Det empatiska samhället baseras på insikten om ett absolut människovärde

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 17 maj 2013
- Torbjörn Sassersson
humanism och kunskap

Humanism och Kunskap

DEBATT. DN varnar idag i en osignerad artikel: ”Livsfarlig medikalisering”, om kopplingen mellan ökad medikalisering* av unga och en fyrdubbel ökning av självmord och självmordsförsök bland unga personer i Sverige som har aktivitetsersättning. Kärnan är att allt fler unga mår dåligt och samhället svarar genom att ställa psykiatriska diagnoser som resulterar i att psykmediciner delas ut, vilket i sin tur ökar gruppens benägenhet att begå självmord.

Text: Torbjörn Sassersson

DN skriver:

”Men det finns andra siffror som indikerar att det vi ser till stor del är ett ­socialt problem och inte ett medicinskt. Både andelen och antalet personer med ersättning har mer än fördubblats mellan 1995 och 2005. ­Ökningen hittas i huvudsak i gruppen psykiska diagnoser och då särskilt bland de nya som tillkommit sedan första mätningen.” … ”Det verkligt bekymmersamma är att antalet självmord och självmordsförsök i gruppen med aktivitetsersättning fyrdubblats under de tio mätåren.”

Vi måste bygga ett empatiskt samhälle

En reflektion är att ett allt mindre empatiskt samhälle allt mer försöker medicinera bort problemet med människor som inte trivs i samhället och med varandra. De som är mest utsatta är de unga som inte tas emot av samhället utan marginaliseras som om de vore arbetslösa-inkompetenta, som om de vore oönskade medborgare. De kan inte producera lika mycket som de erfarna äldre som redan är inne i ekorrhjulen, vilka syftar till att vi ska arbeta för att vi ska kunna betala för våra liv.

De unga känner sig som värdelösa belastningar i ett marknadsekonomiskt samhällssystem. De är helt enkelt olönsamma och de vet om det.

En person som tänkt till och kan bidra till lösningen är Christer Nylander. Han tänker sig tre avgörande projekt som kan börja bygga grunden för ett empatiskt samhällssystem:

  1. Balansering av egocentrisk företagsreklam med empatiska budskap som gynnar ett långsiktigt uthålligt och livsbejakande samhälle
  2. En ny folkrörelse som handlar om att skapa ett nytt empatiskt samhällssystem
  3. Ett nytt kärnämne i skolan benämnt ”empati”.

Alla tre är mångmiljardprojekt  som kommer att pågå under decennier, skriver Christer Nylander på sin blogg Valuesandnorms.com.

Människan anses blott ha ett relativt människovärde och blir därför förhandlingsbar

Vad anser du medborgare om dig själv, är du lönsam eller olönsam? Har du ett tillräckligt stort människovärde för att ha ett existensberättigande? Frågorna är tillspetsade. I dagens samhälle tycks det absoluta människovärdet saknas och istället har systemet tilldelat varje individ ett relativt människovärde.

Ett bra exempel på filosofin kring det relativa människovärdet är medicinerandet av populationen. Myndigheterna, politikerna och sjukvårdsmaskinens representanter anser att det är värt att individer dör eller skadas av medicinering (tex med RSSI-preparat, vaccin etc) utifrån föreställningen att preparaten fungerar och hjälper fler än vad de skadar. Sensmoralen är att varje människa bara har ett relativt människovärde och därför är förhandlingsbar i en ekvation. Det är värt att offra människor så länge som fler gagnas än skadas eller dör, resonerar man.

Samhällets beslutsfattare bör kunna empati-rejtas

Det här tänkandet passar oempatiska människor som förlorat förmågan att se människans absoluta och verkliga människovärde. I dagens samhälle styr ett oempatiskt tänkande och de flesta viktiga och beslutsfattande positionerna har redan intagits av individer som saknar nödvändig empatisk förmåga. Politiker, myndigheter och vården styrs alltså inte enligt empatiska principer och på personlig insikt om empati.

I ett empatiskt samhällssystem är det däremot oacceptabelt att människor offras eller anses vara olönsamma. Ett drastiskt förslag blir därför att alla högre beslutsfattande positioner i samhället endast får innehas av personer som godkänts i empatiska kvalitetstester.

Alla toppolitiker, läkare, styrelseordföranden och verkställande direktörer bör empatitestas. Vi har redan webbtjänsterna Reco.se och Rejta.se där konsumenter bedömer företag. Vi behöver nu även en rankningstjänst för empatisk förmåga där inflytelserika beslutsfattare bedöms av medborgare, anställda, väljare och oberoende kritiker.

Eftersom tex en socialtjänst kan bedöma en person så bör denne person omvänt kunna bedöma de personer som bedömer. På samma sätt bör väljarna kunna empatibedöma politikerna. Patienter bör kunna empati-rejta sina läkare. Anställda bör kunna bedöma sina chefer, styrelsen och ledningens förmåga att leda ett företag utifrån empatiska principer. En hel regering bör kunna empatibedömas utifrån en skala som kan ligga på både plus och minus.

Text: Torbjörn Sassersson

* SSRI (Selective Serotonin Reuptake Inhibitors): Läs mer: SSRI Stories


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Tags: HumanismSSRI