Medieanalys – Bostonbombningen prioriteras framför den större explosionen i Texas

1

ANALYS & DEBATT. En explosionen så kraftig att den kunde kännas mer än åtta mil från fabriken och som genererade en seismisk skakning med magnituden 2,1, enligt USGS, skakade Texasstaden West nära Waco den 17 april 2013. En vanlig gödselfabrik hade exploderat. Svenska medier har inte klarat av att förklara varför explosionen inträffade. Istället läggs allt fokus på Bostonbombningen.

Text: Torbjörn Sassersson, publicerad 07:16 | Uppdaterad kl 07:33*

Den här kortintervjun ovan utförd av RT.com med en amerikansk undersökande journalist David Lindorff sammanfattar sakligt orsaken till explosionen i staden West, nära Waco i Texas, USA. Svenska medier har raporterat om händelsen, men inget har fångat den egentliga bakomliggande orsaken som visar sig handla om företagsintressen.

SvD, DN, DI, SVT misslyckas med att förklara bakgrunden till Texasexplosionen

SvD försökte förklara varför explosion skedde. De skriver i ett bildspel:

“Orsaken till explosionen konstgödningsfabriken är inte klarlagd, men den scenska explosivämnesexperten Henric Östmark på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) tycker att det låter som att det kan röra sig om ammoniumnitrat.” Källa: SvD bildspel (bild 5)

Det är dock ingen förklaringvarför explosionen skedde utan mer tekniskt hur den skedde. SvD publicerade endast 6 artiklar och 1 bildspel den 18 april, men tycks därefter helt att upphört med att rapportera om händelsen. Ingen artikel förklarar orsaken till explosionen.

DN lyckades publicera 4 artiklar perioden 18-20 april om händelsen. DN förklarar inte varför explosionen skedde, men lyckas åtminstone i ett ytligt försök (DN skrev av TT igen) den 20 april i en artikel förklara att Homeland Security (DHS) inte visste att fabriken hade för mycket explosiva kemikalier. Inte heller DI.se (som också skrev av TT) eller SVT.se (18 st inslag) och inga andra större medier i Sverige förklarar den bakomliggande orsaken till explosionen i gödselfabriken mer än teknikaliteten att det var ammoniumnitrat som exploderade.

Därefter upphör all svensk nyhetsrapportering om händelsen som skadade över 160 människor och dödade minst 15 personer. Ödet för ytterligare 60 personer är ännu oklart. Dödssiffran kan alltså i värsta fall stiga till 75 personer. Explosionen i gödselfabriken kan i så fall inom några dagar ha dödat mellan 5 och 25 gånger fler personer än Bostonbombningens tre offer.

Om vi låter SvD få representera de svenska mediernas förmåga att prioritera vilken händelse som har mest nyhetsvärde kan vi idag tidig morgon (kl 06:00) den 21 april räkna till hela 86 artiklar som SvD dedikerat till terrorbombningen i Boston den 15 april att jämföra med 6 artiklar och 1 bildspel som dedikerats explosionen i gödselfabriken i Texas den 17 april.

När SvD ska försöka förklara varför Texas-fabriken exploderade är deras svar ammoniumnitrat, som alltså egentligen är svaret på den tekniska frågan hur explosionen skedde. När samma fråga ställs om varför terrorbombningen i Boston inträffade är inte svaret ammoniumnitrat utan den heta frågan berör motivet varför två män planterade två bomber längs marathongatan i Boston.

En ensam undersökande journalist kan göra mer nytta än mainstreams medier

David LindorffDavid Lindorff beskriver i intervjun för RT.com ovan att orsaken till explosionen i gödselfabriken beror på att företagets intressen prioriterats framför säkerheten för de boende i den lilla staden West. Lindorff menar att det är vanligt att gödselfabriker över hela farmar-USA ofta är placerade mitt i småstäderna och att de myndigheter som ska skydda medborgarna spelats bort eller inte gör sitt jobb.

“This is a lessen for the American people that we have allowed our country to be taken over by corporate interests that simply walk, you know, trample over any kind of regulation. And until the American people will say no more, you know, the representatives that are supposed to be considing our interets instead of corporate interests, this is going to be a story that gets repeated and repeated”.

The Globe and Mail rapporterar att gödselfabriken i West lagrade 1350 gånger mer explosiva kemikalier än vad som ska trigga en inspektion och säkerhetsåtgärder. Sedan 1947 har minst 619 amerikaner dött i USA på grund av större, men ej terrorrelaterade, explosioner med ammoniumnitrat (källa).

Slutsats

Denna enkla analys drar slutsatsen att hotet som skapas av ett stort antal gödselfabriker placerade i ett stort antal amerikansk småstäder är ett mycket större hot än enstaka terrorister som kan tänka sig placera bomber på allmänna platser.

Analysen visar också att mainstream media lägger nästan all uppmärksamhet på en terroristbombning istället för på företagsintressena inom gödselindustrin som hypotetiskt [inom ramen för vad denna artikel avhandlar] kan vara ett 3 till 25 gånger större hot mot amerikanska medborgare i antalet dödsfall räknat.

Undertecknad drar även slutsatsen att en enda undersökande journalist, David Lindorff, som blir intervjuad i ett journalistiskt medie som RT.com kan göra mer nytta än mainstreams mediekanaler.

* Denna artikel tar inte med i beräkningen attacken mot World Trade Center 2011 eller Oklahoma-bombningen.

Text: Torbjörn Sassersson


Relaterat

David Lindorff: www.thiscantbehappening.net

Ammonium nitrate disasters


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Föregående artikelVarje svensk läkare och sjuksköterska bör känna till innehållet i Pandemrix
Nästa artikelSvD: ”Klardrömmar är som världens bästa dataspel”
Torbjörn Sassersson är redaktör på NewsVoice.se. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995 och har i övrigt en bakgrund inom webb-PR, IT och kommunikation.
Prenumerera
Notify of
guest
1 Kommentar
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Bertil NätvÄrkselev
Bertil NätvÄrkselev
Gäst
21 april 2013 kl 22:44

Torbjörn, tack för din slutsats, men varför reproducerar journalist i svensk media information från USA, utan att i nutid och rum värdera, värdesäkra och välja, att anpassa budskap till den kvalitet och säkerhet i tid och rum, som folkvald svensk lagstiftare och kontrollmakt, fastställt som laglig och som svensk tillsynsmyndighet förvaltar i nutid och rum, med skadeståndsansvar och risk för det allmänna, om EN drabbad enskild medborgare i brev upptäckt säkerhetsbrist som är fördragsbrott, lokalt i en medlemsstat på den inre marknaden i EES eller Europeiska unionen?

Tänk om en svensk gödselfabrik är en svensk ideell förening u.p.a. (utan personligt ansvar) och risk, för säkerhetsbrist i producerat resultat, mot enskild svensk medborgare i en svensk småstad.

Tänk om folkvald svensk lagstiftare eller kontrollmakt, i styrelse, utskott eller nämnd, i nutid, nära framtid och rum, bara är partinamnet på laglösa kollektiv av svenska ideella föreningar u.p.a. och risk.

Tänk om svensk lagstiftare, domstol eller exekutivt organ, som tillsynsmyndighet i brev till EN drabbad enskild svensk medborgare, medvetet producerat säkerhetsbrist som är fördragsbrott, men att EN drabbad enskild medborgare inte rättssäkert kan bevisa detta.

Brev adresserat till enskild medborgare och som EN svensk äkta myndighet, företag eller förening producerat och kvalitetssäkrat på brevpapper, med organisationsnummer och styrelsens säte, kvalitetssäkras i nutid och rum, av enskild medborgare med rätt mental kunskap, tänk och handling i fyrarummaren.

Enskild mottagare av brev, som i nutid och rum värderar och värdesäkrar att brevpapper, kvalitetssäkring av producerat resultat i brev och avsändare av brev, är ETT rättssubjekt med samma identitet, lokalt i en medlemsstat på den inre marknaden i EES eller EU, blir i nutid och rum inte lurad på sina enskilda mänskliga rättigheter och möjlighet till skadestånd av det allmänna, lokalt i en medlemsstat på den inre marknaden i EES eller EU.

Med vänlig hälsning
Lärstad den 21 april 2013
Lära nytt mentalt vill, kan och vågar bara EN olydig modig medborgare i nutid och rum.