Replik: Olyckligt med påhopp på Miljömagasinet

14
436
Sofie Björck. Pressfoto: Niklas Johansson
Sofie Björck. Pressfoto: Niklas Johansson

Hans Sternlyckes artikel om preventiv cancervård publicerades nyligen i NewsVoice där han ifrågasatte strålningsbehandling för cancerpatienter. Artikeln presenterades som en refuserad artikel av Miljömagasinet tillsammans med en tydlig bild [idag bytt] på tidningen och en läkare som gav tumme ned för preventiv cancervård. Sofie Björck, medlem i Miljömagasinets styrelse replikerar.

Text: Sofie Björck | www.slussen.me

Det är bra att en medarbetare i ledarredaktionen gör något för att uppmärksamma Miljömagasinet externt, men djupt olyckligt att det görs i form av ett påhopp på en tidning med låga resurser och extremt skakig tillvaro.

Hans Sternlycke publicerade i dagarna en artikel på NewsVoice om cancer. Det var en artikel som ifrågasatte strålningsbehandling för cancerpatienter, och som å andra sidan påpekade något som länge varit en obevisad kunskap bland många: nämligen att alternativmedicinsk behandling av cancer också kan fungera.

Hans Sternlycke är bevisligen en mycket uppskattad skribent som mycket regelbundet publicerar sig i Miljömagasinet.

Men att då gå till storms offentligt och externt på detta sätt för att inte ha kunnat publicera exakt varenda artikel han skriver förefaller absurt. En tidning är ett grupparbete och har en redaktion. Alla anställda på tidningar vet att det händer att man blir refuserad i bland. De enda som självsvåldigt kan publicera exakt det de önskar är väl bloggare!

Extra oförklarligt är det här handlandet med tanke på att Miljömagasinet skapas på av stora delar ideell basis, av människor som liksom Stenlycke kämpar hårt, och som gör stora personliga uppoffringar för tidningens överlevnad, och med tanke på att den för en svajig tillvaro när det gäller antal prenumeranter och presstöd. Utfall av det här slaget riskerar att allvarligt äventyra tidningens tillvaro, men det verkar inte som att Hans Sternlycke bryr sig om det?

Jag tycker att det hedrar Miljömagasinet att man emellanåt säger nej, även till en inflytelserik och ymnigt förekommande skribent. Det visar att det trots de sparsamma resurserna faktiskt finns en redaktion även på Miljömagasinet.

Visst är det viktigt med en alternativ press som kan publicera sådant som andra ratar och vara mer modiga än andra. Men då är det extra viktigt att ha på fötterna och faktiskt ha goda källor, samt att kontrollera och gå igenom källorna. Gör vi inte det kommer alternativpressen aldrig att bli tagen på allvar. Att det som någon kommentator till Sternlyckes artikel här på NewsVoice skriver skulle räcka med att bara ha skribenten själv som källa visar ju upp oss alternativa publicister som en samling galningar som kan hitta på precis vad som helst och kalla det för sanning. Så vill vi väl inte ha det?

Jag tar inte ställning till innehållet i Sternlyckes artikel, men om Miljömagasinets redaktion i just det här fallet skulle ha varit försiktig av någon anledning finns det väl ingen anledning att utdela externa käftsmällar mot en tidning som är som en orkeslös och sjuk gammal darrig gamling för det. Det finns ju faktiskt flera ställen att publicera sig på, som Sternlycke själv visat. En enskild skribent kan inte abonnera på en tidnings ledarsidor som om det vore hans egen blogg. Detta skrivet med all respekt för Hans Sternlyckes gärning på tidningen.

Jag som medlem i tidningsstyrelsen har inte blivit informerad i någon form om att Sternlycke efter tolv års medlemsskap i ledarredaktionen skulle ha avsikt att hoppa av från den posten. Intressant i sammanhanget kan också vara att veta att Sternlycke samtidigt fortfarande är ordförande för bolagsstyrelsen. Jag är förvånad över att han inte begärt extra styrelsemöte för att lösa konflikten internt.

Enligt uppgift ska Miljömagasinet ha tappat prenumeranter på grund av Sternlyckes utfall. Jag hoppas att några läsare här på NewsVoice vill stödja en tidning som tillhör de 2 procent av helt fristående dagspress i papper som existerar i Sverige.

Följ och stödj tidningen, och skicka gärna in artiklar! Om ni vill det så gå gärna in på www.miljomagasinet.se för mer info.

Text: Sofie Björck | www.slussen.me

Relaterat


  • NewsVoice kräver äkta för- och efternamn för den som vill kommentera efter artiklar. Varför?
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

14 KOMMENTARER

  1. På Tjärhovsgatan ligger en musikklubb, ett punk-ställe som heter Kafé 44. En kille som hörde mina låtar tyckte att jag borde spela där. Hans ord var ”alla som vill får spela där”. Ändå lyckades just jag aldrig få en spelning där. Jag blev omsorgsfullt ignorerad av klubbägaren.

    Tillhörde Kafé 44 den ”kontrollerade oppositionen? Ja, jag tror nästan att jag intalade mig det på den tiden. Så jag kan förstå hur du känner det Leif, men jag håller inte med dig.

  2. Skribenten själv kan även vara källan till materialet som publiceras, någonstans måste ju källor ha sin grund och det kan mycket väl vara skribenten själv som sitter inne med den.

    Alternativpress baserar ofta sin grund på fallstudier, där men studerat verkligheten som ger den äkta sanna bilden av det framkomna resultatet.
    Att använda källor som bara hänvisar till vetenskaplig forskning (som ofta är framfuskad och som dessutom även långt ifrån kan spegla hela sanningen) och använda den som ett sätt att visa sin trovärdighet på gör ofta att trovärdigheten minskar hos medvetna människor.

    Jag tycker Miljömagasinet är en bra och viktig tidning men det var lite olyckligt att Hans inte fick sin cancerartikel publicerad (troligen på grund av avsaknad av källor).

  3. Sofie. Kanske svårt att jämföra en musikklubb som spelar musik med en tidning som sprider åsikter. Det var länge sedan musiken hade en stark politisk betydelse.

    Jag såg iofs en dokumentär om hur en grupp inom etablissemanget beslöt sig för att influera rapparna i USA att sluta rappa politiskt utan istället mest rappa om saker av ringa politisk betydelse. Det finns även en bra dokumentär om spelfilm från Hollywood där en talesperson från Pentagon intervjuades. Han berättade uppriktigt om vilka filmer man sponsrade av politiska skäl och vilka man hatade.

    Jag tror precis som Sofie att musikklubben inte är kontrollerad av oppositionen, men Leif kan ha rätt i att varje tidning av betydelse kommer alltid att påverkas av oppositionen i något läge, i någon omfattning (om det var så Leif menade).

    Lyssna bara på Bengt Ingerstam som kan förklara hur hans konsumentorganisation blev influerad av en ekonomiskt mycket stark part med syftet att styra organisationen. Han kanske vill berätta om det separat.

    Tillbaka till Miljömagasinet. Jag är övertygad om att tidningen är influerad. Den når väl minst 2000 prenumeranter och läses av minst 5000 personer per månad, eller? Någonstans finns en gräns för när oppositionen eller etablissemanget beslutar sig för att försöka influera en företeelse som påverkar mer än X tusen svenskar.

    Tack för att du skriver här Sofie.

  4. Sofie Björck, din jämförelse haltar. Du hade inte först fått uppträda ett flertal gånger på kort tid inkl. som huvudnummer för att sedan ledningen beslutar att du aldrig någonsin mer får sätta din fot i lokalerna.

  5. Hej igen!

    Janne, ja visst, jag kan vara källa i min egen artikel. När det gäller mina egna erfarenheter. Den som till exempel själv blivit botat från cancer av alternativmedicin kan hänvisa till sina egna erfarenheter. Eller till och med till att man har känt flera som blivit botade. En läkare eller forskare kan hänvisa till flera fall man känner till.

    Men inte ens då kan man hävda hur något ligger till rent generellt. Det man kan göra är att skriva att ”jag tycker det verkar vara så här för så var det för mig och många jag känner”. Och kanske framföra åsikten att det borde ges mer pengar till forskning om det.

    Vetenskapliga rön bygger om de ska vara trovärdiga på omfattande undersökningsmaterial med många konkreta fall. Vetenskapen ska vara generaliserbar, inte bara gälla för vissa fall, utan generellt. Det finns även som ni kanske känner till ett system som heter ”peer-review” där forskarna går igenom och granskar varandra, innan något blir publicerat som färdigt resultat.

    För att något ska räknas som vetenskaplig källa i vetenskapliga sammanhang krävs att man kan referera till någon publicerad studie i en ansedd vetenskaplig publikation. Då behövs också samtidigt att man kanske skriver några ord om hur rönet tagits emot generellt i forskarvärlden, om det ses som banbrytande, kontroversiellt eller accepterat.

    Visst finns det exempel på vetenskap som trots rigorösa undersökningsmetoder är felaktig och blivit korrumperad, men det är den enda metod vi har. Det är inget fel på metoden i sig, utan problemet är kanske oftast hur forskningen finansieras. Finansiering från kommersiella intressen kan göra att resultatet manipuleras, som ni ofta påpekar, så klart.

    Enskilda fall kan kallas viktig mänsklig vetskap och kunskap, och om jag själv fick cancer kanske jag skulle vända mig till sådan vetskap, för att chansa på att kanske hitta någon väg till överlevnad. Men vetenskap är något annat. Tänk till exempel om de alternativa behandlingarna fungerar på grund av placeboeffekten? Ska då en läkare rekommendera det till någon som inte tror på det, och som inte blir hjälpt?

    Nej, det krävs först noggranna vetenskapliga undersökningar för att veta att något verkligen fungerar.

    Personligen känner jag inte att Miljömagasinet skulle ha blivit påverkad av oppositionen i det här fallet, utan jag tror bara att det handlar om att man kände att artikeln kunde ge ett felaktigt intryck av att mena att all traditionell behandling av cancer är av ondo, och ge ett tvärsäkert intryck av att alternativ behandling generellt fungerar, vilket är mer av en vetenskaplig utsaga, och därför behöver referenser till vetenskapliga verk om man ska publicera det i en dagstidning.

    Tydligen föreslogs en del ändringar till texten. Men Hans Sternlycke ville inte gå med på det.
    Sen att vi internt på Miljömagasinet behöver behandla varandra med mer varsamhet och försiktighet är en annan och mycket viktig sak.

    Red. och Erlingsson: Vad jag försökte säga med min liknelse till musikvärlden var att olika scener och plattformar har möjlighet att själva välja vem som får medverka. De flesta som är kreativa och skapar något som man vill visa upp lever med att emellanåt och ibland ofta eller alltid få nej på vissa ställen, eller på vissa saker man vill få ut. Det helt normalt, och något vi alla kreativa lever med.

  6. Jag tror ingen ”vetenskap” skulle bry sig om ifall några cancerfall botat sig själva. Det är grunden i dagens vetenskap att aldrig bry sig om enskilda fall utan vara generell. I det ser jag ingen nyfikenhet utan bara slarvig mentalitet. Vetenskap är så betydelsefull för människan att vi har inte tid bry oss om människan, anser vetenskapen 🙂 Det är väl det som är hela felet i resonemanget? Du kanske också lurats in i ett cyniskt tänkande, jag vet inte?

  7. Ok, nu är det så att den vetenskapliga metoden bygger på att man måste ha generaliserbarhet, det vill säga, man måste kunna göra om ett experiment flera gånger för att vara säker på att det gäller någorlunda generellt, och inte bara i ett enskilt fall.

    Man måste också kunna isolera vilken faktor som botar, eftersom det kan bero på olika saker. Då måste man ha kontrollgrupper, och ha tillgång till väldigt många olika fall.

    Det är den empiriska metoden, och den är lika gammal som vetenskapen som företeelse.

    Jag är säker på att många cancerfall botar sig själva. Själv tror jag att immunförsvaret är väldigt viktigt, och att det påverkas av om en person till exempel mår dåligt eller bär på en bortträngd sorg. Men för att kunna säga att det är vetenskap krävs vetenskapliga undersökningar. Om det inte har gjorts några sådana så har det säkert att göra med att det kanske inte finns kommersiellt intresse runt att man skulle kunna bota sig genom att till exempel titta på roliga filmer varje dag.

    Men för den sakens skull kan vi inte kasta vetenskapen överbord och strunta i den. Det vore dumt. Jobba istället för att de ska forskas mer på dessa saker.

  8. Tack för fint svar, trots min slarviga kommentar sist! Och nej, vill inte kasta vetenskapen överbord. Den har alltför mycket att ge. Är med på alla argumenten. Vad jag försökte säga ( på ett klumpigt sätt kanske ) var att det finns i för många fall en okritisk övertro på vetenskap som drabbar människor onödigt hårt. Om man tänker på visst forskningsfusk t.ex. som kanske kunde uppdagas snabbare innan det drabbat för många. Nu finns det tydligen fler och fler forskare och läkare insatta i t.ex. medicin, som faktiskt är öppet kritiska mot vissa forskningsrapporter och inte köper senaste eller äldre gällande rön i en handvändning. Därför kan det inte vara en katastrof att det skrivs ”krönikor” eller liknande med öppna ifrågasättanden typ Hans Sternlyckes artikel. Det höjer snarare trovärdigheten för tidningar tycker jag. Dessutom som du nämner, är det problem att det inte är av kommersiellt intresse, utan skulle kräva kanske oberoende forskning om sambandet hälsa, livsstil, kost, i preventiv form. Tror inte det bara var jag som tyckte att det inte var vad som helst Sternlycke skrivit, utan hade fångat de nya allmänna strömningarna i en bra artikel. Det handlar väl om en opinions vilja i miljötidningen för ett vänligare samhälle även i det här fallet? Men det är vad jag tycker 😉

  9. Jag anser också att det finns en okritisk övertro på vetenskap. En läskig variant av den är uppfattningen att den vetenskapliga metoden i sig utesluter korruption och fusk, vilket den kanske gör om man verkligen strikt tillämpar den som man SKA. Men jag har märkt att det finns en kompakt motvilja att se att vetenskapen blir vad människor gör den till. Det finns folk som tror att det helt enkelt är omöjligt att fuska med vetenskap, punkt. Och då känner man sig vanmäktig…

  10. Men det är alltid de självläkande mekanismerna som i slutänden botar alla sjukdomar. Det är aldrig medicinen. Alternativmedicin, skolmedicin och tex placebo kan endast påverka händelseförloppet.

    Om man får ett blåmärke, skär sig eller får en oupptäckt cancer är det de självläkande mekanismerna som botar kroppen. Vi kan lägga kylspray på blåmärket, sy skärsåret eller bestråla cancern, men det är alltid kroppen som läker sig själv. Att sy ihop såret hjälper kroppen att läka sig själv .När det gäller att bestråla en cancer måste kroppen läka både tumören som mår dåligt av strålningen och den omkringliggande vävnaden som också skadades av strålningen.

    De enda läkare som erkänner de självläkande mekanismerna fullt ut, eftersom de samarbetar med dem, är alternativmedinarna. Skolmedicinarna upphöjer istället sig genom den tekniska medicinen, de kemiska preparaten och strålkanonen. De fnyser eller kanske ler lite åt självläkande mekanismer och placebo.

  11. Perra J! Det är en ”läskig” mentalitet som spridit sig, så visst känns det vanmäktigt.
    Torbjörn! Tänk om medicin forskning snart kunde komma till kärnan, som du pratar om. Det har inte varit fruktbart att hela tiden skjuta över målet i forskningen. Man hittar utomstående orsaker och söker svar utanför verkligheten. Skapa vaccin med manipulerade gener verkar inte klokt.

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här