Bastian Baghfaleky och Skatteverket – Snuddade vid muthärva – Del 1

Bastian Baghfaleky arbetade som Unix-tekniker och teknisk projektledare på Skatteverket åren 2001-2007. Han var där en omtyckt medarbetare och mycket samvetsgrann och kompetent IT-tekniker som tog ansvar och initiativ, en riskabel kombination av bra egenskaper som inte gillades av några IT-chefer på en avdelning som visade sig ta mutor från en IT-jätte.

Text: Torbjörn Sassersson | Bild ovan: Google Maps Streetview | Uppdaterad: 20 sep, 2013

1. Bastian Baghfaleky och Skatteverket – Snuddade vid muthärva – Del 1 
2. Bastian Baghfaleky och mutaffären på Skatteverket – Del 2
3. Fallet Bastian Baghfaleky och Skatteverket – Historik 2005 till 2010 – Del 3
4. Bastian Baghfaleky och Skatteverket – Bevisen som försvann – Del 4

NewsVoice fick upp ögonen för fallet Bastian Baghfaleky sommaren 2013. Det utmynnade i en serie intervjuer och en djupgranskning av offentliga handlingar och privata mail. Vi träffades på ett fik i Solna utanför Stockholm.

Min undersökning målade upp bilden av en IT-avdelning på en myndighet som misslyckats med att hantera allvarliga ledarskapsproblem och alltför starka frestelser vid stora IT-affärer. På ytan tycks fallet Bastian Baghfaleky handla om en enskild medarbetare som anklagats för att, av oförklarliga skäl, ha saboterat Skatteverkets servrar, men i skuggsidan av händelserna fanns en grym rättsprocess mot en ensam individ, chefer som trakasserar sina anställda och en aversion mot intern kompetens i konkurrens med enorma ekonomiska intressen hos en extern teknikleverantör.

Bastian Baghfaleky (fil kand systemvetenskap) visste nämligen inte vad han gav sig in på när han ifrågasatte IT-chefernas korridorsbeslut att ta in externa konsulter för 100-tals miljoner kronor. Det var hans första misstag. Aftonbladet skrev i en artikel från 2009 att IT-bolaget som anlitats dragit in 2,2 miljarder kronor fram till juli 2008 från Skatteverkets kassa.

Hade IT-cheferna tagit fasta på Baghfalekys råd hade Skatteverket besparats samma belopp som blev IT-leverantörens intäkt inklusive ersättning till diverse mellanhänder. Baghfaleky tycks ha blivit en käpp i hjulet för dessa dubbelbottnade affärer när han bad att få detaljer av sin chef om vad de inhyrda konsulterna egentligen hade genomfört för arbete på myndighetens servrar.

Hans högst relevanta frågor och synpunkter initierade en attack från IT-cheferna. Baghfaleky polisanmäldes på lösa grunder för IT-sabotage.

I samband med att polisanmälan lämnades in och innan ens rättsprocessen inletts gick flera chefer (Håkan L. Johansson, Mats Sjöstrand, Anders Kylesten, Helene Viksten) ut i media och fällde dömande uttalanden. Linus Larsson var “journalisten” på IDG som myntade termen “IT-sabotören” på Skatteverket. Larsson vägrade att låta Bastian Baghfaleky försvara sig och ge sin version av vad som hänt, säger Baghfaleky.

Åklagaren som behandlade polisanmälan la ned fallet efter en tids tumult. Det saknades bevis. Baghfaleky chockerades av angreppet mot hans kompetens och person. I ett försök att återupprätta sin heder lyfte Baghfaleky fallet till Arbetsdomstolen på inrådan av flera medarbetare på myndigheten som ställde upp för honom. Hans rättvisepatos blev hans andra misstag.

Skatteverket mobiliserade en “armé” för att vinna

Handlingen orsakade en våldsam försvarsåtgärd från Skatteverket som mobiliserade enorma resurser för att klämma åt Baghfaleky. Benämningen IT-sabotören valsades runt för att bygga negativa föreställningar. Pressen och Sveriges radio utnyttjades. För mycket tycks ha stått på spel för myndigheten. Tolv vittnen inkl fyra chefer från Skatteverket, en jurist från Skatteverket, två externa advokatbyråer (Roschier Advokatbyrå och Kilpatrick Stockton Advokatbyrå) och tre konsulter från HP “rekryterades” respektive köptes in. En av Sveriges mest kompetenta säkerhetsexperter med ett förflutet från Försvarsmakten anlitades, förmodligen av en IT-chef på Skatteverket med en egen bakgrund inom det militära.

Baghfaleky skulle krossas till varje pris och vilken enskild individ, dessutom med utländsk härkomst, skulle överhuvudtaget kunna vinna mot en så mäktig och sammanhållen kropp av makt?

Ersättningen till Skatteverkets armé mot Bastian landade på 940 112 kr exkl moms [se kostnadsräkning].

Försvagat försvar – jävig anklagarsida

Ett Jusek-ombud skulle stå på Baghfalekys sida, men denne gjorde ett uselt jobb, hävdar Baghfaleky.

Av tre vittnen: en säkerthetsexpert, en Unix-tekniker och sektionschef på Baghfalekys sida fick endast Unix-teknikern tillåtas vittna för Juseks ombud, Lars Merkel. Hade de två uteblivna vittnena även fått höras under rättegången hade Baghfaleky med stor sannolikhet friats från alla misstankar, men Merkel ansåg att de inte skulle användas. Frågan är varför.

En annan fråga berör att HP, som levererat IT-lösningar till Skatteverket för miljardbelopp, tas in som expertvittne för att sätta dit Bastian Baghfaleky som oavsiktligt kunde dra undan mattan för bolagets affärer. Låter inte det som en jävsituation, Skatteverket?

Baghfaleky fälldes i Arbetsdomstolen

Eva Spira skrev en artikel i tidningen “Publikt” om vad som hände på Skatteverket. Spira nämnde aldrig hans namn och rubricerade sin artikel till: “De ville bli av med honom”. Ingressen löd: “En IT-tekniker vid Skatteverket har anklagats för sabotage och krävs på en halv miljon kronor i skadestånd. »Det är en mardröm«, säger mannen som hävdar att allt bottnar i trakasserier från en chef. Han får stöd av flera kolleger.”
Att göra sig av med Baghfaleky var Eva Spiras förklaring till Skatteverkets osedvanligt grymma behandling av den anställde.

David Hässler på finanstidningen “Realtid” gick ett steg längre i sin analys av karaktärsmordet. Han rubricerade sin artikel: “Hewlett Packard bakom IT-sabotörens dom” med ingressen “It-sabotören kritiserade både chefen och konsulterna – det blev hans fall. Chefen, fälld för mutbrott, och it-jätten, fälld för bestickning, gick samman och såg till att få bort honom.”
Inte heller David Hässler nämnde Baghfaleky vid namn, men gjorde kopplingen mellan det förbjudna område som Baghfaleky nuddat, under bordet-affärer mellan IT-cheferna på Skatteverket och HP.

Baghfaleky fälldes 2009 i Arbetsdomstolen för IT-sabotage på lösa och anekdotiska grunder. NewsVoice ska i kommande artikel visa att konkreta bevis saknades helt. Målsägande part klarade inte ens av att ta fram ett hållbart bevis för IT-sabotage. Ändå fälldes han medan Arbetsdomstolens ordförande Michael Koch somnade flera gånger under den tre dagar långa rättegången.

Därefter kom en oväntad vändning till Bastians fördel, men den kom försent. Mutskandalen som fällde två IT-chefer på Skatteverket och en säljare på HP offentliggjordes samma år. Det visade sig då att en av cheferna som fälldes för mutbrott var en av de två IT-chefer på Skatteverket som åren innan de facto låg bakom angreppen på Baghfaleky och hans fall i Arbetsdomstolen.

Chefer som fällts för mutbrott får jobba kvar

Denne chef fick trots fällande dom behålla jobbet på Skatteverket. Han fick alltså inte sparken trots mutbrott. En teori är att de två fällda cheferna på Skatteverket fick klä skott för en mycket mer omfattande mutskandal som involverade många fler chefer på Skatteverket, säger en fd anställd. Genom att de två cheferna på Skatteverket höll tyst och inte angav någon annan chef fick de behålla jobben på myndigheten. Frågan är att hur sannolikt det är att de två IT-cheferna som fälldes för mutbrott var de enda som tog mutor på hela Skatteverket?

Bastian Baghfaleky verkar oavsiktligt ha snuddat vid Skatteverkets mest känsliga hemligheter.

Men angreppen mot Baghfaleky slutade inte där. Bastian Baghfaleky har förföljts av angiveri i samband med sökande efter nya jobb. Han hade signerat ett nytt anställningskontrakt med Telia när någon från Skatteverket ringde upp Telia och tillkännagav “information”. Bastian kände en person på Telia som berättade. Kontraktet revs. Baghfaleky fick jobb på OMX. Någon ringde igen och även det kontraktet revs. Baghfaleky fick till slut ett bra jobb, men återigen kom efter en tid nya fabricerade anklagelser från ingenstans, säger Baghfaleky. Hans rykte var skadat och “någon” i bakgrunden såg till att bibehålla det maximalt skadat.

Anne R. Green från personalenheten på Skatteverket tyckte att Baghfaleky skulle söka jobb på MacDonalds.

Flera IT-personer har tröttnat

Bastian Baghfaleky vill att hela historiken ska publiceras och ha tillbaka de drygt 300,000 kr han tvingades betala. “Publicera mitt namn”, säger Baghfaleky och han har goda skäl att tro att han har chansen att få upprättelse om allt det som inte fick komma fram före och under rättegången i Arbetsdomstolen läggs på bordet idag. Han är dessutom inte ensam om att vara utsatt. Flera andra personer har erfarit liknande behandling av IT-cheferna på Skatteverket nu och tidigare.

NewsVoice kommer att under den närmaste tiden lägga ut en artikelserie med ej tidigare publicerade mail och dokument med syftet att ta fram de sanningar som krävs för att återupprätta inte bara Baghfalekys rykte utan även Skatteverkets självskadade anseende.

• Varför har Skatteverket tillåtit att mutfällda chefer fått sitta kvar på sina myndighetsjobb?
• Varför har verket försökt tysta kompetenta medarbetare alltmedan externa leverantörer dragit in miljardintäkter genom att leverera ofta onödiga konsultuppdrag?
• Hur stor är egentligen mutskandalen på Skatteverket?
• Hur dysfunktionellt får ledarskapet på Skatteverket bli?

Kontakta NewsVoice om du vill berätta mer.

Text och undersökning: Torbjörn Sassersson

Relaterat

1. Bastian Baghfaleky och Skatteverket – Snuddade vid muthärva – Del 1 
2. Bastian Baghfaleky och mutaffären på Skatteverket – Del 2
3. Fallet Bastian Baghfaleky och Skatteverket – Historik 2005 till 2010 – Del 3
4. Bastian Baghfaleky och Skatteverket – Bevisen som försvann – Del 4