Seminarium 23 maj: Vad händer med samhället om BNP avstannar?

    5
    150

    Kate RaworthVad händer om den nuvarande BNP-tillväxten inte fortsätter? Hur ser ett sådant samhälle ut? Projektet ”Bortom BNP-tillväxt” arrangerar ett seminarium den 23 maj 2014. Föreläsningar hålls av Kate Raworth, Peter Victor och Ivana Milojevi?.

    Sammanställning: NewsVoice | Foto på Kate Raworth, faksimil från Stockholmresilience.org

    Kan en misslyckad tillväxtpolitik, en finansiell kris eller en politisk omstyrning mot mindre konsumtion leda till minskad BNP-tillväxt och vad händer då?

    Frågorna som ställs i ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt där forskare ska undersöka hur en hållbar samhällsutveckling skulle kunna se ut om tillväxten bromsar upp.

    Vid seminariet föreläser tre forskare med kunskaper i ämnet, vilket ger en grund för fortsatta diskussioner om en hållbar framtid.

    Projektet ”Bortom BNP-tillväxt”

    Forskare från KTH, Uppsala universitet, Lunds universitet, Svenska miljöinstitutet (IVL) och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) leder projektet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), fyra kommuner och intresse-organisationer är också knutna till arbetet. Projektet leds av Åsa Svenfelt och Göran Finveden som båda tillhör avdelningen för Miljöstrategisk analys vid KTH. Forskare vid avdelningen för Urbana och regionala studier vid KTH deltar i projektet.

    Inom projektet ska tre typer av tillväxtscenarier tas fram:

    • framtid med negativ tillväxt,
    • framtid med nolltillväxt och
    • framtid med låg tillväxt.

    Scenarierna ska utvecklas för fyra fallstudieområden; byggsektorn, välfärdstjänster, transporter samt vardagsliv.

    SEMINARIUM
    Datum: 23 maj 2014
    Tid: 13.15-16.00
    Plats: Lokal: F1, KTH, Lindstedtsvägen 22, Stockholm,
    Ansvarig: Marie Hedberg

    Ladda ner hela programmet

    Hemsida: Bortom-bnp-tillvaxt.ivl.se

    Nyhetstips: Jens Rundberg



    • NewsVoice kräver äkta för- och efternamn för den som vill kommentera efter artiklar. Varför?
    • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
    • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

    5 KOMMENTARER

    1. Tillväxt är alltid OK. En helt annan sak är vad man gör med det tillväxten ger möjlighet till. Mer fritid, bra miljöåtgärder, bättre välfärd, fler resor, bättre mat, bättre bil, effektivare redskap och maskiner, färre hungriga och sjuka. Alternativet att stoppa all förändring måste vara ett mycket destruktivt samhälle.

    2. Ja ekonomin bygger på tillväxt och då vore det bra använda den till åtgärder, som Helge Andersson ger exempel på. Jag undrar om man inte kan mäta ett lands ekonomi på hur mycket livsmedel som kasseras? Den som kasserar mest livsmedel per invånare har bäst ekonomi? Men jag önskade se någon visa upp förslag där ”ekonomin” skulle fungera oavsett nolltillväxt eller minus. Att vårt välstånd vore opåverkat av BNP. Ett samhälle som går runt lugnt, självsäkert och stabilt, där fokus och motivation ligger i hög livskvalite och där fördelningen inte gör någon urfattig och fråntagen möjligheter till en del av grundläggande glädjeämnen. Högt välstånd eller livskvalité behöver inte ha samband med hög konsumtion, men nu bygger ekonomiska systemet på det. Den, som hittar lösningen eller åtminstone kan närma sig att vända på det, tycker jag skulle vara värd Nobelpris i ekonomi. En spontan fundering maa. den ständiga jakten på BNP tillväxt som är lika med ökad konsumtion.

    3. Det stora problemet är avregleringen, globaliseringen och frihandeln. Detta har tvingats fram av storföretagen. Det är inte den vanliga människan som som man här vill gynna. Makten för storföretagen har ökat enormt detsamma gäller deras förtjänster. För vanliga människor går det hela successivt i motsatt riktning.

      BNP är bara siffror, men vad som måste göras. Storföretagens numera enorma makt måste tas ifrån dem annars blir det tillslut en katastrof över hela världen. De går över lik om det behövs bara för att tjäna ännu mer pengar.

    4. Egentligen är det fråga om visdom eller kanske religiositet, vilka skänker en andlig frid så behoven kan göras mycket knappa. Kampen står mellan kunskap och visdom kontra samlandet av rikedomar i försök att skapa trygghet och hålla rädslan över sin överlevnad tyglad.

    5. Hej, vakna gärna upp ur slummern och fråga er vilka agendor som dessa ”forskare” företräder. Innan vi vet det kan vi inte på ett konstruktivt sätt ta oss an deras uppgifter. Forskare från div universitet är definitivt inte neutrala. De behöver lön, staten betalar den. Så lojaliteten mot statsapparaten är ett gravt hinder för öppenhet och ärlighet i deras arbete.
      Det ni alla behöver göra är att ifrågasätta systemet som sådant. T.ex vem bestämmer värdet på något, vem bestämmer din lön, varför vissa har 3-4000/t medan du har kanske 200? Den som ställer dessa frågor inser till slut att alla värden är en chimär, ett godtycke. Som kontrolleras av personerna bakom bankerna.
      Föstod ni vad jag förde fram?
      Åtgärd från er sida?

    KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

    Vänligen ange din kommentar!
    Vänligen ange ditt namn här