DEBATT. Samarbetsavtalet med Saudiarabien är omfattande och reglerar försvarsmateriel och logistik, utbildning, forskning och utveckling, överföring av militärteknologi samt militär sjukvård.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare | Kingdom Tower – Saudi – Foto: BroadArrow – Wikimedia Commons
Ett eventuellt avtalsbrott kan därför skada Sverige i flera avseenden:
- Saudiarabien är Sveriges viktigaste handelspartner i arabvärlden med ett samlat årligt exportvärde på runt tolv miljarder kronor.
- Uppsägning skulle påverka övrig export till Saudiarabien, liksom andra länders tilltro till handelsavtal med Sverige.
- Sverige kandiderar till säkerhetsrådet för perioden 2017–2018 och en uppsägning kan försämra chanserna för Sverige att ta plats i FN:s säkerhetsråd.
- Uppsägning av avtalet öppnar för att nya aktörer tar över. Förra året skrev Ryssland på ett kontrakt med Iran för att bygga två kärnreaktorer i landet, och annonserade planer för totalt nio. Kontraktet skrevs mindre än två veckor innan tidsfristen går ut för att nå en internationell uppgörelse kring Irans omtvistade kärnprogram.
Sveriges samarbetsavtal med Saudiarabien är mycket komplex och ska därför hanteras med förnuft och inte med känsla.
1. Ny lagstiftning kan bidra till nya avtalsvillkor
Om regeringen inte säger upp avtalet före den 15 maj förlängs det i fem år till. Sverige behöver dock inte ta initiativet till att unilateralt säga upp avtalet. Det finns andra alternativ till att ensidigt och på svenskt initiativ avsluta det omstridda militära samarbetet med Saudiarabien.
Vid ingående av avtal kan det vara svårt att på förhand förutse alla eventuella situationer och förändringar som kan tänkas uppkomma under avtalstiden. En snabb lagändring skulle kunna skapa nya avtalsvillkor inför den 15 maj, då avtalet ska omförhandlas eller sägas upp.
2. Krigsmaterielexportöversynskommittén bör tidigarelägga sina förslag
Regeringen beslutade den 1 juni 2012 om kommittédirektiv för en parlamentarisk kommitté för att utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den (dir. 2012:50). Enligt direktiven skulle kommittén redovisa uppdraget senast den 15 december 2014. Tiden för att redovisa uppdraget förlängs nu. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 15 april 2015.
Med hänsyn till den akuta situationen bör Krigsmaterielexportöversynskommittén tidigarelägga resultatet av sin utredning.
3. Demokratiseringsklausul i stället för demokratikriterium
En allmän tendens i debatten är att ett demokratikriterium ska införas i svensk vapenexport och att Sverige inte ska sälja vapen till diktaturer. Ett demokratikriterium för vapenexport är svårt att tillämpa i praktiken. Demokrati är en process och graden av demokrati och demokratiutveckling i ett land är för svårt att mäta och förutsäga.
Sverige har till exempel kritiserats för att under lång tid ha sålt vapen till Tunisien som betecknades som en diktatur. Landet är dock idag på god väg att demokratiseras och utan ett hållbart försvar skulle landet lätt ha blivit ett offer för nationella och internationella islamistiska krafter.
Utgångspunkterna för en ny lagstiftning bör därför vara att:
- En demokratiseringsklausul och demokratiseringsavtal införs som nya element i bilaterala avtal direkt kopplat till de nya bestämmelserna i svensk vapenexport.
- Protokollen med partiernas ställningstaganden i Exportkontrollrådet görs offentliga.
- Sekretessen hos Inspektionen för strategiska produkter (ISP) om mottagarland och typ av krigsmateriel upphävs.
Med hjälp av en snabb reform kan således Sverige se till att samarbetsavtalet med Saudiarabien sägs upp på Saudiarabiens initiativ om nya avtallsvillkor om demokratiseringsklausul inte accepteras.
Svenska staten kan på sätt vältra över ansvaret på Saudiarabien för en eventuell uppsägning av samarbetsavtalet genom omprövningar av avtalsvillkoren.
4. Omförhandling av avtallsvillkor istället för uppsägning
Genom att införa en demokratiseringsklausul i svensk vapenexport öppnar Sverige för en omförhandling av avtalsvillkor med Saudiarabien som en naturlig konsekvens av Sveriges nya lagstiftning. Med den nya svenska lagstiftningen blir utgångspunkten för omförhandlingen av Saudiavtalet att Sveriges hållning är att en säker försörjning av försvarsmateriel behövs för att Sverige och andra demokratier effektivt ska kunna värna demokratin.
Sverige kan därför förnya avtalet med Saudiarabien förutsatt att krav ställs på respekt för mänskliga rättigheter och demokrati i Saudiarabien som köparland.
Ifall att Saudiarabien inte går med på de nya avtalsvillkoren och inte accepterar en klausul om demokrati och mänskliga rättigheter kan Sverige inte anklagas för att ensidigt har sagt upp avtalet. På så sätt kan Sverige övervältra på Saudiarabien ansvaret för att förlänga eller avluta samarbetsavtalet.
5. Tilläggsavtal om demokratisamarbete
I samarbetsavtalet mellan Sverige och Saudiarabien står det att:
”Parterna kan träffa ytterligare avtal av allmänt eller speciellt slag, om de anser att det skulle främja en effektiv tillämpning av detta samförståndsavtal eller avseende en särskild fråga som täcks av samförståndsavtalet” (Artikel 7.4).
Med stöd i denna paragraf och den nya lagstiftningen om vapenexport kan Sverige föreslå ett tilläggsavtal om demokratisamarbete.
Utgångspunkten är att demokratisamarbete gynnar Sveriges handelsutbyte med Saudiarabien. Sverige har erfarenhet av denna typ av samarbete med t.ex. Vietnam. Sveriges riksdag har under lång tid samarbetat med Vietnams nationalförsamling för att utveckla demokratin i landet.
Det har resulterat i att parlamentet har en starkare ställning än tidigare, och att öppenheten mot allmänheten har ökat. Samarbetet har också indirekt stärkt Sveriges goda rykte i Vietnam, vilket bland annat gynnat handelsutbytet mellan länderna.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare