GMO-replik: “Det handlar om hur man använder tekniken, inte om tekniken i sig”

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 9 december 2014
- NewsVoice redaktion
Anna Lehrman - Foto: Viktor Wrange-1

Anna Lehrman - Foto: Viktor WrangeREPLIK. Anna Lehrman som är doktor i entomologi och kommunikationsansvarig i forskningsprogrammet Mistra Biotech på SLU replikar artikeln av Bertil Wosk som utmanade henne i frågor om GMO och framtidens mat i Sverige.

Text: Anna Lehrman | Foto: Viktor Wrange

Vi är överens om det viktigaste, nämligen att det inte handlar om GMO som princip utan om hur tekniken används. Vi är också överens om att tekniken inte ska användas för att skapa grödor som försämrar situationen för bönder i tredje världen, grödor som ökar beroendet av bekämpningsmedel, eller ger oss onyttigare mat.

Genetisk modifiering (GM), eller snarare transformation, är en teknik som kan tillämpas på många sätt, och ge vitt skilda produkter. Den används inte bara för att snabba på förädlingen, utan är i många fall enda sättet att förändra en viss egenskap i en viss art. Genetisk modifiering behöver inte innebära att gener från någon annan art är inblandade. Även de förädlingsmetoder som inte klassas som GM kan leda till stora förändringar (ex. mutationsförädling, kromosomtalsfördubbling och hybridisering).

Vilka förändringar vi vill göra i växter, djur och mikrober, och varför vi vill göra dessa förändringar, bör definitivt diskuteras. För- och nackdelar med olika målegenskaper är en viktig forskningsfråga för genetiker, ekologer, ekonomer och etiker. Men när det kommer till HUR vi åstadkommer genetiska förändringar har tekniken utvecklats snabbare än lagstiftningen och debatten. Idag går det att göra precisa genetiska förändringar med många olika metoder, varav en del räknas som GM och andra inte (läs gärna om moderna tekniker som ZNF, TALEN och CRISPR i ”Framtidens mat – om husdjursavel och växtförädling”).

Industrins drivkrafter och ambitioner kan jag inte svara för, de är gissningsvis som företag är mest. Vissa är kanske hårdare vinstdrivna än andra och det är problematiskt att växtförädlingsindustrin främst utgörs av ett fåtal stora aktörer. Patent är inget som är specifikt för GM-grödor, men för- och nackdelar med patent på levande material är en viktig fråga att diskutera och forska kring.

Du kan ha rätt i att en del vegetarianer har problem med vilka gensekvenser maten innehåller, men det gäller knappast alla. Det finns många olika skäl att välja vegetarisk kost. Det finns däremot veganer (www.vegangmo.com) som ser gentekniken som en möjlighet att, genom mikrober eller växter, producera specifika näringsämnen som annars är svåra för en som äter strikt vegankost att få i sig i tillräcklig mängd. En mer filosofisk fråga är: Vems är generna? Vi delar 24 procent av våra gener med vindruvor, och 18 procent med jästen vi bakar lussekatter av. (Läs mer på ngm.nationalgeographic.com)

För att gentekniken ska användas på sätt som är positiva för människor och miljö, vilket du med rätta efterlyser, krävs det forskning kring just detta. Sådan forskning bedrivs vid SLU. Bland oss forskare finns för övrigt många olika åsikter företrädda, både om GMO och om jordbruksfrågor i stort, och det är högt i tak. Men vi är för det mesta överens gällande fakta. Boken ”Framtidens mat – om husdjursavel och växtförädling” som jag hänvisar till utgör just ett faktaunderlag för alla som vill sätta sig in i hur modern förädling och avel går till.

Det är ofta svårt att hitta rätt bland alla de motstridiga uppgifter som florerar om GMO, exempelvis självmorden bland indiska bönder. Enligt en artikel i Nature var självmorden lika vanliga innan GM-grödor (insektresistent bomull) började odlas. Det gör naturligtvis inte självmorden mindre allvarliga men det kan ha betydelse för att bedöma vad som måste göras för att förbättra situationen.

Text: Anna Lehrman, doktor i entomologi och kommunikationsansvarig i forskningsprogrammet Mistra Biotech

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq