Helen Rosell: Hur kan vi minska vårt höga fossilberoende?

10

Helen RosellDEBATT. Medan vi som vanligt obekymrat skyndar iväg till våra jobb och våra utbildningar, så fortsätter isarna i Antarktis sin nedsmältningsprocess, stora landområden blir öken, haven fortsätter som vanligt sin försurning och koldioxiden i atmosfären slår nya rekord. Vi engagerar oss inte särskilt mycket i det, eftersom vår strävan ligger på ett helt annat plan. Vår strävan ligger i linje med samhällets politik för övrigt – att skaffa oss en utbildning, för att sedan kunna försörja oss.

Text: Helen Rosell

Dagens sysselsättning bestående av global handel och en uppsjö av tjänster har alla vuxit fram tack vare industrisamhället. Vi har vant oss vid en förhöjd livsstil och ett otal tjänster som ska utbilda oss, ta hand om oss, få oss nöjda och glada, fördela pengar, och göra oss friska.

Företagsamheten, tjänstesektorn och utbildningssektorn behöver växa kontinuerligt för att skapa mer sysselsättning, eftersom maskiner, datorer och robotar tar över allt mer av mänsklig arbetskraft.

Och allt eftersom utbildningssektorn och tjänstesektorn växer så behöver företagsamheten växa, så pengar och varor kan fördelas ut och komma utbildningssektorn och tjänstesektorn till del.

Den växande marknaden behöver avsättning för sina produkter och skapar behov som vi knappt visste att vi hade tidigare. Vi ska lockas att konsumera resor, byta bostäder, kläder, skor, ha exklusiva utrustningar till våra fritidsaktiviteter. Vi ska byta båtar, bilar, kök, möbler, trädgårdsinredningar, TV-apparater, mobiler, datorer, elektronik … för att öka företagsamheten och sysselsättningen och få in skattemedel – resurser – till bland annat skola, vård och omsorg.

Vi måste med andra ord konsumera oss till vår skola, vård och omsorg. Den globala handeln medför även att vi är känsliga för andra länders konsumtionsförmåga. Sjunker konsumtionsförmågan i USA eller Kina, så påverkas även vår BNP.

Vi lider ständigt av för dåliga ”resurser”. Därför är ”vi” (det är trots allt vi som röstar fram den här politiken) tacksamma när SCB meddelar att konsumtionen, och därmed BNP ökar igen, eftersom det har gått lite trögt den senaste tiden.

Ur den ekonomiska krisen 2011 föddes handelsavtalet, TTIP, mellan EU och USA, där en egen domstol och egna advokater ska kunna bana bättre väg för handeln, och kunna stämma stater om t ex miljöregler missgynnar konsumtionen och företagsvinsterna påverkas. Vår svenska regeringen är positiv, för det kommer gynna handeln, sysselsättningen och konsumtionen!

På skolverkets webbplats finns det över 30 000 utbildningar att välja mellan som är starka skäl till att konsumtionen måste öka – för att alla ska ha möjlighet att utbilda sig -och upprätthålla systemet.

All politik syftar till att öka företagsamheten och sysselsättningen, så vi kan konsumera varor och tjänster, och generera skatt och upprätthålla en god fördelningspolitik till bland annat mer och bättre utbildningar, bättre vård och omsorg – så alla kan få sysselsättning och komma ut i arbete.

Att backa och sänka tempot är otänkbart. Då uppstår arbetslöshet och allt vad det medför. Att jobba hemma som man gjorde förr, odla, sköta om sina egna barn och gamla, sitt eget hus osv. är otänkbart. Då betraktas man som arbetslös. Det genererar ingen lön och är socialt oaccepterat. Man får inga pensionspoäng och man bidrar inte till samhällets utveckling och välfärd.

Våra utbildningar – där självförsörjning och jordbruk aldrig inkluderats i kunskaperna – leder oss fram till våra nuvarande försörjningskällor, som ligger helt i fas med den kraftiga miljöförstöring som pågår. Det är svårt, närmast omöjligt, att ställa sig utanför det samhällssystem som syftar till ständigt ökad företagsamhet och en växande tjänstesektor – och som gör det ofattbara allt mer realistiskt:

Vi riskerar, genom vår livsstil, att redan inom några år drabbas av en oåterkallelig klimatkatastrof!

Politiker och ekonomer är mentalt fastlåsta i tanken om vårt utbildningssystem och vårt ekonomiska system som trygghetssystem, och har inga andra visioner. Vi själva är fastlåsta i samma tankemodell. Vi spelar ett högt spel med oss själva och med alla andra arter här på jorden.

Medan vi fortsätter att bejaka en politik som grundas på industrialismens tillväxtsystem, så försämras förutsättningarna för att våra – dina och mina – barn ska få uppleva ett lika bra liv som vi själva har haft i rekordfart!

Medan världen fortsätter att öka transportsektorn och pendeltrafiken, och spy ut sina gifter och luftföroreningar så försämras förutsättningarna för att bromsa klimatförändringarna för varje dag som går. Är det ett försvarbart sätt att fortsätta bygga våra samhällen på?

Politiker hjälp oss! Vi lever i ett samhälle som ända från dagis och skola, till yrkesliv, sjukvård och äldrevård baseras på välfärdens ”resurser”, dvs på kraftig energianvändning med mycket pendeltrafik och hög användning av fossila bränslen. Hjälp oss att ändra på dessa förhållanden. Vi vill inte förstöra miljön ännu mer!

Frågan uppstår: Vad är meningen med livet?

Inte kan väl meningen med livet vara att vi måste plikta våra liv med studier och arbete som är irrelevanta till vad vi egentligen behöver – om det dessutom visar sig förinta miljön och klimatet? Inte borde det heller vara att ställa oss till ”arbetsmarknadens förfogande”, eller vara i händerna på övernitiska handläggare eller vara i händerna på de stora vinstdrivande aktörerna på den globala arenan – för att skapa mer välfärd?

Vad meningen med livet är kommer våra barn tydligt få erfara. Meningen med deras liv kommer bli att återställa det vi har ställt till med – om de kan.

På något sätt behöver vi vända trenden av ”ökad sysselsättning” och ökad konsumtion och ta ett litet kliv tillbaka. Vi behöver försöka vända den uppåtgående spiralen på något sätt.

Hur!

Med klimatförändringarna i åtanke och framtida generationers bästa framför ögonen bör vi betrakta alla aspekter som möjliga lösningar.

Även om det tar emot att ta ett steg bakåt, istället för att ”positivt och innovativt” fortsätta framåt så behöver vi fundera över om vi inte borde återgå till ett lugnare liv med ett lugnare tempo.

En basinkomst – eller rentav en genomsnittslön – för att jobba med sitt eget igen hade kunnat vända spiralen.

Hur då?

För människor runt om i världen hade en medborgarlön kunnat utgöra en unik möjlighet att stanna kvar i sina småjordbruk eller återgå till jordbruksnäringen. En medborgarlön skulle kunna användas som ett kraftfullt vapen mot de negativa konkurrensbetingade marknadskrafter som effektivt slår ut och förringar en ”positiv och innovativ” miljöpolitik.

Tillsammans med minskad administration, minskade utgifter för utbildnings- och sysselsättningspolitiken, minskade bidrag, minskade utgifter för sjukersättning, dagis och äldrevård, minskade kostnader att betala någon annan för det arbete man kan utföra själv, och den pendelkostnad man slipper bekosta så hade man förmodligen snart tjänat in sin hemmalön; utslaget på statens reducerade utgifter och ett genomsnitt av befolkningen.

Tillväxtfrenesin hade lagt sig, och man hade inte blivit lika beroende av konsumtionen för att öka produktionen för att skapa mer sysselsättning.

Vi hade för första gången på länge sett en naturlig och självvald minskning av koldioxidutsläppen – att t ex jämföra med det resultatlösa och resurskrävande arbetet med miljöavgifter och klimatavtal, klimatforskning och pengar till klimatfonder (pengar som fordrar god tillväxt – alltså miljöförstöring).

I dag, år 2014, står världens städer för 70 % av de globala koldioxidutsläppen. 90 % av luftföroreningarna i städerna kommer från trafiken. Det är inte ”positivt och innovativt”. Det är negativt!! Om hemarbete blev vanligare igen så hade en omedelbar och direkt effekt varit en minskning av den massiva pendeltrafiken. Den minskade pendeltrafiken hade åstadkommit vad inga trängselsavgifter kan åstadkomma, och vad inga klimatavtal har åstadkommit på 40 år.
Klimatarbetet hade tagit ett stormsteg i rätt riktning!

Genom lön för hemarbete hade man kommit åt själva kärnan av klimatproblemen på ett slugt sätt. Många människor hade frivilligt anslutit sig, och anpassat sig successivt. Lönen hade kunnat minskas i takt med en ökad självförsörjningsgrad, och en successiv övergång till en annan form av ekonomi och mer begränsad handel hade kunnat bli genomförbar.

Med lite god vilja och samarbetsförmåga och med det ödesdigra alternativet i åtanke – en självförstärkande växthuseffekt med en döende ekofauna och en obeboelig värld – så hade människors förmåga till anpassning av en ny livsstil kunnat åstadkomma vad inga klimatavtal, ekohandel eller hållbar tillväxt hittills har lyckats åstadkomma.

Även de som inte gör så mycket mer än lever av sin hemmalön skulle bidra till en klimatvinst bara genom andelen minskade bidrag och tillhörande administration och den minskning av pendeltrafiken som hade uppnåtts.

Slutsats: Mer hemmajobb för båda könen mot en lön kan minska vårt höga fossilberoende.

Text: Helen Rosell



Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Föregående artikelFilmen “Nyckeln till frihet” stimulerar fortfarande nya generationer i själen
Nästa artikelPsykiatri, statlig byråkrati och 60 000 elchocksbehandlingar (ECT)
NewsVoice är en nättidning som startade 2011. Syftet är att publicera oberoende nyheter, debattartiklar och kommentarer samt analyser av händelser i samhället och världen.
Prenumerera
Notify of
guest
10 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Thomas
Thomas
Gäst
27 maj 2014 kl 08:37

Eeehr, såvitt jag vet växer istäcket över Antarktis. I övrigt väl rutet (med en brasklapp för fokus på koldioxid).

Ilkka
Ilkka
Gäst
27 maj 2014 kl 08:48

Vårat fossilberoende kan bli våran undergång, det då utvinningen av tex oljekällor minskar. Vi har idag en energikonsumtion där energibolagen kämpar med för att upprätthålla den nivå vi har idag. Vi är inne på en topp, en plattå, som inte går att öka. Det enda som finns framför oss är mindre tillgång till energi, även andra råvaror. Det är enbart en tidsfråga, på bara några år, minskningen kommer snart. De fattigare länderna får ta de första smällarna, de rika kan betala det högre priset, ett tag.

Idag är tillväxt tätt samankopplat med hur mycket energi vi förbrukar, dessa kurvor följer varandra genom historien. När vi snart tvingas till mindre energi, då förstår nog de flesta hur denna “tillväxt” påverkas. Idag har vi en politik där “tillväxt”, en ökad peningmängd, är det viktigaste i samhället. Vi medborgares fråmsta uppgift är att arbeta, låna pengar (det är då nya pengar skapas = ökad tillväxt), konsumera (en massa saker vi inte behöver).

Det är en bra fråga om hurvida vårat liv skall vara. Skall vi enbart vara fogliga löneslavar som okritiskt skall konsumera. Är det lyckan, är det livet?

Helge Andersson
Helge Andersson
Gäst
27 maj 2014 kl 09:12

Klimathot och alla andra hot som nämns ovan är i princip politiska konstruktionen med låg vetenskaplig evidens. Med nuvarande utsläpp överväger fördelarna med de sk “utsläppen” i minst 50 år förmodligen längre. Ser man på de senaste 10.000 åren lever vi fortfarande i en tid som ligger klart under medeltemperaturen. Havet kommer inte att bli surt ens om vi fyrdubblar koldioxiden i atmosfären, och så mycket fossilt finns inte. Klimathysterin, genusfokusen, “rasismen” är bara dimridåer så att vi inte diskuterar de verkliga problemen. Social orättvisa, miljöproblemen, arbetslösheten, vår ohälsa, livsmedelsproduktionen osv osv

Därmed inte sagt att det finns andra fördelar av att minska vårt fossilberoende, dels miljömässiga, men även politiska och ekonomiska. Tillgång till billig energi är det som skapar hela vår välfärd och en bra miljö. Klart vi ska jobba tillsammans på att lösa kvarvarande problem med jämställdhet för alla genom samarbete, och vi ska fortsätta jobba med att minska vår rädsla för det ovanliga, sen må det gälla hudfärg, religion eller sexuella preferenser. Ekonomin måste bli mer jämt fördelad över världen osv.

Men lösningen har aldrig varit ökad polarisering och att peka finger på andra grupper i generella termer. Eller alarmism som inte är sakligt grundad. Det ökar bara konflikterna, ingen ändrar uppfattningar genom högljudda skrik.

Nuvarande utveckling gynnar endast etablissemanget, de ökar sin makt och kontroll. T.ex har de dyrbara klimatåtgärder hittills haft i princip noll betydelse för klimatet även om man tror på klimathotshypoteserna. Däremot har det berikat särintressen och tagit bort fokus från många allvarliga miljöproblem. Bråkdelar av de pengarna hade kunnat rädda större delen av de barn under 5 år som dör varje dag av enkla botbara sjukdomar eller näringsbrister. enligt FN är det 15.000 barn under 5 år som dör helt i onödan. 15.000 idag, 15.000 imorgon. Ett barn var sjätte sekund, år in och år ut. Och vad lägger vi krutet på?

Klimathotet har blivit en ersättning för religionen. Jag är mest förvånad över att så många köper den så reservationslöst i Sverige. I övriga världen är man betydligt mer kritisk. Är det för att vi inte har en fri media längre? Eller att vi alltid litat på våra myndigheter och politiker på ett vis som inte finns någon annanstans i världen? I så fall vakna upp och börja tänk själv, för den tiden är sen länge förbi. Vi lever i något som påminner om en demokratur.

Ivan Björn
27 maj 2014 kl 09:34

Helen. Denna mening som du har skrivit “Företagsamheten, tjänstesektorn och utbildningssektorn behöver växa kontinuerligt för att skapa mer sysselsättning, eftersom maskiner, datorer och robotar tar över allt mer av mänsklig arbetskraft.”skulle jag skriva på detta sätt.

P.g.a. att robotar och maskiner tar mer och mer av den mänskliga arbetskraften så behöver vi entlediga människor från arbetet genom en villkorslös inkomst så att människorna kan fullt ut leva ut sin kreativitet och skapandekraft.

Tjänstesektor växer idag främst inom vårdyrke eftersom stressade människor blir till slut sjuka och någon ska ta hand om dem. Hade vi haft p.g.a. villkorslös tillvaro som grundar sig på senaste teknik ett villkorslös liv, så kunde inte tjänstesektor växa. Varför skulle den växa? Ska vi ha mer byråkrater, eller vårdande funktioner i samhället som inte behövs?

För övrigt så är det sant att dagens ekonomi bygger på tillväxt som förstör allt levande i sin väg! För att lösa detta måste konservatism och revir tänkande inom forskning upphöra. Även inom forskning måste det finnas den villkorlösa kreativitet där de som följer t.ex. Tesla inte är trakasserade.

ruben
ruben
Gäst
27 maj 2014 kl 10:26

Ja eftersom ekonomin står och faller med tilväxt och ökad konsumtion, så måste det ekorrhjulet stoppas eller förändras. Ett land med bra välmående som ändå har noll eller minus tillväxt borde premieras. De måste ha gjort något rätt. Såg en artikel i aftonbladet ett Clinton tal på ett EAT möte: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18957988.ab
“– Vi måste sluta köra ut småbönder och låta stora bolag utnyttja deras land med föroreningar som följd.”
En liten början på ett hållbart beteende och inte bara för minskade utsläpp, utan minskat globalt ekonomiskt beroende. Den synen bör utökas inom flesta områden.

Gnethammar
Gnethammar
Gäst
27 maj 2014 kl 11:11

Blir sedvanligt bludder av ord då man har fyllt sig med felaktig propaganda, som att koldioxid är något dåligt, tror att isarna minskar på Antarktis – men inte har en hum om att klimatsystemen är underordnat Solen och “högre system och ordning”. Olja är heller inget problem att elda, och den tar aldrig slut. Vilka fossil är Helen beroende av – eller är det de där andra som är “beroende” av några fossil?

Man kan inte komma hit och tro att detta är ett hotell med dukat bord där andra har knetat ihop medborgarförmåner såsom gratis mat och sovrum åt en. Detta är en karantän.

I like pigs. Dogs look up to us. Cats look down on us. Pigs treat us as equals.
Sir Winston Churchill

We do not have to visit a madhouse to find disordered minds; our planet is the mental institution of the universe.
Johann von Goethe

Maybe this world is another planet’s Hell.
Aldous Huxley

Earth is an insane asylum, to which the other planets deport their lunatics.
Voltaire, in Memnon the Philosopher

It is dangerous to be right when the government is wrong.
Voltaire

Oil Is NOT A Fossil Fuel – It Is Abiotic
Is ‘Peak Oil’ A Put On?
http://educate-yourself.org/cn/oilnotfossilbfuel29sep05.shtml

Confessions of an “ex” Peak Oil Believer
http://www.engdahl.oilgeopolitics.net/Geopolitics___Eurasia/Peak_Oil___Russia/peak_oil___russia.html

Abiotic Oil Is Killing the Peak Oil Hoax
http://www.endofinnocence.com/2013/05/abiotic-oil-is-killing-peak-oil-hoax.html

Beam me up Scotty.
Star Trek

Undrande
Undrande
Gäst
27 maj 2014 kl 11:12

Måste erkänna att jag inte heller tror på klimathotet. Att skrämma upp folk för att korna fiser osv. är bara för mycket. Men det är inte bra att vårt dagliga bröd är beroende av kol olja som kontrolleras av ett fåtal.

ruben
ruben
Gäst
27 maj 2014 kl 12:03

Hur vi än ser hotet, så är det ändå samma mål, att avsluta beroendet av kol och olja. Det kan ju faktiskt vara själva utvinnandet av naturresurserna som är det största hotet. Det tror jag. Men om målet att sluta använda olja och kol, är gemensamt tycker jag orsaken borde vara likgiltig.

Gnethammar
Gnethammar
Gäst
27 maj 2014 kl 12:37

Inte “hur” vi ser på hotet – utan om vi överhuvudtaget tror på det. Förutsätt inte att andra “ser på hotet”, för andra kan ha undsluppit att gå på dessa ord som ska vilseleda människor, och få dom att fokusera på saker utanför dom själva, fokusera på ANDRA människor. Var är hotet? Vad är hotat? Var finns då orsaken och upphovet? Därute eller inom oss? Vad återspeglar vad? Det vet alla. Men i en tid då allt är bakvänt, då kan de som förespråkar inre miljö/kulturförstörelse vara pervo, och fd “miljöminister” – och blir en som ska “verka för miljön” inom politiken och Miljöpartiet… – nu är hela politiken sådan.

Vad finns att rädda därute, om man själv “går emot naturen” inom sig, livets grundläggande principer, eller lag? Det därute är självfallet en återspegling av vår/mänsklighets inre miljö, vår moral etc – DET är hotet, eller vad det handlar om när man ser hotet torna upp sig därute. De som vilseleder kommer öka ansträngningarna att “rädda miljön” därute, parallellt med at de promotar det samhälle som snart bara Putin och några stater till förmår stå emot. Då blir det bortom all räddning. Hela Partiet här (med dess sju avdelningar”, S, M, osv…) agerar därför som EN, mot Putin, via all media och dess propagandabyrå SVT.

lena krantz
lena krantz
Gäst
27 maj 2014 kl 15:00

Hej Helen!
Du skriver att isarna i Antarktis är i en nedsmältningsprocess men det är inte korrekt. Om du tänker på en nyligen publicerad studie så menar de att en liten del av Antarktis KAN komma in i en nedsmältningsfas om 200-1000 år. Det är inget som sker idag med andra ord och har dessutom förmodligen inget med våra utsläpp av CO2 att göra.
Du skriver också att stora landområden blir öken. Varifrån du har fått det har jag ingen aning om. Sanningen är att jorden just nu blir grönare.

Jag förstår inte riktigt hur förhållandena i Antarktis eller i öknar skulle påverkas av att jag stannar hemma men vill du betala så är inte jag den som är den.