Vatikanens makt i världen – Del 3

publicerad 14 augusti 2013
- Ivan Björn

VatikanenI de två första delar i denna artikelserie (Del 1 Del 2) försöker jag att läsaren ska förstå att Kyrkan som institution har inte uppkommit som något som är byggd på kärlek, men redan från början då institutionen bildades handlade det om makt och pengar. För att detta inte skulle vara alldeles för uppenbart, klädde sig kyrkan i två roller. Den ena utåtriktade delen är human i tankar kring Jesu lidande och därmed ”hjälp” till fattiga i välgörande ändamål.

Text: Ivan Björn

Den andra osynliga delen är brutal, härskande, hänsynslös, manipulerande och med totalt maktbegär. Dessa två delar av samma kyrkliga institution hör ihop. Detta gör också att vissa människor blir illa berörda av dessa ämnen och vissa kommer att jubla över att dessa frågor berörs. Jag personligen står inte på någon av dessa sidor, men min ståndpunkt är att manifestera min egen sanning som finns inom mig utan att ge mitt liv åt storslagna med guld iklädda institutioner. I dessa artiklar berör jag den negativa delen av kyrkan. Den positiva sidan hittar man tillräckligt om på webben och i tidningar.

De oskuldsfulla och godtrogna får en falsk bild av världen

Doktrinen om blodsoffer

ArcanumSkolan 2024

Doktrinen om försoning

Doktrin om evig belöning och/eller evig straff

Tvånget att utföra omöjliga uppgifter och följa omöjliga regler

Religionen dödar

Hans motvilja mot religionen, i den bemärkelse som ordet vanligen ges, var av samma slag som Lucretius:

Han betraktade den som en frukt inte av enbart mental vanföreställning utan som ett stort moraliskt ont. Han såg den som moralens främsta fiende genom att den satte upp påhittade dygder – tro på vissa föreställningar, känslor av andakt och ceremonier som inte har med mänskligheten att göra – och tvingade människor att acceptera dem som ersättningar för sann dygd; men framför allt genom att den radikalt förvrängde moralens normer så att de tog formen av gärningar uträttade efter vilja hos en varelse, på vilken den slösar alla fraser av dyrkan men i den nyktra verkligheten framställer som enastående ondskefull. John Stuart Mill om sin far i Självbiografi.

Tantum religio potuit suadere malorum. (Till sådana höjder av ondska drivs människor av religionen.) Lucretius, De rerum natur.

År 1491 föddes Ignatius Loyola. Han var trogen påvestolen och tyckte inte om utbrytare från den katolska kyrkan. Därför bildade han SJ (Society for Jesus). Den 27 september 1540, fick Society for Jesus formellt erkännande från påven Paulus III. Loyola prästvigdes år 1537 och han tillbringade mycket tid i Rom, där han organiserade jesuiternas arbete. Loyola hade blivit övertygad om att han inte kunde göra sitt arbete inom en befintlig order, därav hans beslutsamhet att starta eget.

Loyola säkerställde att jesuiten rörelsen var starkt disciplinerad och att alla anhängare kunde utantill hans “Andliga övningar ” och “konstitution” (andliga övningar går ut på att bryta ner människan och sedan åter bygga upp henne för att hon välvilligt ska lyda order). Utbildning och självrannsakan var kärnan i rörelsen och efter år av träning, var en jesuit fullt beredd att utföra sitt arbete i världen. Se även video med David Icke. För att understryka Vatikanens makt i världen se även löften som Jesuiterna erlägger vid invigningsceremoni.

Här följer Jesuiternas absolutistiska påvliga maximer hämtade ur Eric John Phels i boken: “Vatikanska Lönnmördare”.

  1. Det finns bara en högsta auktoritet i världen, och det är påven.
  2. Gud har till påven överlämnat makten att härska över himmel och jord, därför måste vi vara lydiga mot honom med risk för fördömelse.
  3. All rätt och makt finns i hans bröst.
  4. Ingen lag kan stiftas för att binda kristna, utom genom påvens myndighet, som israeliterna sedan gammalt inte fått någon utom genom Moses.
  5.  Evangeliet skulle inte vara evangeliet, om påven inte hade godkänt det.
  6. Påven kan ta ifrån var människa dess rätt, och ge den till en annan.
  7. Påven kan göra vad som helst, över all rätt, mot all rätt och utan all rätt.
  8. Om Kristus befaller en sak, och påven en annan sak, skall påven snarare följas än Jesus Kristus.
  9. Påvens dekreterande brev skall tas emot och högaktas lika giltigt som Guds ord eller den Heliga skriften.
  10. Det är helgerån att ifrågasätta påvens agerande, och han är förbannad av Gud som bryter mot påvens kritik.
  11. Om påven bekräftar det vara svart, som våra ögon bedömer vara vitt, borde vi också då förklara, att det är svart, med risk för våra själars fördömelse.
  12. Påven ensam har styret och makten i hela världen i det världsliga liksom i det andliga, och kan därför avsätta kejsare och kungar, och får förfoga över deras välden som han anser vara lämpligt.
  13. Om påven avsätter en kung och ger hans rike till en annan, och folket inte erkänner honom, får påven tillsätta honom med vapenmakt, eftersom han är domare i allt och i Guds ställe på jorden.
  14. Att inte tro att påven kan avsätta kungar är att vara förbannad för kätteri, och det med rätta.
  15. Kristus hade inte gjort klokt om han inte till påven hade överlämnat makten att avsätta kungar.
  16. Om en kung skulle förklaras vara en kättare eller gynnare av kätteri får han avsättas.
  17. Om påven förklarar en kung för kättare, har han ingen rätt till sitt rike, och påven får avsätta honom.
  18. Påven kan ge människor frihet att antingen välja eller ta sig nya herrar, på detta sätt håller de alla kungar och furstar i sin lydnad och underkastelse till påven.
  19. Alla protestanter är kättare, och därför borde de dödas.
  20. Det är bättre och säkrare att knyta allianser och vänskapsband med

[muslimska] turkar, [kommunistiska] otrogna, eller [talmudiska och antitorahiska, sionistiska] judar, än med [reformationsbibeltroende] kätterska protestanter [och baptister], eftersom de kan dra in oss i deras nymodigheters

För att förstå dagens händelser borde man förstå vad som är orsaken utan att gå i försvarsställning och försvara ”sin religion eller politik”. Man borde stå åt sidan och vara en betraktare. Ovanstående förklarar varför katolska kyrkan är så motvillig att göra något åt sexuell utnyttjande av barn. Allt som har gjorts hittills inklusive alla försoningsord och ceremonier är bara ett spel för att vilseleda allmänheten för att inte vända maktapparaten ryggen. På ITCCS.org hemsida kan man läsa om vilka vidrigheter ständigt pågår i det dolda. David Icke påstår i sin bok Oändlig kärlek är den enda sanningen allt annat är illusion, att det försvinner 100 000 barn årligen. Här finns en stark misstanke om att dessa barn är offer för rituella mord.

För att förstå dessa rituella mord är det viktig att man är medveten om energicentra på jorden, jordens kundalini och hur man genom dessa punkter sprider rädsla på hela jordklotet. Innan jag avslutar detta med den sista och fjärde delen vill jag säga att det hur du lever och handlar räknas och har stor betydelse. Träd in i dig själv, hitta ditt inre barn inom dig, döm inte, gå inte in i konflikter, var fredfull och tacka även våra förövare att de visar oss vägen för att vi ska förstå och respektera att det är Vi som är det vi kallar Gud, att vår skapar Kraft finns inom oss. Vi råkade bara glömma bort det. Dessa mörka krafter kan verka enbart i brist på ljuset. Var medveten ljus och förstå att allt är Ett och att det existerar inget annat än Kärlek.

Källor: Michael Baigent: Jesus Skrifterna, Steve Greer: Hidden Truth, Christopher Hitchens: Du Store Gud? Eric Jon Phelps; Vatikanska Lönnmördare, Jordan Maxvell – Egypten 

Text: Ivan Björn

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Tags: Vatikanen