Hedi Bel Habib: Försämrat transportsystem bakom fallande export och arbetsmarknad

1
259

Hedi Bel HabibOECD:s senaste siffror visar att Sverige inte längre har världens högsta skatter i förhållande till landets samlade produktion av varor och tjänster. Fyra länder hade högre skattekvot under 2012: Danmark, Frankrike, Belgien och Italien. Sverige hamnar på femte plats med en skattekvot på 44,3 procent.

Text: Hedi Bel Habib,  fil doktor och samhällsvetenskap och naturvetenskap,

Det är den lägsta nivån sedan 1975. Den svenska bolagsskattesatsen sänktes år 2009 från 28,0 till 26,3 procent av vinsten. 2013 sänktes den återigen till 22 procent jämfört med 25,4 för OECD och 22,7 för EU.

1. Fallande export trots omfattande skattereform

Trots omfattande skattesänkningar för löntagare och företag pekar flera viktiga konkurrensfaktorer åt fel håll.  Exporten som andel BNP ligger idag på samma nivå som krisåret 2009 och handelsnetto har ständigt sjunkit från 149 miljarder år 2006 till 60 miljarder år 2012 och 59,4 år 2013.

2006 2012
Skattetryck i % av BNP 48,3 44,3
Export som andel av BNP 51,1 48,5
Handelsnetto i miljarder kronor  149 60,7

Bild 1. Källa: SCB

Ett ständigt återkommande argument för att förklara den fallande exporten trots förbättrad makromiljö är den långdragna internationella lågkonjunkturen. Detta särskilt mot bakgrund av att den svenska exporten i huvudsak består av konjunkturberoende insatsvaror.

Men detta stämmer inte. Den exportberoende tyska ekonomin drabbades av den globala finanskrisen men har på senare år återhämtat sig starkt trots att landet exporterar lika konjunkturkänsliga varor och produkter som Sverige. För både 2010 och 2011 noterades nya rekordnivåer för den totala exporten. Tysk export kan öka med fyra procent under 2013, förutspår Tyska Industri- och handelskammaren DIHK.

2. Försämrat transportsystem bakom fallande export

I tabellen nedan kan vi konstatera att Sveriges export avviker tydligt från konkurrentländerna oavsett makroekonomiska förutsättningar, industristruktur och geografiskt avstånd till europeiska marknader. Samtliga jämförelseländer i tabellen har en exportandel av BNP som ligger betydligt högre än krisåret 2009 med undantag för Sverige. En förklaring till Sveriges eftersläpning tycks vara en försämring av transportsystemet mellan 2007 och 2012.

För att jämföra hur tillförlitligt det svenska transportsystemet står sig i konkurrens med andra länder kan Logistic Performance Index användas(LPI-index). Världsbanken har tre gånger hittills presenterat rapporten Connecting to Compete: Trade Logistics in the Global Economy, 2007, 2010 och 2012. Där redovisas The Logistic Performance Index (LPI) och dess underliggande indikatorer. LPI tas fram genom ett samarbete mellan Världsbanken, logistikföretag och vetenskapliga institutioner.

Fokus ligger på logistikens betydelse för internationell konkurrenskraft samt hur länderna kan arbeta proaktivt med logistikfrågor.

Bedömningen görs av yrkesverksamma inom logistik och fraktverksamhet i länder med stort utbyte med det aktuella landet. Logistic Performance Index (LPI) är ett sammanfattande mått för att beskriva ett lands förmåga att bedriva handel. Diagrammet visar LPI- Index för 5 konkurrentländer, med avseende på internationell handel, när det gäller förmåga att tillhandahålla konkurrenskraftiga transporter, år 2007, 2010 och 2012.

Tabellen nedan visar att de länder vars export har utvecklats bättre än den svenska visar också en positiv utveckling av LPI-index under perioden 2007-2012. Sverige är det enda land som uppvisar en betydlig försämring när det gäller transportsystemets internationella konkurrenskraft.

LPI–index 2007 (Rank) LPI-index 2012 (Rank) Export som andel av BNP 2009 Export som andel av BNP 2012
Sverige 4 13 48,0 48,5
Finland 15 3 37,3 40,6
Tyskland 3 4 42,5 51,8
Danmark 13 6 47,6 54,4
Belgien 12 7 73,7 86,1

Bild 2. Källa: OECD och Världsbanken (WDI)

En förklaring till att den svenska exporten halkar efter tycks således vara att transportsystemets konkurrenskraft i Sverige har försämrats betydligt jämfört med andra länder. År 2007 rankades Sverige på fjärde plats när det gäller transportsystemets globala konkurrensförmåga (LPI). År 2012 föll Sverige ner till plats 13. Finland, Belgien och Danmark klättrade upp till 3:e, 6:e respektive 7:e plats. Tyskland behöll sin starka position även om landet föll från 3:e till 4:e plats.

3. Välfungerande transportsystem ger högre sysselsättning

Transportsystemets effektivitet påverkar inte bara exporten, utan också arbetsmarknadens funktionssätt.  Genom ökad tillgänglighet nås en större arbetsmarknad, företagens kompetensförsörjning underlättas och sysselsättningen ökar.

Regionens befolkningsmässiga storlek kan påverkas genom att man via satsningar på transportinfrastruktur kan få tidigare separata lokala arbetsmarknadsregioner att tillsammans bilda en ny och större region. På så sätt kan företagens tillgång på kompetens förbättras samtidigt som den regionala marknadens storlek ökar. Detta underlättar matchning.

För en befolkningsmässigt mindre och ekonomiskt svagare region kan det vara högprioriterat att genom förbättrade kommunikationer kunna koppla ihop sig med en större och mer dynamisk arbetsmarknad. Integrationen gör att en omfattande pendling sker mellan regionens olika delar. Pendling kan därför användas för att skapa funktionellt större arbetsmarknadsregioner med hög sysselsättningsutveckling.

Bilden nedan visar att ju fler kommuner som transportsystemet kopplar samman med varandra i ett lokalt arbetsmarknadsområde, desto fler olika slags jobb finns det att välja mellan och desto högre är sysselsättning.

Habib.graf.regionstlk

Bild 3. Sysselsättningstillväxt och befolkningsmässig regionstorlek genom pendling.

Källa: Nuteks bearbetning av data från SCB/rAps.

4. Välfungerande transporter ger lägre andel med ersättning från A-kassa och ohälsa

Genom bättre vägar, bättre kollektivtrafik, lägre avgifter vid pendling över länsgränser får individen tillgång till större befintliga arbetsmarknader.  Detta, som brukar kallas regionförstoring, har varit ett mycket framgångsrikt recept i bl a Mälardalen. Med hjälp av en bättre infrastruktur ökar det regionala utbudet av jobb vilket i sin tur påverkar andelen med ersättningar vid arbetslöshet och ohälsa.

Habib.graf.kommuner

Bild 4. Samband mellan ersättning vid arbetslöshet och ohälsa och LA- områdets storlek år 2004. Källa: Alla behövs. Jan Edling.

Diagrammet ovan visar vad som händer då invånarna i en kommun till sin lokala arbetsmarknad kan addera de arbetsmarknader som finns i grannkommunerna. Ju fler kommuner som är sammankopplade med varandra i ett lokalt arbetsmarknadsområde7, desto fler olika slags jobb finns det att välja mellan. För den som blivit sjuk eller arbetsskadad i ett jobb behöver inte förtidspension vara ett alternativ. Det kan mycket väl finnas ett alternativt jobb i det lokala arbetsmarknadsområdet, där arbetsförmågan kan utnyttjas till 100 procent. Också den som blivit arbetslös hittar i regel ett nytt jobb snabbare om utbudet av jobb är stort.

Ett större arbetsmarknadsutbud leder således till att andelen med ersättningar blir lägre, vilket också framgår av diagrammet. Ju fler kommuner som ingår i ett LA-område, desto lägre blir andelen med ersättningar. Allra lägst är frånvaron i Stockholms lokala arbetsmarknadsområde som består av 30 kommuner. Även Göteborg och Malmöregionerna, med vardera 16 kommuner ingående i det lokala arbetsmarknadsområdet, har en låg frånvaro. Allra högst är frånvaron i de kommuner som inte är funktionellt integrerade och ensamma utgör ett arbetsmarknadsområde

5. Försämrad förmåga till återhämtning från kriser

Skattesänkningar tycks inte ha någon stimulerande effekt på ekonomin. Transportsystemet kan beskrivas som blodomloppet för ekonomin och är en grundförutsättning för tillväxt, export och sysselsättning. Fungerar inte transportsystemet på ett effektivt sätt hjälper inte med sänkta skatter för att sätta fart på ekonomin.  Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Om man tog bort exporten skulle BNP falla med 50 procent. Det är också exporten som legat till grund för den välfärd som Sverige byggt och bygger upp.

Under de senaste 30 åren har Sverige investerat mindre i framförallt vägar och järnvägar än 15 jämförbara länder i Europa och att detta trots att kraven på person- och godstransporter är högre här än i övriga Europa.

De totala väg- och järnvägsinvesteringarna som andel av BNP är idag lägre än vid 1990-talets mitt.

Eftersatt transportsystem minskar Sveriges förmåga att återhämta sig från kriser. Tabellen nedan visar klart att Sverige under 90-talets kris hade större kapacitet att återställa exporten och handelsnetto till högre nivåer än före krisen jämfört med den nuvarande krisen.

  1990 1995 2008 2012
Export i % av BNP 30,1 39,7 53,5 48,5
Handelsnetto i miljarder kronor 15,97 107,6 96,5 60,7

Bild 5. Exportåterhämtning under 90-talets och 2009 års kris. Källa: SCB

Ett eftersatt transportsystem sänker Sveriges konkurrenskraft och bristen på stora infrastrukturprojekt i Sverige leder också till att globala aktörer söker sig till andra länder där de kan investera och utveckla innovationer. Underinvesteringar i infrastruktur leder till försämrad konkurrensförmåga då det bristande underhållet och högre driftskostnader ökar kostnaderna för företag och hushåll. Samtidigt gör eftersläpningar i modernare infrastruktur att Sverige blir ett andrahandsval när företagen väljer att investera.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare



  • NewsVoice kräver äkta för- och efternamn för den som vill kommentera efter artiklar. Varför?
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

1 KOMMENTAR

  1. Bra artikel och fina tankar, men svårt att genomföra förändringar i nuläget såvida de inte harmonierar med International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) strategic plan som bl a innebär ”Control transportation and production of global food”.

    I deras pipeline finns även andra långt gångna planer för utrullning som kommer att innebära stora sociogeopolitiska förändringar som rör bl a energianvändning och boende. Enfamiljshus kommer t ex att vara förbjudna 2020 i EU. Det är flerfamiljshus som kommer att gälla och omflyttning (relocation) från landet in till städer för ”klimatets” skull.

    “By 2030, 60% of the world’s population will be living in urban areas. Technological development during the 20th century has transformed the way work is done, vastly reducing or completely eliminating the need for manual labor in many areas, while creating countless new products and services that provide work opportunities of a less physical nature. http://cadmusjournal.org/node/64

    ”According to research from the issues caused by man-made climate change and its impact on the environment cannot be resolved by a single country or member of academia, but through the IIASA and the UN the securitization of energy on a national level can be reworked to reflect Agenda 21 Sustainable Development.”

    Inom det EU-finansierade Toscaprojektet har man formulerat olika framtida scenarier inom transportnäringen. Scenario nr 3 kallas för ”Disruptive”: “This scenario assumes a baseline development until 2020”:
    – Around the year 2020 an extreme event will take place, with a continuous effect afterwards
    – The extreme event comprises the nature of a terrorist attack or highly infectious disease.
    – Transport modes/locations that appear most vulnerable to this continuous threat are (mass) public transport, air transport and transport infrastructure hubs (main railway stations and airports).
    – This will result in more decentralized land use and transport planning and a modal shift of passenger transport from (mass) public transport towards more individual modes of transport
    http://www.toscaproject.org/Leipzig/TOSCA_Leipzig_WP6.pdf
    http://www.toscaproject.org/

    Läs mer: http://www.iiasa.ac.at/web/home/research/researchPrograms/Energy/Transport_Modeling_Workshop_.en.html

    http://www.occupycorporatism.com/agenda-21-is-happening-worldwide-and-this-is-how/#sthash.PVzdUF8Y.dpuf
    Uppdaterad Agenda 21-rapport: United Nations Department of Economic and Social Affairs Division for Sustainable Development:
    http://www.un.org/esa/dsd/dsd_sd21st/21_pdf/SD21_Study1_Agenda21.pdf

    http://www.iiasa.ac.at/web/home/research/modelsData/GLOBIOM/GLOBIOM.en.html

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här