Dags att renovera den svenska modellen – Kraften hos våra arbetslösa ungdomar är en resurs

9
433
Anställningsintervju - Foto: Crestock.com
Anställningsintervju – Foto: Crestock.com

Anders DelphinAtt så tistlar och tro sig kunna skörda klöver? Moder natur fungerar inte så, hon följer lagen om orsak och verkan. En annan universell naturlag visar att det hos varje organism finns en inneboende kraft som helar obalanser i riktning mot jämvikt. Tiden är den enda faktorn som bromsar. Orsak och verkan-lagen och den eviga balanspunkten är alla tiders måttstockar efter vilka man kan bedöma hälsotillståndet hos t.ex den svenska samhällsmodellen.

Text: Anders Delphin,  jurist med fördjupning i Europarätt och mänskliga fri -och rättigheter. Anders har lång erfarenhet av rättstillämpning.

Om vi tittar lite närmare på hur besta?ndsdelarnas – myndigheterna, kommuner landsting, skolan, sjukva?rden, socialtja?nsten osv. – funktion ma?ste till och med den mest naive fo?rnekaren tillsta? att mycket ga?tt reja?lt snett. Vi erinrar oss professor Alvessons slutsatser om utbredd funktionell dumhet i hanteringen av de mest samha?llsviktiga sektorerna inom det vi kallar den svenska va?lfa?rden.

Viktiga kuggar i maskineriet, bland dem fackfo?reningshjulet och sja?lvrespekten, har skadats utan att reservdelar finns i sikte. Det bo?rjar osa bra?nt och oron breder ut sig. Vem styr och vem sko?ter underha?llet och vilka a?r styrprinciperna?

Insiken om att den svenska samha?llsmodellen befinner sig i fritt fall a?r i det kollektiva medvetandet. Fo?rst na?r skandaler inom svensk skola blir internationellt uppma?rksammade – senast fra?n OECD – ga?r chockverkan igenom fo?rnekarnas visir. Dessva?rre a?r inte skolan det enda skandalo?sa debaclet inom svensk stats-/kommunfo?rvaltning. Orsak och verkan-lagen straffar utan pardon alla system som fo?rsto?r utfo?rarnas/personalens fo?rutsa?ttningar att go?ra sina jobb. Det besta?ende, dvs. det

Gamla ta?nkandets fo?retra?dare saknar fo?rma?gan att ta?nka och agera utanfo?r boxen. De ser inte och de fo?rsta?r inte sambanden mellan budgetkontot och humankapitalkontot. De ser ingen skillnad pa? produktionsfaktorer och det ma?nskliga beteendet.

Hur har detta stolta samha?llsbygge vittrat ned?

Receptet, som nu verkat i 20-30 a?rs tid, a?r lika enkelt som effektivt. Det handlar om att genom olika administrativa pa?lagor, rapporteringsplikter, rutiner etc. pa? tja?nste- och la?rarkollektiven, sto?pa om yrkesidentiteten sa? att befattningshavaren hybridiseras. Tiden att undervisa/utfo?randet fo?rsvinner ut i marginalen. La?raren tappar gradvis sin personliga intergritet och sja?lvfo?rtroende. Framfo?rallt arbetsgla?dje och stolthet o?verga?r till slut i utmattningsdepression. Inga lo?netillskott i va?rlden kan bota den skadan.

Jag a?r inte sa? konspiratoriskt lagd att tro att politiker och myndighetschefer kokat ihop denna gigantiska makto?verfo?ring fra?n utfo?rare till byra?kratiernas administrato?rer. De allra flesta av de ansvariga beslutsfattarna ka?nner nog sja?lva att de drivs av goda fo?resatser och ser sig som goda ledare.

Visst det finns myndigheter som ligger lite ba?ttre till. Men fo?rfallet i fo?rvaltningarna talar sitt tydliga spra?k. Det gamla ta?nkandet sta?r utan verksamma lo?sningar. Gamla styrmodeller rullas ut om och om igen.

Inte mycket sa? la?ngt att vara stolt o?ver.

Vi ma?ste la?mna det starka myndighetssamha?llet bakom oss

Skärningspunkten. Genom att destabilisera befattningshavarna och fara fram med detaljstyrning och att byra?kratisera de samha?llsviktiga sysslorna ned pa? ‘katederniva?’ sa? tycks det Gamla ta?nkandet ha vunnit ett besta?ende makto?vertag. Genom att fackfo?reningsro?relsen inom det offentliga systemet opererat ut sig sja?lv fra?n den svenska samha?llsekvationen uppstod ett maktvakum da?r de offentligansta?llda drivits mot va?ggen.

Ett antal a?r senare med arbetsrelationen i kraftig obalans kan vi se en kontinuerlig nedga?ng i serviceleveranserna och en motsvarande o?kning i stresstillsta?nd och sjukskrivningar. Det positiva i det negativa a?r att fo?rfallet – som orsakats av de gamla styrmodellerna – nu accelerar ned strukturerna mot en krasch som ingen kan stoppa. Det nya ta?nkandet fa?r fo?r varje skruva?tdragning och fo?r varje tankestyrningssignal nya anha?ngare som vill andas friskt syre.

A?terbalansering. Det Nya ta?nkandet inspireras av en ho?gre medvetenhet. Den nya medvetenheten inneba?r att vi ma?ste la?mna det starka myndighetssamha?llet bakom oss. Den ha?r fo?ra?ndringen kommer vare sig vi vill det eller ej. Det ma?ste ske en a?terbalansering sa? att individens intresse blir ja?mbo?rdigt myndigheternas. Sverige bo?r alltsa? a?ntligen omsa?tta de ma?nskliga fri- och ra?ttigheterna i praktisk politik.

Framtiden byggs på samarbete, respekt, mångfald, lagstadgade fri- och rättigheter – De destruktiva styrsystemen förstör sig själva

Det nya ta?nkandet bygger pa? ura?ldriga insikter om ma?nskligt beteende. Det bygger pa? balans, samarbete, o?msesidig respekt. Den bygger pa? tolerans och ma?ngfald och det tar sin inspiration fra?n de universella och regionala fri- och ra?ttighetsstadgorna. En nordisk avla?ggare som ligger djupt neda?rvd i den svenska folksja?len a?r principen om det sunda fo?rnuftet. Det som det sunda fo?rnuftet finner rimligt a?r va?r egen variant pa? balansprincipen. Sverige har ocksa? en stolt frihetstradition att visa upp. Folkro?relsernas framga?ngar pa? tidigt 1900 tal och frama?t har befriat oss alla – i vart fall va?ra fo?rfa?der – pa? ett eller annat sa?tt.

Att ge sig pa? destruktiva styrsystem a?r naturligtvis utsiktslo?st. La?t dem fo?rsto?ra sig sja?lva. Det nya ta?nkandet ser fo?rbi styrsystemen och skapar egna nya fo?rutsa?ttningar fo?r fo?ra?ndring. Som vanligt a?r det va?ra ungdomar, i fo?rsta hand de arbetslo?sa ungdomarna som kommer att a?tersta?lla gla?djen och stoltheten i samha?llet, men det a?r va?rt ansvar i vuxengenerationerna att ge dem fo?rutsa?ttningarna.

Steg 1 blir att erbjuda arbetslo?sa ungdomar att fullgo?ra en etta?rig samha?llstja?nst som assistenter, la?rlingar, hja?lpare vid sa?g tre skolor, tre a?ldreboenden, tre sjukva?rdsinra?ttningar, tre socialkontor, och kanske tre regementen. Arbetsfo?rmedlingen a?r den naturliga mo?nstringsmyndigheten och samha?llstja?nsten fa?r ske pa? noga utta?nkta villkor.

Mo?jligen ska arbetsfo?rmedlingen ordna med na?gon kortare utbildning i samarbete med skolan, de andra tja?nstesta?llena. Huvudpoa?ngen a?r att det i skolexemplet a?r la?rare och rektor som ska fundera ut hur dessa la?rarassistenter ska agera och pa? vilket sa?tt de kan hja?lpa till i klassrummet. Den arbetslo?se, eller ga?rna tva? arbetslo?sa ungdomar (en tjej och en kille) fa?r ha?rigenom meningsfull sysselsa?ttning, fa?r na?gonting att bli stolta o?ver. Efter avslutad tja?nstgo?ring fa?r de varsitt fint intyg att visa upp fo?r kommande arbetsgivare.

La?raren som a?r den som ska styra lektionerna med sina assistenter har redan avlastats ono?dig administration av rektor. La?rarens tyngd och myndighet info?r klassen och i sin yrkesroll sta?rks av de raska och vakna assistenterna och de tre kommer att framsta? som fo?redo?men info?r eleverna. Det blir arbetsro i klassen helt automatiskt. Konceptet bo?r kunna ge en ordentlig utva?xling i kvalitet och sja?lvfo?rtroende fo?r alla inblandade.

Samha?llstja?nsten i denna form ska sja?lvklart underkastas vanlig tillsyn och drivas transparent. Syftet a?r att bygga in arbetsgla?dje och stolthet i skolan – nedifra?n och upp. Sen a?r det upp till la?rare och elever och fo?ra?ldrar att do?ma in eller att do?ma ut.

Steg 2. Nyta?nkandet stannar inte da?r. Konceptet med en samha?llstja?nst fo?r arbetslo?sa bo?r o?verga? till info?randet av en allma?n samha?llsplikt fo?r alla va?ra ungdomar i a?ldrarna 16 – 24. Pa? den ha?r niva?n kommer den politiska viljan och juridiken in i bilden. Om fo?rso?ksprojektet faller va?l ut och va?cker det politiska intresset och folkviljan kan det vara dags att ta steget fullt ut. Nu handlar det om att pa? bred front va?rna om och a?terbalansera i princip hela samha?llet.

Allma?n samha?llsplikt

Den allma?nna samha?llsplikten blir en av de viktigaste arenorna da?r va?ra ungdomar fa?r sina livserfarenheter. Det finns inga bo?cker, predikningar eller annan information som kan matcha praktiska livserfarenheter na?r det ga?ller va?rden som gemenskap, solidaritet, tolerans, respekt och ka?nslan av att vi bo?r ta hand om varandra i samha?llet.

Det enda friska sa?ttet att bygga positiva va?rderingar i ett samha?lle a?r att ge sa?rskilt va?ra ungdomar mo?jligheten att go?ra sina egna livserfarenheter. Det a?r vi i vuxengenerationerna som har ansvaret och gla?djen att fa? ge dem deras fo?dslora?tt att fa? go?ra sina livserfarenheter.

Ungdomar praktik arbetsplats - Foto: Crestock.com
Ungdomar praktiserar på arbetsplats – Foto: Crestock.com

Den samhällsplikten bo?r ga?lla alla, i princip utan undantag. De ungdomar som begra?nsas av psykiska eller fysiska besva?r av olika grad a?r sa?rskilt viktiga att fa? ut i den allma?nna plikten. Vi ka?nner a?nda? ett ansvar och gla?dje att hja?pa dem till ra?tta i ett sa?dant system. Va?ra svagare bro?der och systrar inga?r i det o?msesidiga utbytet av livserfarenheter.

Hemma hos na?gon invandrarfamilj i Tensta, Hammarkullen eller varfo?r inte Rosenga?rd.

Storebror i familjen go?r sig redo att ga? till skolan medan lillasyster storo?gt ser pa? – och sa? kommer fra?gan:

–Vart ska du ga??

…och mamma svarar:

–Jo, du fo?rsta?r han ska ga? till skolan och hja?lpa fro?ken i undervisningen da?r. Va?r son go?r sin tja?nsteplikt da?r.

–A?hh, det vill jag ocksa? go?ra na?r jag blir stor.

Eller na?r storasyster ska ge sig iva?g till sjukhuset pa? sin tja?nstgo?ring. Hon fa?r ha?lla patienter i handen och prata med dem och hja?lpa till med allt mo?jligt. Mor och far som bara bott i Sverige na?gra a?r ka?nner en stor stolthet och tacksamhet och vet nu att deras barn kommer att fa? plats och verka i det nya landet Sverige. Denna stolthet kommer fo?rsta?s a?ven de svenska familjer med djupare ro?tter i Sverige att ka?nna.

Det nya ta?nkandet ger oss alltsa? mo?jligheter att va?nda spelet. Hela samha?llet – inte bara de samha?llsnyttiga funktionerna – vinner i gla?dje och stolthet. Den kraftiga injektionen av plikttja?nstgo?rare kommer i ma?ngt och mycket utfo?ra viktiga sysslor som nu inte hinns med. De konkurrerar alltsa? inte ut befintligt arbete utan de revitaliserar hela sektorer.
Kanske na?got att bli stolt o?ver.

Text: Anders Delphin, jurist med fördjupning i Europarätt och mänskliga fri -och rättigheter. Anders har lång erfarenhet av rättstillämpning.

Relaterat


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
9 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
anders
anders
Gäst
22 februari 2015 kl 09:20

Jag förstår inte riktigt kopplingen mellan tjänsteplikt och mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter bygger på natural law, mannarätten, och att det finns fri vilja. Hos varje människa. Att underordna denna fri vilja en hierarki verkar kontraproduktivt.

zecharia
zecharia
Gäst
22 februari 2015 kl 09:20

Gott och väl att någon försöker tänka om. Dock, det faller på att författaren implicerar att dagens ekonomiska modell skall fortsätta gälla, inget annat har ens antytts.
Så länge den principen finns kvar, och den bygger i allt väsentligt på godtycke, så kan aldrig ett värdigt samhällssystem byggas.

Så småningom kommer man att inse att ett ekonomiskt grundat samhälle bara kan bli fel hur man än petar i detaljerna.

Man måste släppa det ekonomiska tänkandet helt, inte värdera något. Först då kan man nå ett rättvist samhälle och därmed få allas beredvillighet att delta efter förmåga.

Samhället måste alltså som första grund garantera alla överlevnad på en acceptabel nivå, innan man kan be dess medlemmar att ställa upp.

Denna ömsesidighet – den har vi långt kvar till.
Vikten av detta SAMARBETE – det förstår ingen idag vidden av, utom möjligen undertecknad.

Om nu någon annan förstod det – varför talar man inte om det? Varför skriver man inte om det? I t.ex all statsvetenskaplig litteratur – ordet samarbete i denna mening finns inte någon stans.

Ur ett system grundat på orättvisa, tror man sig kunna spekulera sig fram till ett politiskt system som ger rättvisa. Människan är bra korkad.

Julius
Julius
22 februari 2015 kl 11:57

Mycket bra artikel.Jag håller med dig Anders,det är något mycket skumt på g när våra politiker tar sådana beslut som skadar vårt hela land och nation.Om jag tar som ett exempel,sanktionerna mot Ryssland,nu ser vi vilken skada den har gjort för hela Europa men trots att inget bevis har lagts fram eller som har lagts fram visade sig vara falska,endå fortsätter hela vesteuropa följa USA dikterade linje.Eller ta TPTT (avtalet mellan EU och USA) där hela EU kommer att underkasta sig stora amerikanska bolag och acceptera vilken skit som helst som GMO m.m.När våra politiker stödjer dessa linje då kallar jag de som stödjer det för LANDSFÖREDARE eftersom de bryr sig inte om landets väl,istället de bryr sig om politiskt korrekthet och deras karrier. Detta har pågått länge som du också påpekar och det verkar att ingen kan stoppa denna vansinne. Det är också märkligt att inget civilorganisation gör något.

anders
anders
Gäst
Reply to  Julius
22 februari 2015 kl 12:17

Det verkar vara en variant av global village.
https://www.youtube.com/watch?v=76MFwM6F5aM

Googla på global village så ser man att det är en idefilosofi som promotas på många olika sätt.

Birgitta
Birgitta
Gäst
22 februari 2015 kl 15:53

Författaren resonerar förnuftigt på flera punkter, bl a om att arbetslösa är en resurs, men har underströmmar av ett auktoritärt, top-down-anslag som är rotade i det system som kritiseras, vilket påpekats av andra här. Kan man bota en sjukdom med mer av samma som orsakade den? Här används begreppet “ungdomar” upp till 24 år. En majoritet av dessa är faktiskt vuxna och får både rösta och köpa alkohol. Det är anstötligt att någon ska agera som deras förmyndare och peka ut samhällsnyttiga områden för deras “tjänsteplikter” – bara ordet ger mig rysningar. Varför inte bemyndiga dem och låta dem själva göra sina röster hörda och definiera samhällsnytta och på vilket vis de vill bidra med utveckling av samhället? Detta vore nyttigt i vår tunna demokrati.

Plikttjänstgöring inom skolan diskuteras; ”lärare och rektor /…/ ska fundera ut hur dessa lärarassistenter ska agera och på vilket sätt de kan hjälpa till i klassrummet.” Ett sådant synsätt fråntar ungdomarna rätten att definiera och forma på vilket vis de ska skaffa sig sina livserfarenheter.

Skolan är en institution med en dold läroplan där vissa är utslagna redan på förhand. Det är därför svårt att tro att de arbetslösa ska acceptera en inordning i detta system som varit central för deras utslagning på arbetsmarknaden.

Den ekonomiska eliten bestämmer vilka kunskaper som är relevanta i skolan med disciplin och underordning som ledord. Att OECD ska sätta ribban för vad som är viktigt att veta är skandalöst. Studier visar att allt fler barn tycker att skolans kunskaper är ”värdelösa” såväl bokstavligt som bildligt talat. Skolan var förr en bildningsinstitution men är numera en avhumaniserad institution för produktion av användbara styckenheter humankapital för ekonomisk exploatering. Estetiska och humanistiska ämnen som t ex historia och praktiska ämnen som slöjd har därför fått stryka på foten.

För övrigt utmanas lärarens roll i klassrummet numera av digital teknik där vi kommer att få se mer robotar i undervisningen. Den tiden är nog passé där socialt marginaliserade individer kan placeras inom skolan. Den ideologiska och nyliberala socialisationen här är för värdefull för att utmanas av individer med andra än de fastslagna samhällsnyttiga rollmodellerna.

Red
Red
Gäst
Reply to  Birgitta
22 februari 2015 kl 21:15

Denna kommentar är 350 ord. Försök pressa till 300 ord. / red

Red
Red
Gäst
22 februari 2015 kl 21:13

Agent Dendera…. kommentarerna får vara max 300 ord.

agent Dendera
agent Dendera
Gäst
22 februari 2015 kl 21:33

Kul… Är det dock inte lite maskintänk här, om människa och samhälle? Beståndsdelar och funktioner?

Du skriver “balanspunkt” – men kring vad?

“…solidaritet, tolerans, respekt…”

Obehagligt… Tex “tolerans” är vad agendadragarna har som en välagnagnad krok, för att lösa upp samhället/kulturen.

“Mänskliga rättigheter” – samma obehagskänsla. Allt är upp och ned – man har det begreppet för att skapa Omänskligt samhället. Få i lag att det är minsann en “mänsklig” rättighet att pervo adopterar en tjänsteleverantör. Att “kvinnor” får döda sina ännu inte leverade tjänstepliktiga paket. Man för in sådant som styr folket mer ur kurs, genom tex “skyddet av ‘mänskliga’ rättigheter”.

”Orsakseffekten” bli att mänskligheten helt förlorar kontakten med det du kallar “balanspunkt”. Hur blir det då med det där orsak>>>verkan, som du är inne på?

Jo, det blir som mänsklighetens historia lär oss – det går under, när man skiljer sig för mycket från “balanspunkten/lagen”.

Det blir då inte någon “mänsklig frihet” – utan det blir allas totala ofrihet. Ju mer av det som inte alls hör till det som är enligt “natural law” – som via tvång och “plikt” genomsyrar oss, ju mindre “fri vilja” finns, det blir bara karma, orsak>effekt=undergång.

Natural law (som nämns i kommentar) är inte att människan går sin egen väg, utan att man istället försöker följa/förstå ”balanspunkten”, lagen, det ovan. I Kina sa man kanske Tao, förr, vi kallar det Gud.

Återgå till det fundamentala, annars finns det inget hopp. Man kvinna barn – eller apropå Tao/Gud > yang och yin – man måste börja där för det är livet, hur det finns till. Utifrån det skapas ett samhälle, och den kultur man tillhör går vidare – idag vill man slå sönder alla kulturer, genom multikulti och upplösning.

Ditt tänk är att lasta in mer av det som hör till sjukdomssymptom.

anders
anders
Gäst
17 november 2015 kl 19:36

Den svenska modellen kan ju antas ha fått sig en törn.
Lyssna gärna på denna intervju med en lektor i pedagogik på Göteborgs universitet.
https://www.youtube.com/watch?v=GIbKOqHD4Qs
Dr.Zahra Bayati – Svenska språket oviktigt för lärare