Andreas Cervenka – Varför skriver du inte om bail-in-hotet i Europa?

4
273

Andreas-CervenkaDen 6 augusti publicerade Reuter artikeln: ”Cypriots challenge ”bail-in” to fight for lost savings”, om hur 1000-tals småsparare på Cypern tvingats ge bort sina sparpengar för att rädda bankerna. Mainstream media skriver att denna bail-in räddades Cypern, men det är långt ifrån sanningen. Det enda som räddades var bankerna dvs företag som lånat ut pengar de oftast inte ens haft täckning för.

Text: Torbjörn Sassersson | Foto: Wikimedia Commons

Faktum är att den största resursen i ett land är människorna,  inte företagen eller infrastrukturen. När denna bail-in genomfördes utan medborgarnas samtycke och knappt utan förvarning räddades bankerna, men människorna offrades. Hur kan detta ha ”räddat” Cypern? Att rädda banker är inte samma sak som att rädda ett land.

Andreas Cervenka, som är SvD:s bästa ekonomireporter borde skriva om detta, men jag konstaterar att jag inte hittar någon SvD-artikel som tar upp en av de mest skrämmande ekonomiska händelserna i det nutida Europa, att bankerna tar medborgarnas surt förvärvade sparpengar direkt från deras konton utan deras samtycke.

A victim of Cyprus’s chaotic financial rescue, Georgiou cannot be sure his stressful legal battle for the lost money wrecked his family’s health. But, as he said with grim understatement, ”it sure as hell didn’t help”. Georgiou is one of an estimated 20,000 account holders who had large amounts of savings wiped out almost overnight at Laiki, the island’s second-largest bank, which was wound down under the 10 billion euro ($13 billion) international aid package. / Reuter

I svenska medier diskuterades nyligen hur bankerna och Finansinspektionen funderat på att påtvinga spararna att amortera sina lån utöver att de ska betala ränta. Det kan bli verklighet i framtiden även om faran är över för tillfället. Nästa steg är ändå att de kan ta våra sparpengar om vi inte vill eller kan amortera. I det slutliga steget tar bankerna våra bostäder och kapitalvaror, som vi köpt för lånade pengar, som bankerna lånade ut, fast de inte hade dem från början. Och frågan som alla svenska medborgare borde ställa är: kan de svenska bankerna även ta mina sparpengar tex vid en global ekonomisk kris?

Det vore intressant att höra om Cervenka har några ekonomiska råd att ge till de svenska läsarna.

  • Ska vi helt sluta låna pengar för boende?
  • Ska vi sälja våra bostäder för att bli av med skulderna?
  • Ska vi köpa tex mark eller ädelmetall istället för att sätta in sparpengarna på banken?

Mitt svar på dessa tre frågor är :”ja”. Vad är ditt svar?

Text: Torbjörn Sassersson


Relaterat

SvD 12 sep 2013: Ska bankerna skärpa kraven på bolåntagarna?

DN 5 sep 2013: Pressen ökar att amortera mera

Mer om Andreas Cervenka

Cervenkas artiklar på SvD


 
  • NewsVoice kräver äkta för- och efternamn för den som vill kommentera efter artiklar. Varför?
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

4 KOMMENTARER

  1. ”sälja våra bostäder för att bli av med skulderna”? Hur tänkte du att det skulle gå till? Till vem ska de i så fall säljas? Staten? Kommunen? Utlänningar? Om många skulle sälja sina bostäder för att bli av med sina skulder skulle priserna falla drastiskt och många skulle sitta med lån större än bostadens värde. Dessutom finns ju helt enkelt inte tillräckligt många hyresbostäder.
    Medan du förespråkar att sälja fastighetstypen ”bostad” så förespråkar du sedan att köpa fastighetstypen ”mark”. Markpriserna (både jordbruks- och skogsmark) befinner sig i en bubbla minst lika allvarlig som bostadspriserna. De priser som idag begärs för skogs- och jordbruksmark kan inte motiveras med den avkastning (jordbruksprodukter eller virke och ved) som fastigheterna skulle kunna ge.

  2. Ok Flute. Jag menar endast om man har ett banklån (tex 50% av värdet) på sin bostadsrätt på bostadsmarknaden så kan man ju enkelt bli av med den skulden genom att man säljer bostaden. Man blir då skuldfri. Samtidigt bli det säkert över pengar så att man kan lösa ut sina studieskulder.

    Sedan är det visserligen ett problem om alla skulle göra det samtidigt. Men jag tror aldrig det skulle ske. I mitt fall kan jag falla tillbaka på ett sommarhus som kan bli en permanentbostad där jag skulle kunna leva helt skuldfri.

    Äger du din egen mark, kan du bygga ditt eget hus eller bara spara pengarna i form av mark. Bankerna kan inte ”baila in” din mark (om den är köpt utan lån!, men i ett skräckscenario som på Cypern kan de ”baila in” dina sparpengar. Du kan på dålig mark odla träd för virke eller bränsle. Man få vara lite kreativ.

  3. Sasserssons inlägg i debatten vittnar skrämmande om en inställning att man inte skulle behöva betala sina skulder på bolån. Det skulle räcka med den redan skattesubventionerade räntan! Det förefaller vara en alltmer spridd mentalitet. För det första så tog man inte småspararnas pengar på Cypern. Man respekterade gubevars, och såvitt jag vet, EUs insättargaranti om 100 000 Euro, skit vore det väl annars. Det är illa nog att man tog från dom som hade mer än 100 000 Euro. Stöld är det i alla fall och i synnerhet då man inte tog en enda krona från ägarna till bankerna. Men hur Sassersson kan likna det vid att man kan komma att kräva att bolånarna skall betala sina skulder, det förstår jag inte. Underliga äro vissa tankegångar!

  4. Man kan börja med att sluta stödja storbankerna genom att flytta sina pengar till mer seriösa banker. T ex Ekobanken eller JAK-banken. Det skulle ju vara en ganska tydlig missnöjessignal om majoriteten av småspararna gjorde så.

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här