sannolikt fått förödande konsekvenser med stort antal dödade och skadade.

Då kommenderingschefen vid attentatet saknade nödvändiga kunskaper och stöd kom den operativa verksamheten att drabbas av tidsförlust och osäkra bedömningar. Den yttre polispersonalen kom att helt sakna riktlinjer för sitt arbete, framhålls i rapporten.

Att hantera terroristangrepp, ministermord, grova våldsbrott och andra extraordinära händelser är sannolikt en av samhällets absolut viktigaste kärnuppgifter. Där ansvaret ligger hos polisen. Jag har utvecklat det närmare i min bok ”Kris i ledningen för svensk polis”.

Rikskriminalpolisen har fullgjort uppdraget, heltäckande och bra. Rikspolischefen har sparkat över bollen till justitieministern. Nu ligger bollen således hos henne.

Jag vill rekommendera Beatrice Ask att, innan hon tar ställning till rapporten, begrunda en mening ur den Parlamentariska kommissionens rapport efter mordet på Olof Palme:

”Det kan under inga omständigheter accepteras att viktiga samhällsfunktioner äventyras på grund av bristande kompetens hos personalen”.

Eric Ronnegård - privat fotoText: Eric Rönnegård, fd polisintendent | Rönnegård är författare till boken ”Kris i ledningen för svensk polis: Mordet på Anna Lindh inget undantag” | Eric Rönnegård har arbetat som polisintendent med extraordinär brottslighet, sk särskilda händelser, i Stockholm och på riksplanet sedan mordet på Olof Palme samt med närpolisreformen i mitten av 1990-talet.


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här