Klimatsmart användning av befintliga resurser kan ge stort reformutrymme

3
250

Hedi Bel HabibHedi Bel Habib: Statsministern Fredrik Reinfeldt hävdar att reformutrymmet inte är högre än 5 miljarder kronor på grund av svag tillväxt och ökade kostnader på grund av kommande asylinvandring. Statsminister glömmer dock att det finns betydligt större reformutrymme genom en klimatsmart samordnad användning av befintliga stora resurser i statsbudgeten som idag är splittrade på onödigt många cementerade sektorer.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

År 2013 uppgick statsbudgetens utgifter till 921 miljarder kronor. Dessa förbrukas sektorsvis och slentrianmässigt. Det saknas en strategisk modell för resursallokering och tillväxtsmart samordning utifrån sektorsövergripande samhällsmål.

Erfarenheter från Danmark visar att jobbskapande dynamik och grön omställning påverkas kraftigt av strategisk klimatsmart samordning av resurser med betydelse för miljöpolitik, innovationspolitik, näringspolitik, utrikeshandel, och arbetsmarknadspolitik. På den punkten har Danmark fört en mer klimatsmart industripolitik än Sverige. Resultatet har blivit en grönare ekonomi med lägre arbetslöshet och betydligt fler gröna jobb trots att Danmark har drabbats mycket hårdare av finanskrisen.

Tabellen nedan illustrerar med hjälp av ett antal nyckelindikatorer hur Sveriges och Danmarks ekonomi har utvecklats ur ett grönt omvandlingsperspektiv mellan 2007 och 2013.

Sverige Danmark
2007 2013 2007 2013
Skattetryck i % av BNP 47,8 44,5 48,4 48
Bolagsskatt i % 28 22 25 25
Miljöskatter i % av BNP 2,65 2,49 (12) 4,65 3,87 (12)
Export i % av BNP 52 46 52 55
Andel grön export i % av den totala exporten 2,2 2,2 (2011) 10 10,4 (2010)
Antal gröna jobb inom företagssektorn 73 000 69 000 (2010) x 106 000 (2010)
Andel gröna jobb i % av företagens totala sysselsättning 1,7 1,6 9
Försäljning av grön energiteknik i % av BNP (Rankning bland 26 länder 2008 och 2011) 19  22  1  1 
Antal branscher i ekonomin med grönt innovationsindex >1 X 17 X 18
% av output i den totala ekonomin x 27,34 53,36

Eurostat, OECD, SCB, Tillväxtanalys och Danska Energistyrelsen

I motsats till Sverige har Danmark valt att behålla en högre bolagsskatt, ett högre skattetryck som andel av BNP. Tack vare en klimatsmart användning av statliga investeringar har landet idag en arbetslöshet på 6,1 % jämfört med 8 % för Sverige. År 2010 fanns det106 000 personer anställda inom Danmarks miljösektor, motsvarande 9 % av rikets totala sysselsättning.

ge-stod-newsvoiceDetta jämfört med knappt 69 000 sysselsatta inom den svenska miljösektorn, 1,6 % av rikets totala sysselsättning. År 2010 utgjorde Danmarks gröna export 10 % av den totala exporten jämfört med 2,2 % för Sverige. Danmarks totala export som andel av BNP ligger 3 procentenheter över 2007 årsnivå jämfört med den svenska exporten som ligger på 6 procentenheter lägre före krisen.

År 2013 hade Danmark 18 industrisektorer med hög grön innovativitet motsvarande output på 53,36 % av den totala ekonomiska produktionen. Sverige hade 17 sektorer med en output motsvarande 27,34 % av den totala ekonomin.

Danmark har högre miljöskatter än Sverige och man skulle kunna tro att denna skillnad är en förklaring till ett högre omvandlingstryck i Danmark. Men detta stämmer inte.

Holland hade år 2012 miljöskatter på 9,1 % som andel av BNP. Ändå har landet inte utvecklats på samma sätt som Danmark. Antalet gröna jobb som andel av den totala sysselsättningen ligger på 1,8 % jämfört med 9 % i Danmark. År 2011 rangordnades Holland av Världsnaturfonden på plats 21 bland 26 länder när det gäller försäljning av cleantech i % av BNP.

Danmark har lite drygt hälften av Sveriges befolkning och BNP. Skulle Sverige lyckas med att få samma fart som Danmark på den gröna ekonomin, i förhållande till BNP, skulle detta kunna leda till affärsmöjligheter inom miljösektorn värda motsvarande 110 000 nya gröna jobb.

Det avgörande för dansk grön omställning har inte varit högre miljöskatter utan att politiken är klimatsmart samordnad, så att ett klimatsmart beslut inom en politikersektor inte motverkas av beslut inom en annan sektor. I Danmark har effektiviteten i förvaltningspolitiken varit en del av tillväxtpolitiken.

Sverige saknar idag verktyg för smart resurssamordning som bl.a. Danmark har. OECD- analyser och flera nationella utredningar och utvärderingar visar att svensk politik och förvaltning präglas av ett enormt resursslöseri till följd av stuprörstänkande, överflöd av fragmentariska och motstridiga åtgärder inom onödigt många och cementerade sektorer och myndigheter.

Det största hindret finns idag på central nivå inom Regeringskansliet och myndighetsorganisationen. Styrningen av statliga resurser med betydelse för tillväxt kretsar idag kring organisationsintressen hos enskilda departement, enheter och myndigheter istället för att strategiskt styras mot överordnade samhällsstrategiska mål. Enligt Naturvårdsverket hindras integrering mellan miljöpolitiken och näringspolitiken av det stuprörstänkande som finns i olika sektorer. Den största konflikten finns mellan miljömålen och operationalisering av andra politikområden.

Ska Sverige inspirera sig från det danska exemplet krävs att dagens stuprörsorganisation inom regeringskansliet och de statliga myndigheterna ersätts med en mer horisontell och klimatsmart förvaltningsmodell. Färre departement och färre myndigheter med övergripande bransch- och sektorsövergripande mål för hållbar tillväxt skulle skapa ett stort reformutrymme inom ramen för befintliga resurser i statens budget.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

3 KOMMENTARER

  1. Tror du glömmer att den ”gröna ekonomin” drivs av subventioner och idag betraktas som ett fiasko i hela Europa. De ”riktiga företagen” viktar om sina investeringar till andra marknader.

  2. Ta bort alla subventioner, bidrag, skatteutjämningar och annat. Så att de riktiga jobben kommer fram.

    För övrigt kan man ju undra om inte det vore en god ide att gå tillbaka till skattesystemet som USA hade före 1913. DVS ingen skatt alls utan kongressen tryckte precis så mycket pengar att man kunde avlöna sina statsanställda. Med andra ord baserade sig tryckningen på utfört arbete, vilket är en god ide i inflationshänseende. man kan inte ge ut mer än man arbetet ihop under året.

  3. Hej Helge och Anders
    Det som ni förespråkar är en helt inblandningsfri kapitalism utan vare sig några ramar eller styrverktyg som alla länder idag har lämnat bakom sig. Jag har respekt för era ideologiska ståndpunkter. Men det ni säger om grön omvandling och gröna jobb stämmer inte med dagens verklighet. Den globala konkurrenskraften kretsar idag allt mer kring grön omvandling och de flesta länder arbetar med att utveckla strategiska ramvillkor, institutionella förutsättningar, forsknings- och utvecklingsstöd och incitamentsstrukturer för grön omställning. Konkurrensen är allt hårdare när det gäller gröna tekniker och grön export.

    För att belysa Sveriges gröna konkurrenskraft har Tillväxtanalys låtit genomföra en studie där Sverige och ett antal andra länder analyseras och jämförs på branschnivå. Analysen utgår från tre dimensioner som bedöms vara viktiga för grön konkurrenskraft:

    • branschernas gröna innovationsaktivitet (mäts genom gröna patent)
    • branschernas förmåga att vinna och behålla marknadsandelar (komparativa fördelar, mäts genom nuvarande andel av världsmarknadsexporten)
    • om branscherna har ett fördelaktigt utgångsläge (mäts genom nuvarande produktionsvärde).

    Utifrån dessa tre dimensioner jämförs Sveriges gröna konkurrenskraft på branschnivå med konkurrenskraften i fjorton andra länder med mindre respektive större ekonomier. När grönt innovationsindex mäts i 70 sektorer med hjälp av ovan nämnda indikatorer kan vi konstatera att Sveriges gröna konkurrenskraft är svag och begränsad även om Sverige ligger högt i få enskilda sektorer. Sverige har bara 17 industrisektorer som ligger över grönt innovationsindex 1, definierat med de ovan nämnda indikatorerna. Detta jämfört med 47 för Japan, 37 för Sydkorea, 33 för Tyskland, 28 för Frankrike, 28 för USA, 25 för Kina och 21 för Storbritannien.

    Hedi Bel Habib

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här