Så manipulerar DN Debatt svenskarna i asylfrågan

publicerad 29 december 2014
- av Hedi Bel Habib

Göran Hägglund asyldebatt DN debatt 18 dec 2014Hedi Bel HabibDN har under lång tid anklagats av organisationer och enskilda debattörer att i strid med god publicistisk sed inte tillåta genmälen på påhopp eller spridning av rykten eller felaktiga påståenden inom olika samhällsområden. Över huvud taget är det mycket vanligt att DN Debatt kritiseras för att vägra rätt till repliker. Därmed har DN-debatt omvandlats från att vara ett forum för kritisk samhällsdebatt till en maktplattform för åsiktsmanipulation och samhällsdestruktiva ställningstaganden.

Text: Hedi Bel Habib () fil doktor och forskare | Foto: Jonas Lindkvist, DN (pixelerat för att skydda upphovsrätten)

Syftet med denna artikel är att visa:

  1. Hur DN- debatt medvetet bidrar till en åsiktsmanipulation av det svenska folket kring ersättningsnivåer till asylsökande och etableringsersättning till flyktingar som beviljats uppehållstillstånd.
  2. Hur en etablerad partiledare använder sin politiska och sociala ställning för att manipulera den allmänna opinionen genom fördomar och antydningar istället för faktaunderlag angående ersättningsnivåer.
  3. Hur politiken kan vinna på att flytta fokus från en invandringsdebatt som SD för på felaktiga premisser till en debatt om demografi, humankapital och tillväxtförutsättningar i en globaliserad värld.

1. Hägglunds förslag om minskade asylkostnader anger inga siffror om dagens ersättningsnivåer

DN-Debatt (18/12) föreslår Kristdemokraternas partiordförande sänkt asylbidrag och minskad etableringsersättning och tillfälliga uppehållstillstånd som ett led i att minska kostnaderna för flyktingmottagande. Hägglunds reformförslag är dock inte baserat på faktaunderlag om vilka ersättningsnivåer som idag gäller och vilka nivåer han anser vara rimliga. Hans artikel baseras endast på antydningar att dessa ersättningar idag skulle ligga på orimligt höga nivåer, vilket hämmar den enskildes vilja till att söka arbete.

Invandringsfrågor ska kunna debatteras på samma sätt som alla andra samhällsfrågor. När en politiker offentligt aviserar en minskning av ersättningar till asylsökande och flyktingar måste dock nuvarande ersättningsnivåer redovisas och hur alternativa nivåer ska se ut för att inte allmänheten tar ställning i dessa frågor i tron på att ersättningarna idag ligger på orimligt höga nivåer. Detta är särskilt viktigt i en fråga där allmänheten under lång tid har manipulerats till att tro på fabulösa summor.

DN har vägrat att publicera en artikel som ger en faktabild av dagens ersättningsnivåer för flyktingar och asylsökande och har låtit Hägglunds faktalösa framställning på DN debatt stå oemotsagd. När SIFO senare (SvD 25/12) frågade allmänheten vad de tyckte om Hägglunds förslag lämnades inte heller några fakta om dagens ersättningsnivåer utan intervjupersonerna svarade utifrån Hägglunds antydningar om orimliga kostnader på DN-debatt. Därmed har DN-debatt bidragit till att skapa en negativ opinionsspiral baserad på fabulerade och inte faktiska ersättningar.

1.1 Så mycket får en asylsökande idag

Asylsökande får idag en ersättning som är 50 % lägre än existensminimum. En ensamstående vuxen asylsökande får en ersättning på 71 kronor per dag. En summa som ska täcka mat, kläder, sjukvård, medicin, hygienartiklar och fritidsaktiviteter. Delar personen hushåll med någon annan, oavsett hur förhållandet ser ut, minskar ersättningen med 10 kronor. För asylsökanden som bor på Migrationsverkets anläggningsboenden där mat tillhandahålls är ersättningen så låg som 24 kronor per dag. Barn upp till tre år får 37 kronor, barn mellan fyra och tio år får 43 kronor och äldre barn skall klara sig på 50 kronor per dag. Vidare halveras ersättningen från och med det tredje barnet.

Dagsersättningen är betydligt lägre än riksnormen för försörjningsstöd och har dessutom inte förändrats på över 18 år, den har inte ens inflationsjusterats. Det är orealistiskt att människor ska kunna klara sig på så små summor utifrån den allmänna prisnivån i Sverige idag. Den låga ersättningen riskerar också att asylsökanden, barn som vuxna, utnyttjas under misärliknande förhållanden på den svenska arbetsmarknaden.

Sverige har haft samma fasta dagersättningsbelopp för asylsökande sedan 1994 trots att konsumentprisindex har ökat med ungefär 23 procent fram till i år. Före 1994 räknades ersättningen som procent av basbeloppet och därmed justerades den varje år. Men 1994 tillkom Lagen om mottagande av asylsökande. Indexregleringen försvann, så exakt samma belopp gäller idag 20 år senare.

Dagersättningsbeloppet är lägre än försörjningsstödet. I båda fallen ska de täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror.

Försörjningsstödet täcker även mer, som tidningsprenumerationer, fackföreningsavgift eller tv – och radiolicens. Anledningen till skillnaden i vad som täcks är att det är tänkt att asylsökande bara skulle finnas kvar endast en kortare tid i denna situation. Men i dag har vi tusentals asylsökande som vistats mer än två år i asylsystemet. Resultatet av jämförelsen för en tvåbarnsfamilj med barn ett och åtta år gamla är att de enligt riksnormen får 11 200 kronor i månaden, medan en asylsökande familj måste klara sig på 6 006 kronor.

En familj med fler barn skulle klara jämförelsen ännu sämre. För familjer som har fler än två barn lämnas hel dagersättning endast för de två äldsta barnen, för de yngre får familjen halva beloppet. Regeln om flerbarnstillägg saknas helt för asylsökande familjer.

1.2 Så mycket får en nyanländ i etableringsstöd

För att få etableringsersättning ska man ha uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande och vara mellan 20 och 64 år. Ersättningen är byggd som incitamentverktyg. Etableringsersättningen administreras av Arbetsförmedlingen och ersättningen kan som högst bli på 308 kr per dag (fem dagar per vecka) och på 22 dagar i månaden ger detta 6 776 kr per månad. Detta förutsätter att den sökande har en etableringsplan på 100 % och ersättningen ges när den sökande deltar i aktiviteter i etableringsplanen. Om planen omfattar 75, 50 eller 25 procent av heltid blir ersättningen 231, 154 respektive 77 kronor per dag. (2 kap. 2 § förordningen [2010:407]. Under den tid det tar att utforma en etableringsplan tillsammans med arbetsförmedlaren ges en ersättning på 231 kr per dag.

Den som har rätt till etableringsersättning kan även få etableringstillägg om vederbörande har barn under 20 år som bor hemma. Man kan som mest få etableringstillägg för tre barn. Har man mer än tre barn räknas de tre äldsta barnen. Man kan maximalt få 4 500 kronor per månad.

När Göran Hägglund föreslår att bidragen till asylsökande och nyanlända ska sänkas kan man fråga sig vilka ersättningsnivåer han har tänkt sig. Hans utspel om sänkta bidrag antyder att asylsökande och nyanlända idag skulle ha orimligt höga ersättningar som inte motiverar till att söka arbete. På så sätt gör Göran Hägglund sig skyldig till samma mytspridning som SD.

2. DN debatt skyldig till medveten åsiktsmanipulation av svenska folket

Med utgångspunkt i DN- debatt har opinionsinstitutet Sifo för SvD frågat vad väljarna tycker om Kristdemokraternas initiativ i invandrings- och migrationsfrågorna. Ungefär fyra av tio, 43 procent, är positiva och tycker att förslagen är mycket eller ganska bra. Knappt var tredje, 30 procent, är negativa och tycker att förslagen är mycket eller ganska dåliga. Ungefär lika många, 27 procent, är tveksamma eller vet inte. 60 procent av alliansväljarna är positiva till KD: s förslag medan bara 17 procent av de rödgröna väljarna gillar dem.

Mätningen gjordes 19-22 december och bygger på intervjuer med 1239 personer som fick svara på frågan:

”Vad tycker du om Kristdemokraternas initiativ i invandrings- och integrationsfrågorna?”

Det anmärkningsvärda i SIFO:s undersökning är att intervjupersonerna inte fått någon information om de faktiska ersättningsnivåerna för asylsökande. Därför kan deras svar anses ha baserats på Hägglunds antydan om att dessa skulle i dag ligga på orimligt höga nivåer. Svaren skulle ha varit helt annorlunda om intervjupersonerna informerades om de faktiska ersättningsnivåerna och om intervjupersonerna fått frågan: ”

Är det rimligt att sänka ersättning till asylsökande från dagens nivå på 71 kronor per dag (24 kronor för anläggningsboende)?”

I och med att DN vägrade publicera fakta om ersättning till asylsökande och flyktingar har tidningen bidragit till att undanhålla information och manipulera det svenska folket i asylfrågan. Även SIFO borde i sin undersökning ha informerat intervjupersonerna om de faktiska ersättningsnivåerna för att kunna ta ställning i frågan.

DN kan anses bedriva en samhällsfarlig verksamhet som skapar förvirring och osämja i ett samhälle, där det redan råder osäkerhet i regeringen och riksdag. En kombination av utpekande journalistisk och systematiskt undanhållande av information och motbilder gör att DN riskerar att skapa en negativ opinionsspiral som destabiliserar samhället. I och med att SD går till val med krav på folkomröstning om invandring finns det risk att DN under valrörelsen kommer att fungera som en megafon för alla krafter som på ett eller annat sätt är ute efter att så split och skapa kaos i samhället.

3. Politiker behöver prata om demografi, humankapital och tillväxt och inte luras till en skev debatt om invandringskostnader

En annan aspekt i Hägglunds analys är att han ser invandring uteslutande som en kostnad. Vilken betydelse invandringen har för ett lands ekonomi är i hög grad en fråga om hur väl integrationen på arbetsmarknaden fungerar. Oavsett integrationsgrad bland utrikesfödda kan man konstatera att länder som har valt att stänga sina gränser för invandring inte har blivit rikare jämfört med länder som har hög invandring. Detta framgår av en jämförelse av andelen utrikesfödda relaterat till BNP per capita.

Sydkorea och Japan har valt etnisk slutenhet och har en obefintlig invandring. Singapore har valt en motsatt väg och andelen utrikesfödda är 28 % av befolkningen. Japan har en BNP per capita på 35 000 USA dollar och Sydkorea cirka 31 000 USA Dollar. Singapores BNP per capita ligger idag på över 61 000 USA dollar. Luxemburg är en europeisk motsvarighet till Singapore och har en andel utrikesfödda på 37 % och en BNP per capita på 88 000 USA dollar.

Samma förhållande gäller inom Norden. Andelen utrikesfödda ligger på 14 % i Sverige 8 % i Danmark jämfört med 3,7 % i Finland. Ändå har Sverige och Danmark en BNP per capita på över 43 000 USA dollar respektive 42 000 jämfört med 38 000 i Finland.

Tittar vi på USA, Kanada, Holland, Tyskland, Belgien, Storbritannien, Frankrike, Österrike, Schweiz kan vi konstatera att strävan efter etnisk homogenitet tycks ge lägre välstånd mätt i BNP per capita oavsett geografiskt lägre, kontinent, kultur, makroekonomsiska förutsättningar, valutasystem, tillgång på naturresurser, näringsstruktur, demografisk struktur, och utbildningsnivå.

När vi prickar in dessa 17 länder i ett spridningsdiagram kan vi konstatera att det finns ett positivt samband mellan BNP per capita och andelen utrikesfödda i befolkningen. Vilken betydelse invandringen har för BNP tycks vara i hög grad en fråga om hur väl integrationen på arbetsmarknaden fungerar. För att positiva effekter ska uppnås krävs en syn på invandring som ett tillskott av humankapital och en betydligt bättre arbetsmarknadspolitik än i dag. Att invandring kan öka välståndet i ett land beror dels på att andelen i arbetsför ålder bland invandrade i allmänhet är hög.

Utlandsfödda 2010

BNP per capita och andel utrikesfödda i befolkningen i 17 länder. Källa: OECD

Vill vi ha ökad förståelse för invandring i Sverige ska frågan diskuteras öppet. Politiken ska dock undvika mytbildning och utgå från sakliga analyser av både kostnader och avkastning av migrations- och asylprocesser. Till sin natur är invandringen ett tillskott av humankapital och kunskapsresurser, men det är den förda politiken som gör den till antingen en kostnad eller en tillväxtfaktor. Därför behöver vi diskutera förutsättningarna för tillväxt istället för att ägna oss åt en invandringsfråga baserat på felaktiga premisser.

4. Pensionärerna är inte rikare i länder utan invandring

En vanlig argumentation bland Sverigedemokraterna är att flykting- och invandring tar resurser från bland annat pensionärer. De inläggen kommer alltid till slutsatsen att det är på grund av invandringens kostnader som Sveriges pensionärer har fått det sämre i samhället.

Andel utrikesfödda(I %) Pensionärer med en inkomst 50 procent lägre än medianinkomsten 65+ (%) Pensionärer med en inkomst 50 procent lägre än medianinkomsten 75+ (%)
Japan 2,4 19,4 22,8
Korea 1,1 47,2 45,6
Storbritannien 11 8,6 10,5
Frankrike 12 5,4 6,3
Kanada 20 7,2 7,6
Holland 11 1,4 1,6
Sverige 14 9,5 14,3
Finland 4 9,7 14
Danmark 8 8 11,2
Österrike 15 11,3 11,5
Tyskland 13 10,5 13,3

Andel utrikesfödda och inkomstnivå för pensionärer i ett urval länder. Källa:OECD

Jämför vi ett antal länder med mycket låg invandring respektive hög invandring kan vi konstatera att pensionärer inte är rikare i länder som har stängt sina gränser för invandring. Antalet pensionärer med en inkomst som är lägre än medianinkomsten är mycket högre i länder med låg invandring. I de nästan etniskt slutna länderna Japan och Korea är antalet pensionärer med 50 procent lägre inkomst än medianinkomst två till 4 gånger högre jämfört med länder som har hög invandring. En av förklaringarna till detta fenomen är att invandringen har en föryngringseffekt på den arbetsföra populationen som på längre sikt balanserar nivån på försörjningsbördan i samhället.

Fallet med Holland, Frankrike och Kanada länder med lägst andel missgynnade pensionärer visar tydligt att pensionärernas ekonomiska ställning i samhället inte påverkas av nivån på invandringen, utan har primärt att göra med den allmänt förda politiken i respektive land och samhällets syn på pensionärer och deras inkomstvillkor.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

Relaterat

DN Debattbetyg: Betyg på DN Debatt 18 dec (1): 5/10