Upprop till terapeuter och sjukvårdspersonal – Säkra barns och ungas psykiska hälsa

11
440

Sussie OlofssonVi måste göra något för våra barn och unga nu! Om det dröjer kan det vara för sent för väldigt många av dem eftersom de redan ligger i riskzonen för att utveckla många av våra folksjukdomar på ett mycket tidigt stadium! Alla vet att våra folksjukdomar sjunker allt lägre ned i åldrarna!

Text: Sussie Olofsson, leg arbetsterapeut & neuropedagog,  Neuropedagogik.se

Mina erfarenheter från livet och arbetet har flätat samman mina kunskaper om perceptionsstörningar och hur de påverkar beteenden som vi idag ser som avvikande och sätter namn på i form av neuropsykiatriska diagnoser eller liknande tillstånd.

Även psykiska besvär som depressioner, ångest och hallucinationer kan bottna i ursprunget till perceptionsstörningar; dagens brister och gifter i kosten. Anpassad kost, kosttillskott, kompensation och daglig stimulering via anpassad rörelse ger dock möjlighet till en positiv förändring av dessa tillstånd!

Barns och ungas psykiska ohälsa utvecklas bland annat med hjälp av vad vi ger dem att äta?Forskare vid Harward Universitetet har visat att inflammationsdrivande kost som socker, vitt mjöl, rött kött och mejeriprodukter ger en överrisk för att bland annat utveckla nedstämdhet, depression och en känsla av att livet är tråkigt, meningslöst medan däremot mat som dämpar inflammation som ex olivolja, fet fisk, bladgrönsaker och frukt utvecklar ett välmående! Betänk att denna studie bekräftar vad Dr Karl L Reichelt, Norsk Protein Intoleranse Forening, Var Vei, BAN!, Sanna EhdinBitten JonssonDr Neubrander m. fl. har påstått i närmare tjugo år!

Sanna Ehdin skriver om hur aggressionsutbrott dämpas hos interner, i en forskningsstudie, i sin bok “Den nya självläkande människan” och Dr Alexendra Richardsson visar genom sin forskning hur kosttillskott med hjälp av omega-3 kan häva aggression, inlärnings- och koncentrationssvårigheter…

Barnkonventionen FNHur mycket bevis skall vi ha innan den svenska sjukvården gör vad de är skyldiga, enligt Hälso- och sjukvårdslagen och FN:s Barnkonvention, att göra: ge information om de beprövade metoder som finns och ge möjligheter, genom att ge råd och stöd samt coacha de som vill prova på, att bli friskare och slippa sin psykiska ohälsa!

?Ingen tycks i dag ta ansvar, inom sjukvården, för vad som händer med barn och unga som klart och tydligt visar på symptom av proteinintolerans och ökad känslighet mot socker/kolhydrater samt inaktivitet – man ger dem inte ens möjlighet att prova på anpassad kost med kosttillskott och aktivitet (rörelse) i minst tre månader utan kör i stället igång med medicinering (ex Ritalin).

Eftersom man gör det måste man ge ytterligare medicinering (ex Sertralin)? utan att reflektera över vad som händer med barns och ungas kroppar och knoppar (nervsystem) när de får fortsätta gå på den kost, med de gifter och brister (inklusive inaktivitet) som, med största sannolikhet, ligger bakom deras psykiska ohälsa!

Dessutom finns det allt för få långtidsstudier som visar hur deras kroppar och knoppar påverkas av daglig medicinering under tio respektive tjugo års medicinkonsumtion.

Ingen verkar ta ansvar och tänka tanken vad händer med detta barn efter fem till tio till tjugo år när det nu får fortsätta gå på den kost som sliter på deras mag- och tarmsystem, som ger dem läckande tarm, opioida peptider, andra toxiner och brister!? Ingen tycks ta ansvar, ingen drar i nödbromsen och säger: Stopp, nu räcker det!

Vi måste gå den andra vägen – den väg som man rekommenderar via Läkemedelsverket (2009:1), nämligen prova andra metoder innan man provar läkemedel för barn och unga! Vi måste ta vårt ansvar och agera nu – innan fler barn far allt mer illa av de bristfälliga behandlingsstrategier som råder idag.

Mitt förslag är att vi sammanstrålar i samband med NHF:s jubileum. På söndagen kan vi brainstorma, i samverkan med Sara Boo, Marina Ahlm och Michael Zazzio m fl, samt få information om hur vi kan fortsätta under NHF som ett eget Utskott och hur vi sedan kan agera genom NHF. Anmäl dig här på FB och till Eventet! Betala in din medlemsavgift till NHF om du väljer att bli medlem. Vi som vill agera ses den 23-24 maj för att ta nästa steg. Boka idag – få bättre pris.

Med hopp om en bättre värld för våra barn och unga nu.

Text: Sussie Olofsson, leg arbetsterapeut & neuropedagog samt samordnare för Nätverket för Friskare barn och unga NU! på Facebook.


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
11 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Redhawk
Redhawk(@birgit)
9 februari 2015 kl 19:47

Sussie, du har alldeles rätt, det var en mycket bra inlägg!
Men det finns redan forskning på vad dessa mediciner gör, framförallt med en utvecklande hjärna. Det som sker är rent kriminellt, men det ger Läkemedelsindustrin stora vinster, och det verkar vara huvudsaken. Läkarna som skriver ut dessa mediciner förefaller ignorant, eller hjärntvättat. Man skulle vilja tvinga varje läkare som skriver ut psyk-preparat, att äter dessa mediciner själv ett tag, för att se hur de verkar.
Det enda vi kan hoppas på att hjärnans plasticitet klarar med tiden, efter många års utsättande, att återfå en normal verksamhet, men det är inte säkert.
Den amerikanska militären använder t.ex. inte soldater i sina krig som har haft Ritalin tidigare, därför att de ge Ritalin till sina soldater, som t.ex Irakkriget, för då blir man likgiltig vem man dödar. Har man tidigare haft Ritalin har det inte samma effekt.
Det måste skapa en bred front mot detta. Först får våra barn en otrygg uppväxt och föräldrar som er för stressat och har ingen tid och sedan, när de har klarat de första åren i Fritis och skola och kommer in i Pubertet, när hjärnan verkligen håller på att förändras kan det bli depression, psykoser eller värre. Jag anser at det oftast är en flykt från en outhärdlig verklighet i en annan värld, och i stället för att pratar med de drabbade och verkligen lyssna på vad de har att säga, medicinerar man. Det finns visst lyssande undantag och de borde premieras.

neuropedagogen
Reply to  Redhawk
17 februari 2015 kl 22:56

Redhawk, med största sannolikhet är det så att Läkemedelsindustrin och Livsmedelsindustrin sitter i samma båt – båda arbetar för högre vinster och ingen av dem kan förråda den andra.

Det vi kan göra NU är att enas om hur vi, inom sjukvården, kan lyfta fram FN:s Barnkonvention, Nya patientlagen och Läkemedelsverkets rekommendationer 2009:1 samt de handlingsplaner som bland annat Västra Götalandsregionen och Örebro Läns Landsting klubbat – där allt talar för att det är barns och ungdomars rätt att leva i en god miljö där vi strävar efter deras goda hälsa och tillsammans med föräldrarna har de rätt få information om vilka metoder som finns, förväntade behandlingsresultat mm. Så, den breda front mot vad som nu pågår, som du nämner, är dags att bilda NU – inte sedan eftersom det då kan vara för sent för allt för många av våra barn och unga med fysisk och/eller psykisk ohälsa.

Jag ser det som att steg ett är att kräva en balanserad och icke processad kost med kosttillskott till de barn och unga som utvecklat ohälsa – självklarheter skall även vara kompensationen och dagliga, roliga rörelseaktiviteter i en mindre stressad miljö.

Ove
Ove
Gäst
10 februari 2015 kl 10:08

Protein är väl ändå en byggsten vi inte klarar oss utan? Jag har ingen ubildning på det, men vad har människan ätit genom de sista 200’000 åren? Sedan vi började jaga och samla så är väl just protein det enda som varit konstant?
Jag är iofs ny med ordet proteinintolerans, så jag sätter lite foliehattvarning på den.
Men att försöka rädda ungas hälsa utan medicin är helt klart den enda vägen.

neuropedagogen
Reply to  Ove
17 februari 2015 kl 23:09

Ove, jag kan förstå din reaktion om du inte är insatt i problematiken proteinintolerans mot mjölk- och mjölprodukter (ibland även mer än detta – se länken http://www.neurozym.com/?Mode=Meny&HovedMenyId=746&UnderMenyId1=749&ThisMenyId=749 )

– en del individer är dock inte proteinintoleranta utan gör som många andra i dag: äter in i helskotta mycket mer av dessa produkter än vad vi gjorde för hundra år sedan samtidigt som dessa produkter inte var vad de var igår: de var inte processade 😉 (Här lite karameller om detta och PI, proteinintolerans: https://www.youtube.com/results?search_query=Mat+eller+piller ) Så visst är det den enda vägen att gå – att rädda ungas hälsa utan medicin <3

– ungefär samma sak är det med sockret (men det har inte funnits i vår kost så jädrans länge som mjölk- och mjölprodukter har gjort); många barn och unga överkonsumerar detta vita gift med klara och tydliga symptom, jämförbara med mjölk- och mjölprodukterna (här en liten föreläsning: https://www.youtube.com/results?search_query=bitten+jonsson )

– de vita gifterna är en av de bidragande orsakerna till att individen sedan utvecklar en läckande tarm och följden är mängder av de symptom som i dag faller under våra neuropsykiatriska och psykiatriska kriterier :-/ (här lite att lära genom/av: https://www.youtube.com/results?search_query=l%C3%A4ckande+tarm )

Olov
Olov
Gäst
10 februari 2015 kl 16:14

Nerdrogningen av våra barn ska behandlas som en människorättsfråga – som ett brott mot vad som satts upp i barnkonventionen. I dagarna har FN:s barnrättskommitté med skärpa kritiserat Sverige för den ökade ADHD-diagnosticeringen och förskrivningen av psykostimulantia till barn. Man betonar att denna ökade förskrivning skett utan att man gett lämplig uppmärksamhet till de skadliga effekterna av preparaten och till det missbruk de ger upphov till. Man rekommenderar att andra effektiva metoder som verkligen hjälper barn ges företräde framför utskrivning av psykostimulantia.

Men vad artikelförfattaren och andra kritiker inte tycks ha plockat upp är att Socialstyrelsens preliminära riktlinjer (på remiss) om “läkemedelsbehandling” för diagnosen ADHD utvidgar gränserna ändå mer för vilka som ska få psykostimulantian. Nu är det inte längre så att andra metoder ska prövas först utan i stort sett ALLA som får diagnosen ADHD ska “erbjudas medicin”.

Det är dags att ropa högt och uppmärksamma de politiker och myndigheter som inte förstått saken, att Socialstyrelsens psykiatriska experter är på väg att trumma igenom riktlinjer som går tvärtemot barnrättskommitténs rekommendationer för Sverige.

neuropedagogen
Gäst
17 februari 2015 kl 23:33

Ja du Olov, vi har väl anat vad det skulle bli av detta och Socialstyrelsens preliminära riktlinjer om läkemedelsbehandling men sjukvården är dock tvungen att följa den nya patientlagen, eller?
Och eftersom Sverige även skrivit under FN:s Barnkonvention skall Sverige, inklusive samtliga läkare, även lyssna in barnrättskommitténs ord – samtidigt som jag tänker att det möjligen kan vara med anledning av detta som våra landsting nu skriver in sina Handlingsplaner på sina hemsidor:

Föräldrar och barn ska få information om hälsotillståndet, vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling, vilka hjälpmedel som finns, vad behandlingen och vården förväntas resultera i, vilka risker för komplikationer och biverkningar som finns samt vilka metoder det finns för att förebygga sjukdom eller skada http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Regler-och-rattigheter/Barns-och-foraldrars-rattigheter-i-varden2/

Samtidigt kan vi, inom sjukvården, inte lägga över all skuld på skolan: ”Antalet ADHD-diagnoser på barn har ökat med 700 procent de senaste tio åren i Västmanlands län och trenden kan ses över hela landet. Men det är inte säkert att alla som får en diagnos faktiskt har ADHD.
– Diagnosen ställs efter en symtombeskrivning, som handlar om att barnet har svårt att koncentrera sig, är överaktivt och impulsivt och det kan man vara av olika skäl, säger Philip Eskridge, verksamhetschef på barn- och ungdomspsykiatrin i landstinget Västmanland.”

NU gäller det för oss, inom sjukvården, att bedöma bakomliggande orsaker – exempelvis om det är förgiftnings- och/eller bristsymptom/malnutrition som orsakar barnens dolda funktionshinder i form av exempelvis haptiska perceptionsstörningar vilka, i sin tur, kan vara en av de bidragande orsakerna till barnets svårigheter, avvikande beteenden – innan vi skyller allt på skolan! Vi har en skyldighet informera föräldrar och pedagoger, utifrån den bedömning vi gör, vad barnet har för speciellt behov av bemötande.
Personal inom skolan kan varken bedöma barnets speciella behov av bemötande vid störningar inom området syn eller hörsel som de kan göra det inom området känsel (som står frö den haptiska perceptionen). Det är dags för oss inom sjukvården att ta ansvar – och vi måste kunna skriva remiss till andra verksamheter som redan har specialicerat sig inom nämnda områden medan sjukvården utbildar sig sakta men säkert inom dessa områden med hjälp av exempelvis kända DAN-läkare, näringsfysiologer, professorer etc. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/verksamhetschef-slar-larm-efter-adhd-explosion-inte-bups-jobb-att-medicinera-mot-en-dalig-skola

Läs även Michael Zazzios artikel: Samtliga landsting bryter mot lagen. Så här är det: https://newsvoice.se/2014/12/01/samtliga-landsting-bryter-mot-halso-och-sjukvardslagen-patienter-far-inte-vard-de-har-ratt-till/

Thomas
Gäst
17 februari 2015 kl 23:52

Det skrivs neuropsykiatriska diagnoser men talas egentligen endast om ADHD. AST medicineras inte, inom det spektrumet finns det gott om hjälp och stöd. Men ja, jag håller med om att det borde vara betydligt mer restriktivt med utskrivning av ritalin, concerta osv. Vore ju coolt om Transcendental Meditation och/eller Mindfulness kunde införlivas i utbildningsplanen redan från skolans lägre åldrar. Skulle säkert vara bra. Att medicineringen skulle leda till framtida psykoser önskar jag dock se ordentliga källor på. Komorbiditeten mellan ADHD och Bipolär Sjukdom är mycket hög. Bipolär Sjukdom tenderar att aktiveras i sena tonåren eller tidig vuxen ålder, oberoende av tidigare medicinering. För de som icke vet är psykoser något som förekommer inom Bipolär Sjukdom. Nej, Bipolär Sjukdom skapas inte av ADHD-medicinering. Däremot finns det rätt många människor som diagnostiserats med ADHD efter diagnosen Bipolär Sjukdom. Likaså många som diagnostiseras med båda diagnoserna i samma svep. Vuxna människor alltså, som aldrig medicinerat med ritalin, concerta osv. Komorbiditet alltså, men självklart kommer vi åren framöver se många fall av människor som medicinerats för ADHD som barn vilka senare får diagnosen Bipolär Sjukdom, eftersom den som sagt, oberoende av medicinering, utvecklas i sena tonår eller tidig vuxen ålder. Därtill är komorbiditeten också hög gällande ADHD och AST samt Bipolär Sjukdom och ADHD. För att inte säga ALLA TRE. Vi kan slänga in Tourettes också, men för de som ligger inom AST hänger det ofta med ändå. I övrigt är det coolt att ha diagnoserna ADHD och AST men kanske inte lika kul med Bipolär Sjukdom eftersom det är rätt få äkta hälfter som orkar med berg-och-dalbanan det medför. Jag ser fram emot den dagen vi har otvetydiga bevis för en genetisk koppling så vi slipper detta förbannade spekulerande samt drevet från media. Ironsikt att detta är den vanliga förhatliga och föraktade gammelmedian som för övrigt spys galla över härinne (med all rätta enligt mig). Självklart kan det argumenteras att det rör sig om ett (eller flera) sätt att vara, olika personlighetstyper. Visst tusan är det så. Det suger att det ska behövas diagnoser för att människor som behöver stöd ska kunna få det. För mig är en diagnos ett hjälpmedel till att komma åt just den hjälpen, och jag känner mig betydligt mer stigmatiserad av folk härinne än vad jag känner av att ha ett gäng diagnoser. Jag har tre, så jag vinner! Men egentligen kanske det rör sig om samma gemensamma… Read more »

Olov
Olov
Gäst
Reply to  Thomas
20 februari 2015 kl 22:46

“För övrigt delas inte diagnoser ut hipp som happ eftersom det är så dyrt för landsting, kommuner och stat att stå för hjälp och stöd. Det krävs i regel MYCKET för att det ska utmynna i en NPF-diagnos. Det ska verkligen röra sig om stora problem.”

Förra året fick 9 % av pojkarna (10-14) år i Gävleborgs län psykostimulantia som “behandling” av sin ADHD-diagnos. Kan det bli så mycket värre.

Vi får vara tacksamma för att barnrättskommittén förklarar att Sverige bryter mot barnkonventionen.

neuropedagogen
Reply to  Thomas
25 februari 2015 kl 05:51

Tomas, det där med att ASD inte medicineras får vi väl ta med en nypa salt, eller? Mig veterligt så kan ex Mitrazepin och Cirkadin förekomma till dem som fått denna diagnos … I övrigt (om du frågar mig och alla andra som arbetar med barn och unga som har symptom på läckande tarm pga proteinintolerans och/eller överkonsumtion av proteiner i mjölk-, mjöl- och sojaprodukter samt av socker) så är varken ADHD, AST/ASD eller Bipolär Sjukdom någonting annat än symptom på förgiftning/ar och/eller brister så länge du inte har testat om så är fallet! … att inte diagnoser delas ut hipp som happ är nog en sanning med modifikation – dels så testar man i dag inte, före diagnos ställs, om symptomen beror på förgiftning/ar och/eller brister och dels så vet vi i dag att ”Antalet ADHD-diagnoser på barn har ökat med 700 procent de senaste tio åren i Västmanlands län och trenden kan ses över hela landet. Men det är inte säkert att alla som får en diagnos faktiskt har ADHD. – Diagnosen ställs efter en symtombeskrivning, som handlar om att barnet har svårt att koncentrera sig, är överaktivt och impulsivt och det kan man vara av olika skäl, säger Philip Eskridge, verksamhetschef på barn- och ungdomspsykiatrin i landstinget Västmanland.” http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/verksamhetschef-slar-larm-efter-adhd-explosion-inte-bups-jobb-att-medicinera-mot-en-dalig-skola Så det gäller för oss, inom sjukvården, ta reda på bakomliggande orsaker till barnets svårigheter, avvikande beteenden/dolda funktionshinder! Att barnet har svårt att koncentrera sig, är överaktivt och impulsivt kan bland annat bero på olika gifter och brister! Och en helhetsbedömning (således utökad bedömning jmf med vad som i dag görs) av barnets funktion och funktionshinder kan ge oss en god grund att stå på vad gäller barnets speciella behov av bemötande vad gäller stimulering (med hjälps av daglig och anpassad kost med kosttillskott samt rörelse) och kompensation (fysisk och/eller psykisk). Jag är tacksam över att barnrättskommittén rör om i grytan – det har behövts sedan 1996 ungefär – den som väntar på något gott väntar aldrig för länge men dess värre har allt för många barn och unga offrats på vägen. Och de fortsätter att offras! Vi måste göra något NU! Det är dags att kräva förändring inom sjukvården NU! Kravet är att sjukvården öppnar upp här och nu, idag, och tar till sig av de kunskaper som finns om hur positivt en livsstilsförändring – genom daglig och anpassad kost med kosttillskott i kombination med daglig och… Read more »

Per-Olof Persson
Per-Olof Persson
Gäst
25 februari 2015 kl 08:41

Två fel i artikeln:

1) Att rött kött är farligt. Vi människor är perfekt anpassade för att äta kött (och mättat fet). När vi utvecklades på den afrikanska savannen för miljoner år sedan, fanns bara två saker att äta, gräs eller kött. Vi valde att först bli asätare för att sedan bli jägare (och därefter att tillaga maten).

2) Att det är bra att äta frukt. Frukt har under 200 år tagits fram för att bli allt sötare för varje år. Vi är inte anpassade för att äta så stora mängder fruktos och kroppen har ingen nytta av fruktosen. Levern tillverkar fett av fruktosen och spränger in fettet i levern. Vill man ha vitaminer ska man äta ägg som innehåller 200 gånger mer vitaminer än frukt.

Slutsats

Vi är inte anpassade för att äta stora mängder kolhydrater. Vi är anpassade för att äta stora mängder fett och protein. Spannmål började vi äta först när vi blev jordbrukare. Vi är inga allätare, vi är köttätare precis som vargen och hunden.

Vi är således inte anpassade för att hjärnan ska få sin näring ifrån kolhydraterna (blodsockret), utan den är anpassade för att få sin näring ifrån fettet (ketonerna). Troligtvis har hjärnans olika sjukdomar, i stor utsträckning, kommit först när vi börjat att äta stora mängder kolhydrater.

Exempelvis går det att i en del fall bota epilepsi med att äta mycket fett och en mindre del protein och inga kolhydrater. Liksom migrän. Andra sjukdomar i hjärnan kan i en del fall förbättras. Människor som äter LCHF uppger att så är fallet.

neuropedagogen
Reply to  Per-Olof Persson
3 mars 2015 kl 20:21

Jag säger bara tre saker, Per-Olof:

1. http://npif.no/index.php/var-mat-var-behandling – kunskaper som kommer från en stor grupp av läkare, terapeuter och individer som varit drabbade av psykisk och även fysisk ohälsa.

2. Huvudsaken är att man tar bort proteinerna i mjölk-, mjöl- och sojaprodukter samt drar ned på sockret så mycket man bara kan samtidigt som man balanserar upp kropp och knopp med anpassade kosttillskott. Efter det får var och en prova sig fram, på egen hand eller genom provtagning (inte alltid 100 att lita på), för att se vad de mer inte kan äta av.

3. Det du föreslår/säger kan säkert passa in på en del av de individer som är proteinintoleranta, där läckande tarm med största sannolikhet oftast innebär högre grad än vad andra individer har av förgiftning och brister.